Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skattebefrielse för höginblandade biobränslen

Interpellation 2016/17:551 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-05-31
Överlämnad
2017-06-01
Anmäld
2017-06-02
Sista svarsdatum
2017-06-16
Svarsdatum
2017-08-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Skattebefrielse för höginblandade biobränslen(pdf, 86 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Den svenska skattebefrielsen för biobränslen har beviljats ett undantag av EU-kommissionen som gäller till och med utgången av 2018. Regeringen föreslår att skattebefrielse fortsatt ska gälla för höginblandade biobränslen, även efter att ett nytt reduktionspliktssystem införs. Denna skattebefrielse förutsätter således ett nytt godkännande av kommissionen.

Bland annat Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Svenska Petroleum- och biodrivmedelinstitutet (SPBI) har i sina remissvar påpekat att kravet på godkännande från kommissionen skapar osäkerhet som kan fördröja övergången till användning av förnybara bränslen. VTI framhåller också att skattebefrielsen inte ger någon ytterligare klimatnytta. Ur klimatsynpunkt är det ingen skillnad om man t.ex. använder E85 direkt eller om samma mängd etanol blandas in i fossil bensin, skriver VTI.

Jag delar uppfattningen att förutsättningarna för de höginblandade bränslena bör vara goda. Det innebär bland annat att vi bör skapa långsiktiga villkor för biobränslen överlag. Risken är dock stor att hela regeringens lagförslag kommer att underkännas på grund av att reduktionsplikten kombineras med skattebefrielse för de höginblandade bränslena, eftersom reglerna inte tillåter att två styrmedel används för att uppnå samma mål.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan följande:

 

  •  Vilken information från kommissionen ligger till grund för regeringens bedömning att det kommer att vara möjligt att behålla skattebefrielsen för höginblandade bränslen?
  •  Vad avser statsrådet och regeringen att göra om hela förslaget om reduktionsplikt underkänns av kommissionen?
  •  Har statsrådet och regeringen övervägt att dela upp förslaget i två separata förslag, ett om reduktionsplikt och ett om skattebefrielse, för att på så vis undvika att hela förslaget underkänns?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:551, Skattebefrielse för höginblandade biobränslen

Interpellationsdebatt 2016/17:551

Webb-tv: Skattebefrielse för höginblandade biobränslen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Magdalena Andersson (S)
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat samordnings- och energiministern om vilken information från kommissionen som ligger till grund för bedömningen att det kommer att vara möjligt att behålla skattebefrielsen för höginblandade bränslen, vad regeringen avser att göra om hela förslaget om reduktionsplikt underkänns av kommissionen och slutligen om regeringen har övervägt att gå fram med ett förslag om reduktionsplikt och ett om skattebefrielse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel och reduktionsplikt för biodrivmedel i bensin och dieselbränsle. Som jag tidigare har svarat Jonas Jacobsson Gjörtler omfattas reduktionsplikten inte av EU:s statsstödsregler, vilket innebär att den inte behöver godkännas av EU-kommissionen. Reduktionsplikten påverkar därmed inte kommissionens möjligheter att godkänna det statliga stödet till höginblandade biodrivmedel. Kommissionens prövning avser den anmälan som regeringen lämnat in till kommissionen, och den prövningen påverkas således inte av hur regeringen delar upp förslagen. Det är alltså inte reduktionsplikten som är inskickad till EU-kommissionen.

Regeringen har i lagrådsremissen gjort bedömningen att kommissionen kommer att kunna godkänna regeringens statsstödsanmälan om fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel. Statsstödsfrågan hanteras i dialog med kommissionen.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Anf. 43 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Det är viktigt att vi kan få reduktionsplikten på plats. Vi ser detta som det enskilt viktigaste verktyget för att få ned utsläppen av växthusgaser från transportsektorn, som är en mycket stor del av de utsläpp som vi i Sverige står för när det gäller växthusgaser.

Reduktionsplikten är ett bra verktyg, såtillvida att fokus är på att utsläppen av växthusgaser ska minskas genom att man ska öka inblandningen av biodrivmedel. Fokus är alltså inte på att minska transporterna som sådana. Transporterna fyller viktiga behov. I ett stort och glest befolkat land som Sverige, som dessutom ligger i utkanten av Europa, är det viktigt att vi kan värna möjligheten att transportera. Vi ska inte beskatta eller lägga på högre kostnader på avstånden som sådana.

Reduktionsplikten är alltså ett bra verktyg. Och det är positivt att regeringen har tagit fram det här förslaget. I princip är förslaget bra. Det är helt rätt sätt att gå till väga. Men några saker ger upphov till frågetecken. Det är snarast i syfte att värna om att det här ska komma på plats som de här frågorna ställs. Jag hoppas att finansministern ser frågorna i det ljuset.

Frågetecknen gäller utformningen och det som uppfattas som vissa oklarheter som skulle kunna äventyra införandet av reduktionsplikten. Det skulle även kunna äventyra långsiktigheten och till och med vara dåligt avseende klimatnyttan. Det gäller undantaget för de höginblandade biobränslena.

Flera av dem som har lämnat remissvar lyfter fram frågetecken och synpunkter på just undantaget när det gäller de höginblandade bränslena. Till exempel säger Kommerskollegium, den statliga myndigheten: "Kollegiet delar inte Regeringskansliets bedömning om att förslaget inte är anmälningspliktigt." Ett bränsle som utgör bensin eller dieselbränsle som till mer än 98 procent framställs av biomassa omfattas inte av reduktionspliktssystemet, och de menar att när man gör ett undantag är det ett statligt stöd. Kollegiet menar att man måste se på de två sakerna samlat, att man måste analysera dem gemensamt. Kollegiets bedömning är alltså att det finns risk för att det här kan bli ett problem och att det är anmälningspliktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommerskollegium är en instans som lyfter fram detta. Men det finns fler. Det är ganska många som tar upp det. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, tar också upp frågan och ifrågasätter varför de höginblandade drivmedlen inte inkluderas i förslaget om reduktionsplikt eftersom poängen lite grann är att få ned utsläppen. Då spelar det ingen roll om drivmedlen förekommer i högkoncentrerad form, alltså höginblandade biodrivmedel, eller om de används som låginblandade. Samma volym som stoppas in som låginblandat ger samma klimatreduktion.

Om man gör det undantaget riskerar man att få problem. Om kommissionen inte skulle godkänna detta - om de skulle anse att det inte är godtagbart - riskerar vi alltså att det här systemet kanske inte kan införas alls. Det är bakgrunden till min fråga.

Hur säker är regeringen på att detta verkligen blir godkänt? Om det skulle bli problem, vad har regeringen då för avsikt att göra?

Magdalena Andersson (S)
Anf. 44 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det gläder mig att Jonas Jacobsson Gjörtler också tycker att det är bra att vi äntligen kan införa reduktionsplikt. När Jonas Jacobsson Gjörtlers parti styrde på Finansdepartementet tog man fram ett system som sedan visade sig inte få godkänt av EU, och man blev tvungen att dra tillbaka det.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit just att hitta ett system som inte behöver godkännas av EU. Vår bedömning är att vi har gjort det med det förslag som lagts fram. Därför har vi inte heller skickat in det för statsstödsgodkännande.

När det gäller biodrivmedlen däremot har vi sedan tidigare statsstödsgodkännande för att ha skattebefrielse för biodrivmedel. Det senaste beslutet vi fick från kommissionen är från 2015. Vår bedömning är att de förutsättningarna inte har förändrats sedan 2015. Vi bör därför ha goda förutsättningar för att få förlängt statsstödsgodkännande för skattebefrielse på de delarna.

Det innebär att vi från nästa år kommer att kunna ha ett system där vi har både reduktionsplikt och skattebefrielse för biodrivmedel. De producenter i Sverige som jag har haft kontakt med menar att det här ger bra förutsättningar för att kunna investera i biodrivmedel, som i framtiden kommer att vara en del för att vi ska kunna bli ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Elektrifiering är naturligtvis viktigt. Men biodrivmedel är också viktiga.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Anf. 45 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Tack, finansministern!

Långsiktigheten har efterfrågats länge. Jag håller med om den bedömningen. Jag har ju läst vad remissinstanserna har skrivit, och man efterfrågar långsiktighet. Det finns en del synpunkter när det gäller just långsiktigheten - om vi ska vara ärliga, finansministern. Man hade önskat beslut som sträcker sig längre än till 2020. Det står att det ska gälla fram till 2030. Men jag tror att branschen är lite orolig för att detta inte är tillräckligt skarpt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora oron gäller egentligen om EU kommer att acceptera det här eller inte. Den skattebefrielse som gäller nu gäller till 2018. Därefter ska man ha ett nytt undantag. Det finns en risk för att det blir ett problem här. Man bör se på de två frågorna samlat. Om man har skattebefrielse och samtidigt en reduktionsplikt har man nämligen dubbla styrmedel.

Det finns ett problem till som det kan vara intressant att lyfta upp och som har lyfts fram av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut som jag nämnde tidigare. Det gäller att det, utifrån det förslag som finns, inte tas samma hänsyn till hur klimateffektiva de höginblandade biodrivmedlen är i ett livscykelperspektiv som för de låginblandade biodrivmedlen. Det innebär att klimatnyttan faktiskt blir mer osäker. Man har inte samma krav på de höginblandade i praktiken. Det är ytterligare ett skäl, men i just den här diskussionen är det kanske lite av ett sidoargument.

Jag skulle gärna vilja höra finansministerns kommentar till Kommerskollegiums bedömning. Hur ser finansministern på detta? Regeringen gör bedömningen att det inte ska vara något problem utan att det kommer att gå att få på plats. Andra gör uppenbarligen en annan bedömning och är oroade över detta. Det gäller även branscherna. Till exempel SPBI lyfter också fram oro över detta.

Vilken information från kommissionen har regeringen som ligger till grund för bedömningen att det här ska vara möjligt att få igenom?

Jag ställde tre frågor i interpellationen. Jag tycker att jag har fått svar på den tredje frågan men inte på de två första. Vilken information från kommissionen ligger till grund för regeringens bedömning? Och vad avser statsrådet och regeringen att göra om förslaget skulle underkännas av kommissionen? Då menar jag kanske inte enbart i de delar som regeringen har anmält och skickat in. Det kan bli på det sättet att man får bakläxa på alltihop eftersom det anses vara ett brott mot statsstödsreglerna.

Vi skulle kunna hamna i en ganska tråkig situation där förslaget till reduktionsplikt faller, egentligen på grund av en liten detalj där man säger att de höginblandade bränslena ska ha undantaget och där klimatnyttan är obefintlig. Det blir nämligen samma klimatnytta om drivmedlet används som låginblandat bränsle. Klimatnyttan kan till och med vara sämre med de höginblandade biodrivmedlen, eftersom man inte gör samma livscykelanalys på dem jämfört med förslaget till reduktionsplikt.

Riskerna är alltså väldigt stora. Jag tycker att regeringen spelar lite högt här. Jag hör att finansministern säger att det är en bedömning man gör. Men jag tror att de som är berörda skulle vilja få lite tydligare besked. Vad är det som ligger bakom regeringens bedömning? Hur kan finansministern vara så säker på att det inte kommer att bli några problem och på att det kommer att komma på plats?

Magdalena Andersson (S)
Anf. 46 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Vi opererar alltid under osäkerhet när det gäller statsstödsregler. Det märkte inte minst Moderaterna när de styrde på Finansdepartementet och fick helt underkänt för det förslag de gick fram med. Det gör vi alltså hela tiden, oavsett färg på regeringen.

Utifrån den osäkerheten gör man bedömningar. Regeringskansliets experter har gjort bedömningen att reduktionsplikten, som den är utformad nu, inte behöver statsstödsgodkännas och därför inte är ett stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller de höginblandade bränslena är bedömningen att förutsättningarna från det förra statsstödsgodkännandet inte har förändrats. Därför bör vi få ett statsstödsgodkännande igen. Här har vi naturligtvis underhandskontakter med kommissionen. Men kommissionen fattar beslut när man fattar beslut. Bedömningen är att man bör kunna göra det i god tid innan riksdagen fattar beslut om budgeten.

Utifrån de kontakter vi har och utifrån det faktum att sakläget inte har förändrats sedan 2015, då vi fick det förra statsstödsgodkännandet, är vår bedömning att vi bör få det igen.

Min fråga till Jonas Jacobsson Gjörtler är egentligen: Är det något som Jonas Jacobsson Gjörtler skulle ha gjort annorlunda om han hade suttit på Finansdepartementet i dagsläget?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Anf. 47 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Tack, finansministern! Vad gäller det sista känner jag inte exakt till all den information som finansministern och Finansdepartementet har som underlag för detta. Det är därför frågan ställs, så att jag kan få lite mer klarhet. Jag kan alltså inte säga exakt vad jag skulle ha gjort annorlunda.

Men den fråga jag tar upp rör de höginblandade bränslena. Jag tycker att det finns skäl att fundera över om man verkligen ska ha detta undantag, med tanke på de risker som lyfts fram av remissinstanserna. Det handlar ju inte om vilka remissinstanser som helst. Kommerskollegium och VTI, till exempel, är statliga myndigheter som lyfter fram detta. Klimatnyttan är noll och kan till och med vara negativ om man har detta undantag. Skälen för att behålla skattebefrielsen för de höginblandade bränslena känns inte så starka, om jag uttrycker mig så.

Jag förstår att man kanske vill undvika detta av omsorg om en del av de trafikslag som i dag kör på höginblandat. Men vi måste ändå sätta detta i perspektiv till den klimatnytta man vill uppnå med hela reduktionsplikten och till de risker man tar om man äventyrar genomförandet av detta.

När finansministern säger att förutsättningarna för undantaget inte har ändrats är det just det som är poängen här: Det kanske är precis vad de har. Om reduktionsplikten skulle anmälas till kommissionen - nu har regeringen visserligen inte gjort det - och man får in ett ärende om detta och en annan bedömning görs och man då konstaterar att förutsättningarna har ändrats därför att någon vill ha en skattebefrielse och en kvotplikt parallellt, alltså dubbla styrmedel, riskerar vi att få problem. Förutsättningarna har då ändrats, och systemet kanske inte går att genomföra.

Jag tycker att det vore olyckligt, och därför är jag nyfiken på hur finansministern kan vara så säker på att detta går i rätt riktning.

Magdalena Andersson (S)
Anf. 48 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Nej, helt säker kan man inte vara om man inte fattar besluten själv, och dessa beslut fattas ju i Bryssel. Detta är dock som sagt den bedömning vi gör utifrån den information vi har.

Jag delar däremot inte Jonas Jacobsson Gjörtlers uppfattning om att vi skulle kunna strunta i skattebefrielse för höginblandade bränslen. Det finns stora poänger med detta. Ofta ligger man där i framkant av utvecklingen. Att ha en extra stimulans där tycker jag är välmotiverat. Det är också något som kan driva på utvecklingen och göra att Sverige ligger i framkant, vilket i längden kan ge jobb och tillväxt runt om i hela landet och också ge möjliga nya exportintäkter för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker generellt sett att Sverige bör kunna jobba mycket aktivt med att ge bra villkor för den riktigt nya tekniken så att vi kan ligga i framkant. Det är ett sätt att säkra vårt långsiktiga välstånd, men det är också till bra nytta för klimatet på hela jorden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.