Skolskjuts vid växelvis boende

Interpellation 2005/06:300 av Lindgren, Else-Marie (kd)

av Lindgren, Else-Marie (kd)

den 14 mars

Interpellation 2005/06:300 av Else-Marie Lindgren (kd) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Skolskjuts vid växelvis boende

I Sverige råder skolplikt för elever i grundskolan. Det innebär att elever är skyldiga att komma till skolan för utbildning och samtidigt att elever har rätt till utbildning. Som en följd av detta är kommunerna också skyldiga att se till att alla elever får undervisning men också att se till att eleverna kan ta sig till skolan.

I Skollagskommitténs betänkande (SOU 2202:121) föreslås att det i lagtexten klart ska framgå att endast en bostadsadress ska ligga till grund för bedömningen av rättighet till skolskjuts och att eleven ska anses bosatt på den adress där man är folkbokförd.

Nu görs det rättsliga prövningar om rätten till skolskjuts vid växelvis boende. En dom i Regeringsrätten har slagit fast att kommunen ska pröva behovet av skolskjuts inte bara från elevens folkbokföringsadress utan även från annan bostad om föräldrarna har gemensam vårdnad. Domen går alltså på tvärs emot Skollagskommitténs förslag.

I en interpellationsdebatt våren 2005 med dåvarande skolministern fick jag beskedet att kommunernas ansvar för att anordna skolskjuts skulle regleras i den kommande skollagspropositionen. Men eftersom förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och deras samarbetspartier har strandat kommer det ingen sådan proposition och frågan om skolskjuts vid växelvis boende är därför fortfarande olöst.

Det är olyckligt att regeringen inte ger skolskjutsfrågan samma dignitet med en separat och skyndsammare hantering av skolskjuts för elever vid växelvis boende. Regeringens undfallenhet att agera innebär att det är upp till domstolarna utifrån en föråldrad skollag att avgöra hur långt kommunernas skyldigheter sträcker sig, i stället för att låta detta bli föremål för ett politiskt beslut.

Mot bakgrund av ovanstående önskar jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att reglera skolskjuts vid växelvis boende nu när ingen ny skollag kommer?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-03-14 Anmäld: 2006-03-14 Besvarad: 2006-03-28 Sista svarsdatum: 2006-03-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (7 anföranden)

Skolskjuts vid växelvis boende

30 september 2022
Interpellationsdebatt 2005/06:300

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2005/06:96 Tisdagen den 28 mars

Protokoll för debatten

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 56 Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Else-Marie Lindgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att reglera skolskjuts vid växelvis boende nu när ingen ny skollag kommer. Jag anser att en kostnadsfri skolskjuts är en mycket viktig del av rätten till en likvärdig utbildning för elever i grundskola eller motsvarande med offentlig huvudman. Kostnadsfri skolskjuts är en rättighet för eleven under de förutsättningar som anges i skollagen. Det innebär att kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt i varje enskilt fall. Jag är väl medveten om att rättsutvecklingen beträffande skolskjuts vid växelvis boende upplevs som problematisk av många kommuner. Jag anser det också angeläget att kommunernas ansvar för att anordna skolskjuts på något sätt förtydligas. Detta är en av många frågor som regeringen finner viktiga och som vi ämnar förtydliga i den proposition om en ny skollag som väntas efter höstens val.

Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 57 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Tack för svaret på min tredje interpellation i ärendet om skolskjutsar. Det tycks bli en följetong som verkligen visar hur defensiv regeringen är. Låt mig dra lite bakgrund. I Sverige råder skolplikt för elever i grundskolan. Det innebär att elever är skyldiga att komma till skolan för utbildning och samtidigt att elever har rätt till utbildning. Som en följd av detta är kommunerna också skyldiga att se till att alla elever får undervisning, men också att se till att eleverna kan ta sig till skolan. I Skollagskommitténs betänkande SOU 2002:121 sägs att det i lagtexten klart ska framgå att endast en bostadsadress ska ligga till grund för bedömningen av rättighet till skolskjuts och att eleven ska anses vara bosatt på den adress där man är folkbokförd. Nu görs det rättsliga prövningar om rätten till skolskjuts vid växelvis boende. En dom i Regeringsrätten har slagit fast att kommunen ska pröva behovet av skolskjuts, inte bara från elevens folkbokföringsadress utan även från en annan bostad om föräldrarna har gemensam vårdnad till exempel. Domen som har prejudikat går alltså tvärs emot vad Skollagskommittén var helt enig om i sitt förslag. Rätten till kostnadsfri skolskjuts är en viktig förutsättning för att rätten till utbildning ska kunna tillgodoses och för att skolplikten ska kunna fullgöras. En långtgående skyldighet för kommuner att erbjuda kostnadsfri skolskjuts medför också stora kostnader och ekonomiska konsekvenser för enskilda kommuner. För att man ska kunna upprätthålla ett system för skolskjuts måste de uppgifter som ligger till grund för detta vara tillförlitliga och långsiktiga. Folkbokföringsregistret är vedertaget och enligt nuvarande lag grunden för en persons bosättning även i andra sammanhang. Det blir mycket svårt för kommunerna att planera sin skolskjutsverksamhet om en elev kan tänkas bo på flera adresser. Det kanske inte är givet att det alltid är två adresser det handlar om. Det är dessutom inte alls säkert att det på förhand fastställs att och var eleven ska hämtas vid skolskjuts. Det blir alltså oerhört svårt för kommunerna att planera och det får naturligtvis oanade kostnadskonsekvenser. Fru talman! Förhandlingarna mellan regeringen och dess samarbetspartier har ju strandat. Det kommer ingen proposition om en ny skollag. Frågan om skolskjuts vid växelvis boende är därför fortfarande olöst. Många kommuner har i dag en ansträngd budget, inte minst inom skolans ram. Vi vet att man behöver satsa på lärare, bättre skolböcker, skolsköterskor och mycket mer. Att då tvingas betala skolskjuts som ibland kan handla om flera mil per dag för en enskild elev skapar oförutsedda utgifter som naturligtvis påverkar ekonomin. Sveriges Kommuner och Landsting har genom upprepade skrivelser till regeringen beskrivit olika konsekvenser, såväl praktiska som ekonomiska, och rättsutvecklingen i fråga om skolskjuts till exempel vid växelvis boende. Man har begärt en skyndsam lösning i flera år. Jag har all respekt för att lagstiftningsarbetet tar tid. Det är olyckligt att regeringen inte ger skolskjutsfrågan samma dignitet med en separat och skyndsammare hantering av skolskjuts för elever vid växelvis boende. Det är en undfallenhet från regeringens sida. Vi hade en enig Skollagskommitté. Statsrådet håller med mig i sitt svar den här gången också om att något bör göras. I tidigare svar har jag också fått svaret från statsrådet att det bör göras skyndsamt. Nu har det gått ytterligare ett år sedan sist vi sågs. Nu vill statsrådet vänta till efter valet. Vad är det som gör att inte statsrådet kan lägga fram ett enskilt förslag nu som kommunerna kan förhålla sig till när det gäller skolskjutsar vid växelvis boende?

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 58 Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag håller helt och hållet med om att detta i grunden handlar om finansiering och kostnader. Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på sin grundskola. Jag tror att vi år 2004 satsade i runda tal 70 miljarder på den svenska grundskolan. En väldigt liten del av resurserna går naturligtvis till sådant som skolmat, skolskjuts och annat som ska möjliggöra en likvärdig utbildning. Det är viktigt. Vi är på många sätt unika i världen på det viset. Det är inte många länder i världen där man finansierar skolskjuts och skolmat på detta vis, kostnadsfritt för den enskilde. Regeringen har dessutom under ett flertal år just prioriterat satsningar på att öka antalet lärare i den svenska skolan. Öronmärkta statsanslag har gått till kommunerna på ett villkor, nämligen att man kan visa att man har anställt fler i skolan. Under de fyra första åren av denna satsning har vi sett en ökning på i runda tal 14 000 fler anställda, varav tre fjärdedelar är pedagogisk personal. Vi har prioriterat anställning av mer personal i skolan eftersom det är den viktigaste resursen för att se till att fler elever får bästa möjliga kunskaper. Jag håller därför med om att det på många sätt handlar om finansiering. Även om jag tycker att skolskjutsfrågan är viktig är den en av många frågor som handlar om långsiktiga regler för den svenska skolan. Jag tror att det är viktigt att vi samlar ihop detta och lägger fram en proposition, gärna över blockgränsen, för att få långsiktiga regler framåt. En skollag ska ju gärna gälla åtminstone 10, 15 eller kanske till med 20 år. Jag tror att skolans personal och elever förtjänar den typen av långsiktighet. Hur vi ser på detta har regeringen redan presenterat. Vi har gått ut med en remiss med regeringens synpunkter. Det är en ganska tydlig presentation av politiken och vad vi skulle vilja se i en skollagsproposition. Vad är alternativet till regeringens politik? kan man fråga sig. Det är väldigt svårt att se. I den borgerliga alliansen, där Else-Marie Lindgren ingår, har man också presenterat sin gemensamma skolpolitik. Det är intressant att läsa i den skriften att man är oense om finansieringen av den svenska skolan. Om jag vore förälder med barn i skolan eller om jag vore lärare skulle jag naturligtvis dra öronen åt mig om det går så illa att vi får en borgerlig regering. Det har naturligtvis också bäring på den här frågan. Om man är oense om finansieringen, hur ska man då finansiera skolskjutsar, skolmat, lärare eller lokaler? Är det via lika skolpeng för alla? Är det till och med via avgifter från de enskilda, eller är det som det system som vi föredrar, nämligen att resurserna fördelas efter behov och finansieras gemensamt via skattsedeln?

Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 59 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Det är ändå så, herr statsråd, att propositionen och Skollagskommitténs arbete har havererat. Skollagskommitténs arbete ligger ju på sophögen nu. Det här är en liten del i Skollagskommitténs arbete, och ministern håller med mig om det. Därför menar jag att man skulle kunna ordna en särskild lagstiftning för elever vid växelvis boende. Jag förstår inte varför inte ministern kan hålla med mig om att det faktiskt vore en besparing för kommuner och för skolor som då skulle kunna lägga den pengen på annat, till exempel skolböcker eller skolsköterskor, för detta är en kostsam utgift för kommunerna. Framför allt är den ad hoc -betonad eftersom du inte vet hur den långsiktiga skolskjutsverksamheten kommer att se ut i din kommun. Därför ger den extra kostnader. Inser inte ministern att genom att låta frågan dra ut på tiden överlåter regeringen i praktiken åt domstolarna, som har väldigt mycket att göra, att avgöra skyldigheter i stället för att låta den bli föremål för ett riktigt politiskt beslut? Det är inga svårigheter att fatta ett sådant beslut, som jag ser det. Eftersom ni nu vill skjuta på hela frågan till efter valet, undrar man om skolskjutsar för elever med växelvis boende ska bli den stora skolfrågan som ni socialdemokrater kommer att driva i valrörelsen.

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 60 Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att inte överdriva. När det gäller skolan finns det naturligtvis väldigt många frågor som är viktiga. En av de viktigaste kanske är just att se till att vi får mer resurser till den svenska skolan - fler lärare, fler kuratorer och fler skolsköterskor - så att fler elever kan fullfölja skolgången på ett fullgott sätt. Det kanske är den absolut viktigaste frågan, och regeringen har jobbat väldigt målmedvetet och framgångsrikt med att öka antalet anställda i den svenska skolan. Sedan hör jag att Else-Marie Lindgren över huvud taget inte vill ta i den fråga som handlar om vad alternativet är till den politik som regeringen för. Vi har presenterat vårt förslag. Det har säkert Else-Marie Lindgren också läst. Där är det väldigt tydligt vad vi anser i den här frågan. Else-Marie Lindgren vet ju också att det inte är praktiskt möjligt att gå fram med ett förslag till riksdagen före valet, utan det är bättre att vi gör detta samlat, gärna över blockgränsen, efter valet. Men du undviker att svara på frågan: Vad är då alternativet om det skulle gå så illa att vi får en borgerlig regering när ni över huvud taget inte är överens om finansieringen av skolan och inte heller av skolskjutsar? Hur ser detta alternativ ut? Hur kommer ni att finansiera den svenska skolan och för den delen också den här lilla delen som vi pratar om, skolskjutsar, i framtiden? Är det den enskilde som ska få finansiera allt eller ska finansieringen ske på något annat sätt? Redovisa gärna det, för det tycker jag att man kan göra, helst före ett val.

Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 61 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Statsrådet efterlyste mer resurser till skolan i inledningen av det sista inlägget. Det är ju precis det som jag är ute efter, att ge kommunerna större möjlighet att långsiktigt planera sin ekonomi, som naturligtvis också ger skolan ett större utrymme. Det är endast det som jag vill med den här interpellationen. Jag förstår att det är pinsamt för statsrådet att låta frågan om skolskjuts vid växelvis boende hänskjutas till efter valet. Vad kommer du att säga till alla socialdemokratiska kommunpolitiker som du på er kongress har stått lovat att det här ska ni lösa? Vad kommer du att säga till dem i valrörelsen när vi fortfarande har kvar en detaljfråga? Jag tycker att vi borde ha kunnat lösa den för länge sedan. Det hade varit en bra signal ut till våra kommunpolitiker - både du och jag har varit kommunpolitiker - om de hade fått veta att de långsiktigt kan lösa den ekonomiska delen när det gäller skolskjutsar. Jag vet i alla fall vad jag kommer att säga.

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 62 Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tyvärr får jag lika lite svar av Else-Marie Lindgren när det handlar om finansieringen av skolan över huvud taget som jag får av andra borgerliga skolpolitiker, det vill säga att man inte vet hur man ska finansiera skolan. Det tycker jag är väldigt allvarligt. Nu pratar vi om skolskjutsar, men det är ju en liten del i en stor helhet. Om man inte ens är överens om hur den stora helheten ska finansieras, kan man knappast vara överens om ens detta. Det tycker jag är synd. Jag tror att det är viktigt att man är tydlig och att Sveriges lärare, elever och också deras föräldrar får ett tydligt besked att den svenska skolan inte ska privatiseras, att den svenska skolan ska finansieras gemensamt och gärna efter behov och inte, som vi tidigare har hört bland annat en del borgerliga partier göra, slira på om det ska vara ett skolpengsystem, privata avgifter eller vad det nu ska vara. Det är min ambition att efter valet lägga fram ett helhetsförslag och gärna ta ett större ansvar för att fler partier är med på detta, också över blockgränsen, så att vi får långsiktigt hållbara regler som inte ändrar förutsättningarna och reglerna för den svenska skolan alltför mycket. Jag tror nämligen att den behöver arbetsro men också långsiktiga regler. Det kommer vi att arbeta för. Vi kommer också att vara tydliga inför valet med vad vi tycker. Jag hoppas innerligt att den borgerliga alliansen vågar vara lika tydlig och presentera sitt alternativ.

Från

Else-Marie Lindgren (KD)
Besvarad av

Ibrahim Baylan (S)

Skolskjuts vid växelvis boende

Interpellation 2005/06:300 av Lindgren, Else-Marie (kd)

Händelser

Interpellationer

Skolskjuts vid växelvis boende

Dokument från debatten

Protokoll för debatten

Anf. 56 Ibrahim Baylan (S)

Anf. 57 Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 58 Ibrahim Baylan (S)

Anf. 59 Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 60 Ibrahim Baylan (S)

Anf. 61 Else-Marie Lindgren (Kd)

Anf. 62 Ibrahim Baylan (S)

Från

Besvarad av

Våra andra webbplatser

Följ Sveriges riksdag

Följ talman Andreas Norlén

Prenumerera