Studiero

Anf. 15 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att vända den negativa utvecklingen och förbättra studieron i skolan.

Jag vill börja med att understryka vikten av ordning och studiero i klassrummen samt att alla flickor och pojkar liksom all personal är trygga i skolan. Utbildningen i skolan ska enligt skollagen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

I juli 2019 träder också ändringar i läroplanen för bland annat grundskolan i kraft. De tydliggör rektorns särskilda ansvar för detta. Även elevernas ansvar för att visa respekt för skolans personal och andra elever markeras med dessa läroplansändringar. Ordning och reda i klassrummet är en förutsättning för elevers lärande och utveckling. En trygg arbetsmiljö främjar också attraktionskraften i läraryrket.

Skolans arbete för att uppnå trygghet och studiero innehåller såväl disciplinära åtgärder som pedagogiskt ledarskap och att motverka kränkande behandling. Som med mycket annat i skolan behövs både tydliga bestämmelser och ett systematiskt utvecklingsarbete för att nå de resultat vi eftersträvar.

Jag har den senaste tiden svarat på liknande frågor om trygghet och studiero i skolan. Det gläder mig att vi är många som engagerar oss i dessa frågor som har betydelse både för elevernas kunskapsresultat och för arbetsmiljön för alla som verkar i skolan.

Mina besked är fortsatt entydiga. I överenskommelsen som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att det under mandatperioden ska tas fram en nationell plan för trygghet och studiero i skolan. I det arbetet ingår att se över de möjligheter som finns för disciplinära åtgärder och att säkerställa ett fungerande regelverk för ett bra arbete med trygghet och studiero i skolan. Elever som har hotat eller utsatt andra för våld bör lättare kunna stängas av eller omplaceras. Skollagens disciplinära åtgärder ska kunna användas av lärare och rektor. Lärarna ska kunna utföra sitt arbete med trygghet i sin yrkesutövning och med stöd från rektor och skolhuvudman.

Med ett väl fungerande regelverk utifrån ett samlat grepp om trygghet och studiero kan vi tillsammans vända utvecklingen till det bättre i denna för skolan och samhället så viktiga fråga.

Anf. 16 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Utbildningsminister Anna Ekström!

Under hösten 2018 genomförde Skolinspektionen för 17:e gången sedan 2010 Skolenkäten. I april presenterade man en rapport med ett urval av resultatet. Den här gången låg fokus på trygghet, studiero, stöd och stimulans. Det är grundläggande områden som påverkar elevers lärande och undervisningen. De är därför centrala i klassrummet och i granskningen, enligt Skolinspektionen.

Resultatet var oroande. Omkring en av tio elever känner sig inte trygg i skolan. Och så många som tre av tio elever i årskurs 9 anser att lärare och elever inte respekterar varandra. Tre av tio elever upplever att det inte finns studiero på lektionerna. Sämst betyg får årskurs 9 där över 30 procent svarar att studieron inte är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den bild som framkommer i Skolenkäten är djupt oroande - det är ett otroligt stort urval av enkäter som besvaras. Man kan verkligen inte säga att utvecklingen går åt rätt håll.

Jag undrar därför i min interpellation till Anna Ekström vilka åtgärder statsrådet kommer att vidta för att vända utvecklingen och förbättra studieron i skolan. Då räcker inte ett svar om att man har tillsatt en utredning enligt januariöverenskommelsen. Det är bråttom att lösa de här problemen.

Anf. 17 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Hot och våld i skolan är fullkomligt oacceptabelt. När det förekommer ska det åtgärdas. Rektorer och lärare ska ha ett klart och tydligt regelverk att hålla sig till. Det ska vara ett regelverk som går att använda och som leder till ökad trygghet och ökad studiero.

Det finns i dag en uppsättning regler i skollagen. Vi vet att de följs i olika utsträckning på olika skolor. Jag är glad över att Skolinspektionen i sin skolenkät har lyft fram trygghet och studiero. Jag ser också att det inte är en slump. Skolinspektionen är ute i väldigt många skolor och reagerar naturligtvis på det man ser i form av bristande trygghet och studiero.

Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att Skolinspektionens skolenkät inte tjänar som en utvärdering på ett sådant sätt att den visar en utveckling över tid. Om vi ska följa utvecklingen över tid får vi gå till den attitydundersökning som tas fram av Skolverket eller möjligen till de internationella undersökningarna.

Av dem ser vi att det här är ett problem i Sverige. Jag vill för Kristina Axén Olin särskilt peka på den bild som framträder i Talisundersökningen. Den har några år på nacken. Men där visade det sig klart och tydligt att just svenska lärare lyfter fram bristande trygghet och studiero som ett allvarligt problem, och i större utsträckning än lärare i många andra länder. Det är alltså solklart att vi har att göra i den frågan.

Kristina Axén Olin uttalar sig lite föraktfullt om att tillsätta utredningar. Men Kristina Axén Olin är väl medveten om att det krävs ett beredningsunderlag för att åstadkomma förändringar i antingen läroplaner, förordningar eller lagar. För min del är det naturligt att lägga fram förslag som är väl beredda och väl underbyggda. De ska också vara förankrade i den lärarkår och rektorskår som ska hantera bestämmelserna i verkligheten.

Det här är en fråga som regeringen inte tar lätt på. Frågan om trygghet och studiero kommer att vara viktig under mandatperioden. Jag kommer att arbeta hårt för att säkerställa att de svenska skolorna är en bra studiemiljö för eleverna och en bra arbetsmiljö för lärarna. Kristina Axén Olin behöver inte vara orolig för att det här är en fråga som det tas lätt på.

Anf. 18 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Jag är inte orolig över att det är en fråga som det tas lätt på. Men jag är orolig över situationen i dagens skola.

Som av en händelse hänvisar skolministern till Skolverkets attitydundersökning som en bättre källa till hur det verkligen ser ut. Vi fick den förra veckan och träffade även Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna attitydundersökning gör mig till och med ännu mer orolig. Om man läser undersökningen, som alltså publicerades förra veckan, kan man se att var fjärde lärare uppger att de under det senaste läsåret har utsatts för hot och våld på arbetsplatsen.

Men vad som kanske är ännu värre är att bland högstadie- och gymnasieelever har andelen som känner sig störda av andra elever på de flesta eller alla lektioner i princip fördubblats sedan 2006. Vad som kanske är allra mest allvarligt, Anna Ekström, är att andelen elever som känner sig mobbade av andra elever en gång i månaden eller oftare har fördubblats sedan 2015. Det här är otroligt allvarliga siffror.

Det behövs ingen utredning för att fokusera mer på hur man stävjar mobbning eller på det oacceptabla i mobbning, hot, trakasserier och på att inte ha arbetsro. Det finns redan ett regelverk. Vi är överens och har tidigare i denna sal diskuterat att man möjligen behöver se över vissa delar i regelverket som är eller upplevs som otydliga av en del lärare - andra lärare är helt nöjda med det regelverk som finns i dag.

Men vi kan inte vänta med insatser i väntan på utredningar som ska göras under mandatperioden. Man kan göra saker redan i dag. Om man tycker att det här är viktigt kan man göra en webbaserad utbildning som snabbt kan gå ut till alla lärare. I en sådan kan man förtydliga regelverk och också ge råd och tips, för sådana finns. Man kan även ge ut nyhetsbrev och göra alla möjliga saker för att snabbt förbättra situationen, så att den inte eskalerar och blir ännu värre i väntan på en utredning som kanske aldrig kommer - vad vet vi?

Fru talman! Jag är orolig, och jag tror att ministern också är orolig. Därför vill jag gärna göra gemensam sak för att skyndsamt vidta åtgärder. Det kan ske parallellt med utredningar om man nu mer noggrant skulle vilja titta på regelverket, vilket säkert vore bra att göra. Vi måste dock verkligen försöka ändra detta nu. Vi kan inte ha en fortsatt eskalering av mobbningen och otryggheten i skolan med fler elever som väljer att stanna hemma och lärare som inte vill jobba i skolan. Det här går inte.

Anf. 19 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag kan bara upprepa vad jag sagt: Frågan om trygghet och studiero är viktig. Det är skälet till att regeringen vidtar ett flertal åtgärder.

Kristina Axén Olin pendlar i sitt inlägg mellan att tycka att det är dåligt att utreda saker och ting eftersom det tar tid och att säga att det är bra att utreda saker och ting. Jag väljer att ta fasta på de gånger Kristina Axén Olin säger att det är bra att utreda.

Kristina Axén Olin efterlyser att få höra vad som därutöver görs. Jag kan berätta att inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen, som Skolverket arbetar med och som ger stöd i undervisningssituationen för landets lärare, rektorer och övrig personal i skolan, har en särskild portal införts. Det handlar om hur man arbetar med ledarskap i klassrummet för att säkra trygghet och studiero.

Inom Samverkan för bästa skola, som är en stor utvecklingsinsats som Skolverket arbetar med, ingår trygghet och studiero som en viktig del i arbetet. Här ingår även rektorers arbete för att främja trygghet och studiero liksom lärares arbete för att hantera undervisningssituationer som ibland kan vara ganska svåra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till detta krävs naturligtvis resurser. Här är regeringens stora satsning på skolan av stor betydelse. Med början förra året införde vi ett helt nytt statsbidrag för den svenska skolan, det så kallade likvärdighetsbidraget. Det är öronmärkta pengar som ska gå till skolan och i större utsträckning särskilt till de skolor där behoven är som störst.

Det görs även stora satsningar på elevhälsan. Ibland talar vi om trygghet och studiero som om det vore en angelägenhet enbart för klassrummet. Jag vill dock peka på den stora betydelse som elevhälsan har i detta arbete. De substantiella insatser som har gjorts för elevhälsan har resulterat i betydligt mer personal och ett stärkt arbete på ett område som har mycket stor betydelse för trygghet och studiero.

Jag vill också peka på den läroplanändring som regeringen arbetade med alldeles nyss och som träder i kraft snart, den 1 juli. Läroplanändringen markerar att elever inte bara har en rätt och en plikt att gå i skolan, utan de har också rätt att få en bra undervisning. Den elev som anstränger sig i skolan ska få goda chanser att lära sig så mycket som möjligt. Eleverna har också en plikt att anstränga sig, göra sitt bästa och bidra till en god studiemiljö för lärarna men också för sina kamrater.

Denna läroplanändring införs efter ett förslag från Skolkommissionen och baseras på stor internationell forskning, som visar på betydelsen av elevers engagemang för att skapa en god studie- och arbetsmiljö i skolan. Att det finns ett samband mellan goda kunskapsresultat och trygghet och studiero är vi nog överens om.

Det här är ett arbete som regeringen tar på mycket stort allvar och arbetar med både på lång sikt och med omedelbara åtgärder. En hel del av dessa åtgärder har funnits sedan något år tillbaka.

Jag kommer som minister att prioritera frågor om trygghet och studiero eftersom jag vet att detta är viktigt för både eleverna och lärarna. Kanske är det allra viktigast för de elever som behöver skolan allra mest. Det handlar om elever som kommer från hem där det inte finns någon studievana. Där kan skolan betyda hela skillnaden för att de ska kunna bygga sig ett bra liv.

Anf. 20 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Ministern! Jag tror också att det finns saker vi är överens om. Möjligen är vi inte överens om tempot och vad man ska göra.

Jag är väldigt orolig. Mobbningen har ökat och fördubblats sedan 2015. Anna Ekström säger att man redan för ett år sedan vidtog åtgärder, men det räcker inte. I den attitydundersökning som kom förra veckan kan vi se att detta hela tiden ökar. Då har vi inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Därför måste man tänka nytt och göra något snabbt.

Förra veckan träffade jag studenter som går sista året på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Inte en enda gång har ordet ledarskap nämnts under hela deras utbildning, och dessa utexamineras i sommar.

Det finns hur mycket som helst att göra när det gäller skola och utbildning. Mycket kan göras i dag utan att det kostar några pengar. Det kostar inget att undervisa studenterna vid Stockholms universitet i ledarskap. Att ordna en digital utbildning om mobbningsfrågorna behöver inte heller kosta några stora summor, även om det såklart krävs lite arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Å andra sidan kostar det enorma summor för varje elev som vi misslyckas med. Över 5 500 elever går inte till skolan, utan är så kallade hemmasittare. Det är för övrigt ett vedervärdigt ord, vilket vi borde ändra till något annat. Många elever har ont i magen och går inte till skolan. Det blir en samhällskostnad och en tragedi för den enskilda eleven som aldrig går att räkna i pengar.

Det finns som sagt absolut saker som kan utredas. Men vänta inte med att vidta andra åtgärder! Sök en bred enighet nu eller använd ministerrollen! Vidta åtgärder nu så att skolan blir bättre!

Anf. 21 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Ledarskap är viktigt för att utöva läraryrket. Jag skulle tro att det är svårt att hitta ett annat yrke än läraryrket där det ställs större krav på ledarskap. Just därför är det bra att det i de utvecklingsinsatser som Skolverket nu arbetar med finns tydliga förslag för att stärka förutsättningarna att arbeta med ledarskap i och utanför klassrummet. Om jag skulle peka på ett yrke med högre krav på ledarskap än läraryrket skulle jag faktiskt ha riktigt svårt att komma på något.

För mig är det självklart att den lärare som utövar ledarskap i klassrummet och som fullgör sina uppgifter för att säkra trygghet och studiero ska kunna göra det med frimodighet. Så länge man följer lagar och förordningar ska man ha samhällets stöd, rektorn i ryggen och föräldrarna med sig. Därför oroar jag mig över alla de tecken jag ser på att föräldrar och elever inte riktigt ser sig som annat än kunder i en skola. Det finns en kundmentalitet där läraren reduceras till en person som ska leverera det betyg som föräldrar och elever vill ha. Det är en skola som jag inte vill se. Jag vill att skolan ska vara en gemensam bildningsinstitution. Då krävs att det finns förutsättningar för trygghet och studiero för alla elever.

Jag har i mina inlägg redogjort både för vad som är på gång och för vad som i vissa fall kräver utredningar. Alla som verkar i skolans värld har under de senaste åren kunnat se vilka resultaten blir när man inte bereder beslut på ett ordentligt sätt. Jag har också redogjort för ett stort antal insatser som görs här och nu. Jag är stolt över dessa insatser.

Jag är glad över det engagemang som Kristina Axén Olin visar för trygghet och studiero i skolan, och jag kan försäkra Kristina Axén Olin att jag kommer att jobba vidare - både här och nu och på sikt - för att säkra att den svenska skolan är trygg så att elever lär sig riktigt mycket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.