Stöldligornas framfart i Sverige
Interpellation 2020/21:334 av Hampus Hagman (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-01-20
- Överlämnad
- 2021-01-20
- Anmäld
- 2021-01-21
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Svarsdatum
- 2021-02-05
- Besvarad
- 2021-02-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Internationella ligor har genom åren kunnat begå hundratusentals stölder i Sverige, till exempel butiksstölder, stölder vid bostadsinbrott, bilstölder och stölder vid inbrott på byggarbetsplatser. Många gånger förs stöldgodset snabbt ut ur landet. Dessa brottsnätverk står för minst hälften av bostadsinbrotten och för ungefär 90 procent av alla bilstölder och stölder av båtmotorer och jordbruksmaskiner.
Värdet på det utförda godset uppgår till flera miljarder kronor varje år. Eftersom risken för att bli upptäckt är låg och straffet, för den som mot förmodan blir upptäckt, är milt har Sverige blivit ett attraktivt resmål för dessa ligor.
En viktig åtgärd för att hindra stöldligornas framfart är att ge Tullverket befogenhet att stoppa utförsel av stöldgods. I dag kan en tulltjänsteman som påträffar gods som kan misstänkas vara stulet inte stoppa detta från att föras ut ur landet utan man måste kontakta polisen. Men om polisen inte har möjlighet att komma till platsen så kan tulltjänstemannen inte hålla kvar varken den misstänkte personen eller det misstänkta stöldgodset. En stulen båtmotor kan alltså enkelt föras ut ur landet på bara några timmar.
Så här kan vi inte ha det. Hösten 2018 riktade riksdagen, i samband med att Kristdemokraternas och Moderaternas budget antogs, ett tillkännagivande till regeringen om att ny lagstiftning skulle tas fram som ger Tullverkets personal ökade befogenheter.
Regeringen har sedan dröjt nästan två år med att lägga fram ett sådant förslag. Först i höstas skickade regeringen ut en remiss där det äntligen föreslås att en tulltjänsteman som misstänker brott ska kunna ingripa.
Men när nu remissinstanserna tycker till visar det sig att förslaget riskerar att bli tandlöst. Tullverket föreslås visserligen få befogenheter att hålla kvar misstänkta personer och stöldgods som upptäcks i samband med ordinarie tullkontroller. Men eftersom ordinarie tullkontroller i princip alltid görs vid införsel av gods kommer Tullverket inte att kunna upptäcka stöldgods på väg ut ur landet. Detta innebär att utförsel av stöldgods även fortsatt kommer att kunna ske i omfattande skala och göda en lukrativ kriminalitet.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Hur planerar regeringen att omarbeta förslaget så att utförsel av stöldgods kan stoppas?
- Planerar regeringen att på andra sätt agera för att stoppa stöldligornas framfart?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:334
Webb-tv: Stöldligornas framfart i Sverige
Dokument från debatten
- Fredag den 5 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:77
- Protokoll 2020/21:77 Fredagen den 5 februariProtokoll 2020/21:77 Svar på interpellation 2020/21:334 om stöldligornas framfart i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 29 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Hampus Hagman har frågat mig hur regeringen planerar att omarbeta förslaget i promemorian Ändringar i smugglingslagen - Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott för att bemöta remisssynpunkter som framförts om förslagets effektivitet. Hampus Hagman har även frågat mig om regeringen planerar att på andra sätt agera för att stoppa stöldligornas framfart.
Regeringen är fast besluten att slå tillbaka mot de internationella stöldligorna. Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen har genom det uppdrag om insatser mot utländska stöldligor som lämnats av regeringen fått till stånd ett bättre samarbete i det praktiska arbetet.
Myndigheterna har använt sig av gemensamma utsättningar, mer samordnat underrättelseutbyte och gemensamma operativa arbetsgrupper vid gränspassager. Myndigheterna har meddelat att samarbetet kommer att fortsätta även nu när regeringsuppdraget har slutredovisats.
Regeringen har också i regleringsbreven för 2021 för dessa myndigheter angett att myndigheterna ska redovisa hur samverkan har fortsatt att utvecklas i syfte att förhindra och försvåra för internationella brottsnätverk att bedriva kriminell verksamhet i Sverige.
Regeringen har därtill inrättat ett särskilt sändebud mot organiserad brottslighet för att stötta svenska brottsbekämpande myndigheter i internationella kontakter. Det krävs en ständig dialog med ursprungsländer om hur tillämpningen av lagstiftning, regelverk och praxis kan stärkas. Sverige samarbetar också aktivt med andra EU-medlemsstater för att komma åt de internationella brottsnätverken. Kampen mot internationella stöldligor måste prioriteras i EU:s brottsbekämpande arbete.
Det stämmer att Tullverkets verksamhet är koncentrerad på införsel av varor, och det beror på att fler varor är införselreglerade än utförselreglerade. Det är även i fortsättningen prioriterat att stoppa vapen, narkotika och sprängmedel från att komma in i landet. Med det kommer den här regeringen inte att kompromissa. Men med förslagen i promemorian kommer Tullverket samtidigt att kunna bidra med ingripanden mot stöldligor. Tullverkets brottsbekämpande befogenheter är i första hand kopplade till ansvar för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor som återfinns till stor del i lagen om straff för smuggling.
Det händer dock att Tullverket i sin kontrollverksamhet stöter på misstänkt brottslighet som inte ingår i myndighetens ordinarie verksamhet, till exempel utförsel av stöldgods. Förslagen i promemorian ger Tullverket de verktyg myndigheten behöver för att i dessa situationer snabbt och effektivt kunna ingripa mot den misstänkta brottsligheten.
Regeringen har också tillsatt en utredning om effektivare polisiära åtgärder i gränsnära områden. Utredningen ska ta ställning till om det bör göras lagändringar för att effektivisera brottsbekämpningen i dessa områden. Det kan bland annat handla om ändringar när det gäller möjligheten att bedriva kamerabevakning och befogenheten att använda tvångsmedel som kroppsvisitation och genomsökande av fordon i brottsförebyggande syfte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningens förslag ska i första hand avse Polismyndigheten, men i den utsträckning det är motiverat kan förslagen även gälla andra myndigheter, till exempel Tullverket. Uppdraget ska redovisas i september i år.
Att bygga ut Polismyndigheten är ett av regeringens viktigaste uppdrag. Därför har regeringen under mandatperioden kraftigt ökat myndighetens anslag, startat två nya polisutbildningar, initierat en ny, snabbare antagningsprocess till utbildningen och arbetat för att öka attraktiviteten i polisyrket. Målet är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016. Enligt Polismyndighetens prognos kommer målet att nås, och antalet poliser per capita kommer 2024 att vara högre än 2010.
Jag bedömer därtill att en allmän översyn av den lagstiftning som styr Tullverkets arbete och befogenheter, inklusive samarbetet med andra myndigheter, är motiverad, och förutsättningarna för en sådan översyn bereds därför för närvarande i Regeringskansliet.
Anf. 30 Hampus Hagman (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Magdalena Andersson för ett utförligt svar på mina frågor.
Delar av det här är vi helt eniga om. Det gäller inte minst behovet av fler poliser och fler utbildningar för poliser och att det krävs ett aktivt EU-samarbete för att komma till rätta med internationella stöldligor. Samverkan mellan myndigheter lyfts också fram, och det är förstås viktigt, men ärligt talat är det helt grundläggande att statens myndigheter pratar med varandra. Allt annat måste ses som ett misslyckande.
Frågan om Tullverkets befogenheter har debatterats flitigt under många år nu. Det finns goda skäl till det. En stor del av de stölder och inbrott som sker i Sverige begås av internationella brottsnätverk. Det handlar om brottslingar som kommer hit för att begå brott och sedan lämna landet så fort som möjligt.
Flera organisationer - Stöldskyddsföreningen, Svensk Handel, Svensk Försäkring och många andra - menar att dessa ligor varje år har kunnat begå hundratusentals brott i Sverige. Det handlar om stölder för flera miljarder kronor varje år: butiksstölder, stölder av båtmotorer och bildelar, inbrott på byggarbetsplatser och mycket annat. Enligt polisen står stöldligorna för drygt hälften av alla bostadsinbrott och en stor del av stölderna från äldre.
Det här är verkligen ingen liten fråga. Det krävs krafttag. Då krävs det givetvis en mängd åtgärder som berör flera olika myndigheter. Magdalena Andersson pekar som sagt på några av dessa, och i sig är det bra åtgärder.
Det var dock på Kristdemokraternas och Moderaternas initiativ som riksdagen i december 2018 beslutade att regeringen skulle ta fram ny lagstiftning som ger Tullverkets personal ökade befogenheter. Regeringen skickade i höstas ut förslag på lagändringar. En mängd remissinstanser har nu svarat, och det framgår tydligt av svaren att det som hittills föreslagits inte kommer att räcka.
Tullverket föreslås få befogenhet att hålla kvar misstänkta personer och stöldgods som upptäcks i samband med ordinarie tullkontroller. Men eftersom ordinarie tullkontroller i princip alltid görs vid införsel av gods kommer Tullverket inte att kunna upptäcka stöldgods som är på väg ut ur landet. År 2019 var det bara 350 av tullens cirka 25 000 kontroller vid gränsen som avsåg transporter ut ur landet. Det är knappt 1 ½ procent. Den som får till exempel en båtmotor stulen måste alltså ha sagolik tur om tjuvarna ska åka fast i en av kontrollerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finansministern svarar att förslagen i promemorian ger Tullverket de verktyg som myndigheten behöver för att i dessa situationer kunna ingripa snabbt och effektivt mot den misstänkta brottsligheten. Dessa situationer syftar alltså på de 350 kontroller som avser transporter på väg ut ur landet. De internationella stöldligorna darrar knappast av skräck på grund av den förändringen.
Finansministern och regeringen kan knappast vara nöjda med att det ser ut på det här sättet. Enligt organisationen Larmtjänst skulle problemet kunna åtgärdas om utförsel av stöldgods skulle räknas som smugglingsbrott. Då skulle tullen få fulla befogenheter att göra stickprov, gripa misstänkta och beslagta stöldgodset. Om regeringen inte är nöjd med den rådande situationen, hur kommer det sig att regeringen inte överväger att göra utförsel av stöldgods till ett smugglingsbrott?
Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är bra att det finns ett stort engagemang i frågan också i riksdagen. De internationella stöldligorna är ett mycket stort problem. Precis som Hampus Hagman pekar på är det ett stort problem för de handlare vars butiker blir rånade men också för privatpersoner vars båtmotorer till exempel men också bildelar blir stulna, i vissa fall vid upprepade tillfällen. Precis som Hampus Hagman säger är det inte ett litet problem. Det är också därför regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder och fortsätter att göra det.
Den myndighet i Sverige som är bäst på att stoppa stölder och jaga stöldgods är Polismyndigheten. Svenska poliser är utbildade för att göra det och är proffs på att både förhindra stölder och beslagta stöldgods. De som jobbar på Tullverket har en helt annan utbildning och andra arbetsuppgifter. Det som vi gör nu innebär att när Tullverket utför sina arbetsuppgifter och påträffar stöldgods får de möjlighet att kvarhålla det och inleda undersökningar på ett annat sätt än tidigare. Men om man både vill ha ett effektivt bekämpande av stölder och vill att stöldgods ska jagas effektivt finns det en yrkeskår i Sverige som är proffs på att göra det. Det är polisen.
Om man menar att Tullverket ska göra det i stället för polisen blir frågan varför vi inte ska använda dem som är riktiga proffs på just det. Tullen är proffs på sina arbetsuppgifter. Det är dem som de är utbildade för att utföra. Varför är önskemålet att inte använda dem som är utbildade och proffs på att jaga stöldgods? Alla stickprovskontroller och allt det som Hampus Hagman talar om har polisen fulla befogenheter att göra i dag.
Sedan behöver polisen göra mer. De kanske behöver ytterligare verktyg. Det kanske behövs ett närmare samarbete. Och vi behöver många fler poliser, vilket just nu utbildas. Men det finns väl ändå en poäng med att det är de som är proffs på att söka stöldgods som har den huvudsakliga uppgiften att göra det?
Anf. 32 Hampus Hagman (KD)
Fru talman! Magdalena Andersson har rätt i att det finns ett engagemang i riksdagen för de här frågorna. Regeringen har lagt fram det här förslaget på grund av ett tillkännagivande från riksdagen, som kom till på initiativ av oss i Kristdemokraterna och Moderaterna när vi för drygt två år sedan röstade igenom vårt budgetförslag. Det är därför vi debatterar det här i dag. Det finns definitivt ett engagemang för frågorna i riksdagen. Jag undrar om det verkligen finns samma engagemang i regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Magdalena Andersson har rätt i att polisen är proffs på detta, att Polismyndigheten behöver bli större och att det behöver utbildas många fler poliser. De poliser som finns behöver också mer resurser för att bekämpa och förebygga brottslighet. Allt det är jätteviktigt. Det är vi helt eniga om.
Men för den sakens skull kan Tullverket också bidra i mycket större utsträckning, om de får rätt verktyg och om de blir tillräckligt många. Kristdemokraterna har föreslagit att Tullverket och Tullverkets personal ska få ökade befogenheter på flera sätt och att man ska se över utbildningen av tullens tjänstemän så att de kan agera mer polisiärt.
Vi kristdemokrater anser också Tullverket behöver flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet och inriktas mer mot brottsbekämpning. Tullverket skulle kunna göra alla de sakerna betydligt bättre med mer resurser och fler befogenheter. Det var också därför som vi kristdemokrater för två år sedan kom med ett stort tillskott på 90 miljoner kronor till Tullverket. Vi har bidragit till att förstärka tullen. Vi vill att tullen ska kunna göra ännu fler saker.
De förslag som nu har lagts fram missar målet. Jag tycker också att det är under all kritik att det först tar två år att agera på tillkännagivandet från riksdagen, och när regeringen väl gör det är det med icke-förslag, som inte kommer att leda till att komma till rätta med brottsligheten på det sätt som behövs.
Jag tycker att Magdalena Andersson verkar vara för nöjd med det arbete som har gjorts. Det beklagar jag verkligen. Jag hade önskat att regeringen hade visat ett större engagemang i frågan och lagt fram förslag på till exempel förändringar av smugglingslagen, som Larmtjänst har föreslagit. Då skulle man kunna komma till rätta med problemen.
Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag tror att det är naivt att tro att en ändring i smugglingslagen skulle leda till att vi kommer till rätta med problemen. Varför gjorde Kristdemokraterna i så fall inte den ändringen under de åtta år som de satt i regeringsställning? Det är inte så enkelt. Det krävs mer och andra åtgärder.
Det finns en sak som jag tycker att Hampus Hagman inte svarar på. Vi har som sagt en myndighet i Sverige som har en yrkeskår som är proffs på och utbildade och rekryterade för att beivra brott, jaga brottslingar och beslagta stöldgods. Vi har en annan myndighet, Tullverket, som utbildar och rekryterar sin personal i ett annat syfte, eftersom det är en annan verksamhet. Om vi nu behöver öka de samlade resurserna och satsa extra pengar på att stoppa de här brotten och stöldligorna, är det då inte bättre att satsa på dem som är proffs på att jaga stöldligor snarare än på tullen, som är proffs på något annat?
Vi måste ändå satsa mer pengar. Jag utgår från att Kristdemokraterna inte vill att tullen ska göra mindre vad gäller införselkontrollerna. De måste tvärtom öka. Det är för mycket vapen, för mycket sprängämnen och för mycket narkotika i Sverige. Regeringen har vid upprepade tillfällen gett tullen stora tillskott för att de ska jobba mer aktivt för att stoppa införseln. Jag vill inte se en situation där tullen jobbar mindre med införsel och börjar jobba mer med utförsel så att vi får mer vapen, sprängmedel och knark på våra gator och torg. Det är inte vad Sverige behöver. Vi behöver öka de samlade resurserna om vi ska göra mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men om vi ska öka de samlade resurserna, är det då inte bättre att satsa dessa resurser på dem som är proffs på att jaga stöldligor? Detta har jag lite svårt att förstå. Det handlar ju om rekryterade, utbildade och erfarna personer. Är det inte dem vi ska satsa resurserna på? Det måste väl ändå vara ett mer effektivt sätt att använda skattebetalarnas pengar på.
Anf. 34 Hampus Hagman (KD)
Fru talman! Jag tycker att jag svarade på alla dessa frågor. Polisen behöver få mer resurser. Det behöver också bli många fler poliser. Tullverket behöver bidra till att bekämpa brott.
Magdalena Andersson försöker få det att låta som om vi vill att Tullverket ska göra färre införselkontroller. Det är fullständigt felaktigt. Senast förra veckan hade vi kristdemokrater ett förslag vid en omröstning här i kammaren om utökade postspärrar för att kontrollera fler typer av varor som kommer in i Sverige. Vi har som sagt också bidragit genom att göra stora tillskott till Tullverket. I den senaste budget som vi fick igenom i kammaren handlade det om 90 miljoner kronor. Jag tycker att Magdalena Andersson målar upp en väldigt konstig motståndare som hon sedan debatterar mot.
Regeringen har tagit fram ett förslag, men under hösten har det blivit tydligt att detta inte räcker till. En rad remissinstanser påpekar detta. Det kommer inte att innebära fler utförselkontroller. Det skriver inte minst tullen själv i sitt svar.
Jag menar att vi måste ta till oss kritiken från remissinstanserna. Jag vädjar till regeringen att ta till sig kritiken och omarbeta förslaget så att det blir riktigt kraftfullt och en gång för alla kan stoppa stöldligorna. Det här är verkligen inget litet problem. Nu måste vi göra någonting.
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! I det förra inlägget trodde Hampus Hagman att stöldligorna skulle stoppas genom att man ändrar smugglingslagen, och nu tror han att det sker genom att man ändrar den här delen av lagstiftningen för tullen. Jag tror att Hampus Hagman har fel.
Jag delar helt Hampus Hagmans uppfattning om att vi behöver ha bättre koll på det stöldgods som förs ut ur landet. Därför har vi vidtagit flera åtgärder och krävt att myndigheterna samarbetar bättre. Vi har kraftfullt byggt ut Polismyndigheten, fördubblat antalet platser på polisutbildningarna och startat två nya polishögskolor. Vi tittar nu också särskilt över om polisen behöver andra verktyg för att kunna arbeta mer effektivt mot de internationella stöldligorna.
Jag tycker dock inte att jag hör något argument från Hampus Hagman för varför tullen ska göra polisens arbetsuppgifter. Jag delar helt uppfattningen att det kan vara bra att ha fler utförselkontroller, särskilt om det görs underrättelsebaserat. Myndigheterna bedömer ju att det är det mest effektiva arbetssättet. Men dessa verktyg finns redan i dag. Polisen har alla möjligheter i världen att kontrollera utförsel av stöldgods. Låt oss därför satsa på polisen som är proffs på detta. Då kan de ta krafttag mot de internationella stöldligorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.