Skyddsbehövande tolkar

Anf. 32 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att de tolkar som varit anställda vid Sveriges internationella insatser ges möjlighet att få sina asylansökningar prövade vid en svensk beskickning utomlands.

De afghanska tolkarnas arbete har varit av central betydelse för att svenska förband har kunnat verka i Afghanistan. Att stödja de tolkar och andra lokalanställda med skyddsbehov som har bistått den svenska styrkan i Afghanistan har regeringen ansett vara viktigt.

I samband med att vårt militära engagemang inom ramen för International Security Assistance Force, ISAF, i huvudsak avslutades sommaren 2014 bedömde ansvariga myndigheter att ett antal tolkar hade behov av skydd, och de beviljades därför uppehållstillstånd i Sverige inom ramen för vidarebosättning. Det handlade om individuella lösningar för ett antal personer som myndigheterna identifierade som akut skyddsbehövande vid den tiden.

Det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting, utan presentation av personer som föreslås bli uttagna för vidarebosättning måste lämnas av FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, eller en svensk utlandsmyndighet. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om en individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.

En person som vill få internationellt skydd i Sverige ska lämna in sin asylansökan till en behörig myndighet, det vill säga till en av Migrationsverkets ansökningsenheter i Sverige, eller kontakta gränspolisen när han eller hon reser in i Sverige. Om en person skulle vända sig till en svensk ambassad i syfte att söka asyl i Sverige är ambassaden skyldig att ta emot ansökan och sända den vidare till Migrationsverket för beslut. Enligt utlänningslagens bestämmelser är det emellertid inte möjligt att bifalla en asylansökan från en person som inte befinner sig i Sverige. Den som inte har möjlighet att ta sig till Sverige för att söka skydd kan vända sig till UNHCR.

Sverige har tagit ansvar för de personer som svenska myndigheter bedömt har en allvarlig hotbild och skyddsbehov kopplat till sin tjänstgöring hos Försvarsmakten i Afghanistan. Det är inte regeringen som bedömer och fattar beslut i enskilda ärenden, utan det är självständiga myndigheter som har ansvaret för att hantera denna typ av frågor enligt befintlig lagstiftning. Regeringen är enligt regeringsformen förhindrad att fatta beslut i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild.

Som alltid är det viktigt att dra lärdomar av hur tidigare arbete fungerat, i det här fallet vad gäller att hantera frågor kopplade till lokalanställda vid internationella insatser. Jag ser mot bakgrund av det framförda i nuläget ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av Allan Widmans fråga.

Anf. 33 Allan Widman (L)

Herr talman! Tack, justitie- och migrationsministern, för det svar som gavs! Det var en tämligen utförlig genomgång av gällande rätt på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturligtvis kan inte regeringen i enskilt fall besluta hur förvaltningsmyndigheter ska agera, men däremot har regeringen initiativrätt när det gäller lagstiftning. Min fråga är inte i första hand juridisk, herr talman, utan den är politisk och till och med moralisk.

Tolkarna i den svenska statens tjänst i Afghanistan har fullt ut delat våra soldaters risker. Två av dem betalade det yttersta priset och dog i svensk statlig tjänst i Afghanistan. Flera av de andra har blivit skadade av motståndare.

Det var den förra regeringen som tog initiativet till det som numera kallas för en särskild ordning. Statsrådet återkommer till denna i sitt svar. Den innebär att en del personer har valts ut av Försvarsmakten och Migrationsverket för så kallad vidarebosättning, alltså det som förr kallades kvotflyktingar.

Men det här initiativet omfattade bara de tolkar som var i tjänst senast vid årsskiftet 2013/14. Alla de som tidigare tjänstgjorde som tolkar i den svenska insatsen i Afghanistan blev inte föremål för någon bedömning från Försvarsmaktens sida. Försvarsmakten menar att man inte heller har möjlighet att göra detta beträffande tidigare anställda.

Resultatet har blivit, herr talman, att ett drygt tjugotal tolkar nu finns kvar i Afghanistan.

Det var den förra regeringen som tog initiativet till den här särskilda ordningen. Jag ska gärna säga att det var bra att man över huvud taget tog någon form av initiativ. Men initiativet och den särskilda ordningen kan vi konstatera har varit helt otillräckliga. Hela processen framstår som slumpartad. Det är tjänstgöringsdagar som avgör huruvida man kan få sitt skyddsbehov tillgodosett eller inte.

Vi har upplevt hur myndigheterna, Migrationsverket och Försvarsmakten och även delar av Regeringskansliet, bollar den här frågan om tolkarna mellan sig. TT ville få kommentarer så sent som i går från Regeringskansliet, och de blev först hänvisade till UD och sedan över till Justitiedepartementet.

Vi har också sett hur en chefsjurist vid Migrationsverket ett par dagar före dom i migrationsdomstolen kommit på oanmält besök och lämnat information om de prövningar som pågick. I dag kunde vi läsa på TT att när tre tolkar åkte till Kabul för att pröva om de kunde lämna in en ansökan om uppehållstillstånd öppnade inte den svenska beskickningen i Afghanistan sin dörr för dem eller ens kom till porten och lyssnade på vad de hade att säga.

Det har också skickats instruktioner från Migrationsverket till ambassader om att när den här typen av ärenden är uppe ska man inte ställa några frågor om skyddsbehovet.

Vad vi har sett och vad vi ser, herr talman, är ett haveri för den särskilda ordning som har införts. Försvarsutskottet har informerat sig, och jag ställde själv en fråga till generaldirektören Anders Danielsson rörande om det krävs lagstiftning för att vi ska få rättssäker offentlig prövning av tolkarnas skyddsbehov. Hans svar var glasklart: ja.

Anf. 34 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Allan Widmans kritik faller tungt på den gamla regeringen. Jag uppfattar det som att Allan Widman är kritisk till de begränsningar som gjordes då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grunden är att 2013-2014 gav man enligt denna särskilda ordning 23 tolkar och övriga lokalanställda med skyddsbehov uppehållstillstånd i Sverige. Sammanlagt var det 68 personer.

Det gjordes av myndigheterna. Det var en ordning där Försvarsmakten gick till Migrationsverket med sin bedömning av vilka det var som behövde detta skydd utifrån sin tjänstgöring i Afghanistan. Sedan beviljade Migrationsverket, inom ramen för kvoten, faktiskt alla dem som Försvarsmakten gick med till Migrationsverket.

Det här var alltså på den gamla regeringens tid. Det är två år sedan den bedömningen gjordes. Där bedömdes skyddsbehovet. Där fattades de besluten. Jag har varken möjlighet eller anledning att överpröva den bedömningen nu, två år efteråt.

Det är naturligtvis så att var man än drar gränsen, om det är i tid, om det handlar om en krets eller om ett visst land, så kommer vi alltid att hamna i situationer där människor inte blir nöjda och som säger att de också vill vara med i den kretsen. Och varför ska vi bara prata om tolkar? Varför inte assistenter eller chaufförer eller andra lokalanställda?

Jag tycker inte att vi kan hamna i en situation där man bara för att man har jobbat för en svensk ambassad eller en svensk beskickning ska ha försteg till en asylansökan i Sverige eller i värsta fall, något slags självklar rätt att få asyl i Sverige. Så kan det inte fungera.

Vi har den här ordningen som användes av den gamla regeringen, det vill säga vi har möjlighet att ta människor till Sverige på kvoten. Det användes förra gången. Det är en metod som jag tycker att man ska använda igen om det kan behövas. Men att gå in och ompröva ärenden retroaktivt i enskilda fall, någonting som faktiskt inte ens den förra regeringen och min företrädare gjorde eftersom detta helt och hållet hanterades av Försvarsmakten, kan vi inte göra. Jag finner heller ingen anledning att ändra hela systemet.

Skulle den här situationen uppkomma igen, ja, då får vi använda oss av det kvotsystem som vi har i dag, i enlighet med vad man gjorde tidigare.

Anf. 35 Allan Widman (L)

Herr talman! Den gamla regeringen ska ha både beröm och faktiskt också kritik - beröm i den meningen att det är första gången en regering över huvud taget har reflekterat över och tagit initiativ i den här frågeställningen som har funnits med oss inte bara i Afghanistan utan i andra internationella insatser. Kritiken är att systemet inte fungerar. Det är inte förutsägbart, det är inte rättssäkert, det är inte offentligt och det finns inga möjligheter till överklagande eller liknande prövning.

Jag kan bara konstatera att systemet har varit extremt slumpmässigt bland dem som har tjänstgjort för den svenska staten. Vi kan i dag läsa om en tolk som heter Ahmad. Han tjänstgjorde från 2005 till 2012, alltså i sju år. Han får av någon anledning inte möjligheten att få sitt skyddsbehov prövat. Däremot fick andra tolkar som har tjänstgjort i två år så sent som genom migrationsdomstolens dom den 7 mars 2016 permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Det är inte så, herr talman, att jag står här och säger att alla tolkar och alla lokalanställda ska ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Det vore naturligtvis en obegriplig ordning. Vad jag säger är att man i alla fall ska ha rätt att få den frågan prövad. Jag märker att justitie- och migrationsministern lite grann devalverar de insatser som våra tolkar har gjort. De har, herr talman, stått bredvid svenska officerare och soldater i kontakt med motståndare, och flera av dem har, som jag redogjorde för i mitt tidigare inlägg, faktiskt också dött i svensk tjänst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte jämförbart med att städa camper, leverera livsmedel eller motsvarande. De har varit synliga för motståndaren, och de är tyvärr genom de informationer som bland annat finns på internet avbildade, avfilmade och fullt nåbara för den som vill i deras hemland.

Vad jag talar om, herr talman, är att vi behöver få ett system som fungerar, där de som har ett skyddsbehov får en möjlighet förutsatt att detta har uppkommit genom tjänstgöring för den svenska staten. De som inte har skyddsskäl ska naturligtvis inte bli föremål för något uppehållstillstånd.

Jag blir mycket, mycket oroad när justitie- och migrationsministern säger: "skulle den här situationen uppkomma igen". Det kan jag säga att det kommer den att göra. Vi befinner oss just nu i Mali. Där anlitar vi också lokala tolkar, och det är lätt att se paralleller mellan Mali och Afghanistan. Kommer de här problemen upp igen är det precis samma system vi ska använda.

Jag tycker att det är rätt märkligt att en justitie- och migrationsminister är beredd att acceptera ett system som inte är offentligt, inte är rättssäkert, inte är förutsägbart och som slår slumpartat bland de skyddsbehövande. Ambitionerna borde vara högre.

Nu kan vi konstatera att migrationsdomstolen i Malmö den 7 mars 2016 gett permanent uppehållstillstånd till tre personer med stöd av Europakonventionen om mänskliga rättigheter, i förening med de stadganden som finns i utlänningslagen om att när synnerliga skäl föreligger kan personer anses ha en särskild anknytning till Sverige och därmed få stanna.

Herr talman! Jag tror att det är mycket, mycket små åtgärder som regeringen behöver föreslå riksdagen för att vi ska få en mer tillfredsställande ordning.

Anf. 36 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Allan Widman talar om att det var en slumpmässig ordning. Jag utgår ju ifrån att Försvarsmakten också på den borgerliga regeringens tid hade gott omdöme. Men vad jag förstår på Allan Widmans kommentarer anser han att de inte hade det.

Jag måste ändå lita till det omdöme som man hade då och de avgränsningar som man gjorde då. Då bedömdes skyddsbehovet. Då sa man att det här skyddsbehovet fanns för dessa 23 individer, dessutom med familjer. Det var sammanlagt 68 personer som man tog till Sverige 2013 och 2014. Det måste jag lita till, och det tänker jag också göra.

Att det sedan finns fler som gärna skulle vilja komma till Sverige menar jag inte talar för att vi måste göra om hela systemet. Hur du än gör om ett system kommer du alltid att ha en krets som skulle vilja följa med, utöver dem som i slutänden får lov att stanna. De avgränsningarna kommer du alltid att stå inför.

Allan Widman är missnöjd med den gamla regeringens beslut i de här avseendena. Det kan jag förstå att han är, men han behöver inte utgå från att vi skulle göra samma typ av avgränsningar i kommande situationer, även om det i slutändan visserligen är myndigheternas beslut som det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker inte göra om hela systemet för att vi ska kunna skapa trygghet för dem som har jobbat för Sverige. Jag menar att vi kan jobba inom ramen för den flyktinglagstiftning och det kvotsystem som vi har i dag. Vi kanske kan göra ett bättre jobb än vad den gamla regeringen gjorde nästa gång de här fallen kommer, för jag delar uppfattningen att det nog inte är sista gången. Vi kommer att ha fler sådana här situationer framöver, men jag tänker inte överpröva de beslut som fattades under den förra regeringen.

Anf. 37 Allan Widman (L)

Herr talman! Jag tror att det finns rätt många ordningar som överprövas av den nya regeringen, och det är väl själva innebörden av att man kommer till regeringsmakten. Man har då möjligheten att både ompröva och förnya politiken på olika punkter.

Det är inte Försvarsmakten som gör dåliga bedömningar. Jag har aldrig sagt det. Vad jag har sagt är att Försvarsmakten anser sig enligt en gällande förordning förhindrad att pröva andra än de som är i tjänst när det gäller det här skyddsbehovet. De har alltså bara kunnat pröva dem som tjänstgjorde så sent som årsskiftet 2013/14. Alla som tjänstgjort tidigare har inte ens blivit föremål för någon sådan här prövning, av det enkla skälet att Försvarsmakten anser sig förhindrad på rättsliga grunder - rättsliga grunder som justitie- och migrationsministern inte verkar ha någon som helst vilja att ändra på.

Det slutresultat som vi nu ser, herr talman, är något motsägelsefullt. Sverige har under det senaste året tagit emot tiotusentals asylsökande från Afghanistan, varav många ensamkommande flyktingbarn. Men justitie- och migrationsministern visar ingen som helst vilja att hjälpa det tjugotal tolkar som tjänstgjort på Sveriges uppdrag i internationell insats i Afghanistan.

Jag säger inte att all lokalt anställd personal villkorslöst ska få komma in. Jag säger bara att de måste beredas en rätt till prövning som är rättssäker, offentlig och förutsägbar. Men jag kan bara konstatera efter den här förhållandevis långa interpellationsdebatten, herr talman, att det finns ingen vilja att stå upp för de här människorna.

När vi var där var det många soldater som sa till dem: Ni är våra vapenbröder. Men nu har vi lämnat dem, och vi ger dem inte ens möjligheten att få sina skäl prövade. Jag tycker, herr talman, att det är mycket dåligt.

Anf. 38 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Allan Widman borde kanske rannsaka sig själv en stund. Det här är ju inte Allan Widmans första år i riksdagen. Han har suttit i riksdagen länge och varit försvarspolitiskt aktiv under - mig veterligen - hela den perioden, inklusive åren 2013 och 2014.

Vad gjorde Allan Widman i förhållande till den gamla regeringen för att man skulle uppfylla de krav som man nu ställer på den nya regeringen? I praktiken säger han att vi ska rätta till beslut från den gamla regeringen som han upplever inte var korrekta, dessutom i enskilda fall. Jag sa att det kan jag inte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige som land har tagit ansvar för 23 personer plus deras familjer, alltså sammanlagt 68 personer. Det var den bedömningen som Försvarsmakten gjorde vid det tillfället. Jag kan inte gå in och överpröva Försvarsmaktens bedömning, det ska jag inte göra.

Då frågar Allan Widman mig: Men kan du inte göra om hela systemet, så att man kan söka asyl på ambassader eller beskickningar? Då svarar jag: Nej, låt oss använda oss av det kvotflyktingsystem som vi har i dessa fall igen. Nästa gång det här blir aktuellt kanske vi kan göra ett bättre jobb än den borgerliga regeringen gjorde. Det får vi se när vi kommer dit.

Alldeles oavsett hur man landar i dessa lägen kan jag garantera att det alltid kommer att finnas en grupp som säger: Men jag har också varit med, jag är också hotad och jag har också dessa behov. Så pass komplex är ju hela denna materia.

Vi håller oss till det system som finns. Vi ska kanske göra ett bättre arbete än vad den tidigare regeringen gjorde nästa gång det blir aktuellt. Men jag är ändå ganska glad över att vi har kunnat ge nästan 70 personer av dem som har jobbat för oss skydd i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.