Tillgången på resandestatistik

Interpellation 2013/14:186 av Eriksson, Lars (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-11-29
Anmäld
2013-11-29
Sista svarsdatum
2013-12-13
Besvarad
2013-12-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 november

Interpellation

2013/14:186 Tillgången på resandestatistik

av Lars Eriksson (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

När kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland eller Västerås kommun behöver få fram underlag för antal resande med den kommersiella tågtrafiken på Mälarbanan får de svaret från den statliga tågoperatören att detta är en affärshemlighet.

I planeringsarbetet för en bättre och mer effektiv kollektivtrafik framstår det som märkligt att en tågoperatör eller ansvarig myndighet inte kan hitta rutiner för att regelbundet delge kommun, landsting eller region relevant statistik som underlättar planeringsarbetet inom exempelvis en kollektivtrafikmyndighet.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att resandestatistiken för tåg på Mälarbanan ska bli tillgänglig för kollektivtrafikmyndighet eller kommun?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:186, Tillgången på resandestatistik

Interpellationsdebatt 2013/14:186

Webb-tv: Tillgången på resandestatistik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Lars Eriksson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att resandestatistiken för tåg på Mälarbanan ska bli tillgänglig för kollektivtrafikmyndighet eller kommun. Fru talman! Detta är nu mitt tredje svar sedan i slutet av förra året till Lars Eriksson på i stort sett samma fråga. Som jag har svarat tidigare håller jag med om att resandestatistik kan vara ett väsentligt underlag vid olika typer av beslut. Tågoperatörer ska regelbundet lämna uppgifter till den statliga myndigheten Trafikanalys. Men det är dock inte möjligt att med hjälp av dessa uppgifter studera resandet linje för linje eller på länsnivå. Transportstyrelsen och Trafikanalys analyserar därför behovet av att få bättre statistik över resandet med kommersiell trafik. Jag anser att det är viktigt att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna föregår med gott exempel och publicerar uppgifter av god kvalitet om den offentligt organiserade tågtrafiken helt i enlighet med EU:s kollektivtrafikförordning. Avslutningsvis kan jag meddela att häromveckan har behovet av bättre statistik inom järnvägstrafik uppmärksammats både av regeringens egen utredning om järnvägens organisation och av Riksrevisionens granskning av tågförseningar. Jag anser att det finns skäl att överväga fortsatta åtgärder i syfte att förbättra tillgången på statistik.

Anf. 18 Lars Eriksson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag har lite blandade känslor inför svaret. Det känns lite märkligt, snudd på grinigt. Jag tror att jag måste börja i den änden att beskriva varför jag tycker att resandestatistik är viktigt. Vi som nästan dagligen pendlar mellan Västerås och Stockholm fram och tillbaka tvingas inte sällan att stå och vänta på tåg som man kan fundera på om de verkligen är dimensionerade för alla oss som står där och väntar på stationsområdet. Vi börjar fundera på vad det är som gör att det ser ut på det viset. När vi står där på tåget - vi sitter inte ned - är det vanligast samtalet: Är inte detta farligt? Tänk om tåget hastigt bromsar in. Så förs samtalen. Varför är tågen inte dimensionerade för oss såsom vi åker? Vet de inte hur många vi är som pendlar på dessa sträckor? Det är frågor som är väldigt vanligt förekommande när vi står där. I Västerås planerar kommunen för ett nytt resecentrum. Det betyder att kommunen planerar för ett helt nytt stationsområde. Det är det största planeringsprojektet i Västerås över tid. På kommunen vill man veta: Hur många är det som ska med tågen vid olika tidpunkter? Vart ska de, och hur ser resandet ut? En del av de uppgifterna försöker man ta reda på genom olika resevaneundersökningar. Man genomförde också undersökningar på stationsområdet. Man försöker helt enkelt stå där och överblicka. Hur många är det som står på stationsområdet nu, och hur många är det som går på tåget? Osäkerhetsfaktorerna med undersökningarna är väldigt många. Tillförlitligheten är så pass bristfällig att undersökningarna starkt ifrågasätts. Den dominerande tågoperatören SJ sitter på väldigt mycket statistik. Det är statistik som varken Västerås kommun eller Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland får del av. Sekretess och affärshemligheter gör att dessa uppgifter aldrig blir en del av underlaget för samhällsplaneringen hos kommunen eller kollektivtrafikmyndigheten. Statsrådet skriver i sitt svar att det är tredje gången som får frågan. Det är helt riktigt. Hon har fått en skriftlig fråga och två interpellationer med ett års mellanrum. För ett år sedan svarade statsrådet i debatten: Det är egentligen första gången jag får frågan till mig på det här viset. Så sade statsrådet. Att statsrådet tycker att det är för många gånger att en gång om året få en fråga om statistiksituationen är märkligt. Om debatten ska medverka till någonting hoppas jag att den ska medverka till att statsrådet ser till att vi tar steg i rätt riktning på området. Det är bra att oppositionen har legat på om Järnvägsutredningen och att den nu också kommit fram. Även om det är en liten del om statistikfrågorna nämns statistikfrågorna i utredningen om än i termer om att det är angeläget att titta på frågorna. Vad gäller statistikfrågorna hänger de fortfarande väldigt mycket i luften. Framför allt tycker jag att min fråga fortfarande hänger i luften. Vad tänker statsrådet göra för att resandestatistiken ska bli tillgänglig för kollektivtrafikmyndigheter och kommuner längs Mälarbanan?

Anf. 19 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! En sak som har visat sig över tid är att alla behöver bli bra mycket bättre för att det i slutändan ska kunna bli bra för resenären. Det handlar inte minst om de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna. De har ett uppdrag att på ett mycket tydligt sätt redovisa sin statistik och göra den tillgänglig. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har också ett viktigt uppdrag att samråda med alla dem som utför tjänster. Jag har full förståelse för att det finns en efterfrågan på alltmer detaljerad information om till exempel resandeflödena med tåg. Det tycker jag själv många gånger behövs. Men vi måste också hitta en balans. Vi har en sekretesslagstiftning, och det är väl den som Lars Eriksson möjligtvis syftar på att SJ som bolag skulle ha hänvisat till. Men den ska ju vara till skydd för affärshemligheter, och det måste vi respektera när det är olika bolag som kör. Lika viktigt är det att fundera på effekterna av de åtgärder som man kräver. Om offentliga regler orsakar mer administration är det inte säkert att man får någon nytta av det. Med det sagt vill jag lyfta upp det behov som finns av att kunna planera. Det är alldeles riktigt att man har ett ansvar när det ska byggas ett nytt stationsområde i Västerås. Vill man ha reda på uppgifter och statistik måste man börja där man själv vill. Det kan man se lokalt, där man vet att personer ska resa. Däremot vet man inte vart de ska resa. Men för byggandet av stationshuset är det relevant att veta hur många människor som vistas eller kan komma att vistas på stationsområdet. Det finns något som är problematiskt. Om alla ska bli bättre vore det också bra om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna blev väsentligt mycket bättre på att göra de uppgifter som de enligt lag har att göra, när man kräver att andra ska göra det. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har varit kritisk till att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har alldeles för grunda uppgifter och att det saknas uppföljningsmetoder. Det behöver också utvecklas. Trafikanalys, som studerar och ser över hur de regionala kollektivtrafikmyndigheterna gör, har också riktat skarp kritik mot att man brister i att lämna in uppgifter. Detta behöver naturligtvis också förbättras. Frågan är då: Vad är det för information som man behöver ha? Ja, om jag tar till exempel trafiken på Mälarbanan, där Lars Eriksson möter medresenärer på tåget, är en del av trafiken där kommersiell. Jag antar att en del av trafiken också är upphandlad trafik. Vilken dialog har man i sina krav på inte minst den upphandlade trafiken? Får man i samrådet ut en effekt av det som man har sagt att man vill ha? Vilken dialog har man? Det här måste kunna vara ett sätt att jobba på lokalt, eller regionalt i detta fall, med den som utför tjänsterna. Min grunduppfattning är i alla fall att fler behöver bli betydligt bättre. Jag har i min roll ansvar för båda myndigheterna Trafikanalys och Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har bland annat rollen som marknadsövervakare. Hos dem finns uppdraget att studera hur marknaden för persontrafik fungerar. Om det är så att myndigheterna nu ser att det behövs bättre resandestatistik ska de återkomma till regeringen och föreslå hur det ska gå till.

Anf. 20 Lars Eriksson (S)
Fru talman! När det gäller kollektivtrafikmyndigheterna och deras arbete hoppas jag att statsrådet och regeringen har en sådan dialog med sina myndigheter som man tycker att man behöver ha. Jag tycker i alla fall att man får lov att utveckla den. Jag är inte riktigt säker på varför statsrådet tar upp så mycket tid med att framhålla kollektivtrafikmyndigheternas roll i svaret till mig. Jag vet att den kollektivtrafikmyndighet som jag känner bäst, den i Västmanlands län, sköter sin inrapportering av resandestatistik till Trafikanalys på ett tillfredsställande sätt. Hur det är med andra myndigheter utgår jag från att statsrådet har koll på, och om det inte fungerar får man ta det med dem. Statsrådet hänvisar till - det är kanske det mest spännande i svaret - Järnvägsutredningen, som på totalt ungefär tre sidor tittar på statistikfrågan. Jag tycker att det är mycket glädjande att läsa förslaget till inventering och inlämnandet av statistik hos järnvägsföretag. Jag tolkar det så att syftet främst är att få tillgång till bättre information om avgångstider och förseningar. Hela denna utredning har ju en gång kommit till stånd utifrån det tågkaos som var förra året. Jag har tittat på hur man vill se på statistikuppgifterna och vad det är man vill ha in, men det kanske inte är riktigt det som jag efterfrågar. Det står att den fortsatta utredningen bör som särskild aktivitet analysera behovet av statistik för olika ändamål. Det är väl ändå begränsat till information till resenärer och godstransportkunder. Min tolkning är att behovet av uppgifter om resandet inte finns med i förslaget. Det är möjligt att det kan tolkas in, men jag tycker att det skulle vara bra om det kunde omnämnas som en viktig del i den fysiska planeringen och dimensioneringen för såväl reseterminaler och bussangöringar som annat. Min slutsats är att det skulle behövas ett tillägg till utredningen som rör behovet av uppgifter om antalet resenärer. Det är då lämpligt att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna med planeringsansvar på området får vara med och yttra sig kring det behovet. Alternativet är att det ska tillsättas en helt en egen utredning kring hur man ser på statistikfrågorna. Frågan om statistik inom kollektivtrafiken är inte en jättegammal fråga, utan den är rätt ny. Det jag har läst mig till är också att man kan lära sig av andra länder. Storbritannien har ett mer öppet sinne för att hantera statistikfrågorna och tillgänglighet till uppgifter, som saknas i Sverige. Det tas fram i form av rapporter i Storbritannien. Jag tycker att de har en öppenhet som jag skulle vilja fanns också i Sverige i synen på statistikfrågorna. Det handlar i grunden om hur vi ska planera vårt samhälle. Vi vill ju att fler ska åka kollektivt. Vi vill ju att fler ska känna att tåget är lösningen på hur man ska förflytta sig. Då måste också kommunerna och regionerna som planerar detta få förutsättningar. Det är därför jag tycker att den här frågan är så central.

Anf. 21 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Varför ägnar jag så mycket tid åt de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? Ja, det beror bland annat på att de inte har funnits i så många år och ska hitta sin roll. Det är självklart att vi har en dialog med dem. Jag såg det mer som ett sätt att informera om att det är många som behöver bli bättre för att det i slutändan ska bli bra för resenären. Jag hoppas att Lars Eriksson och jag delar den uppfattningen. När det gäller Järnvägsutredningen, om järnvägens organisation, var det väldigt tydligt för regeringen att Gunnar Alexandersson, som gör utredningen, verkligen ska identifiera flera olika områden inom järnvägen utifrån att fler ska välja att åka tåg. Det handlar om att göra järnvägen som organisation både mer effektiv och framför allt mer hållbar för framtiden. I de samtal som har förts, inte minst under utredningens gång, har även operatörer nu framfört att de också skulle vilja ha tillgång till bättre statistik. Jag tycker att det är glädjande. Operatörerna måste också bli bättre på att lämna statistik. Det är när man börjar se nyttan av öppna data som man ser att man kan bli mer givmild. Det är en förändring av en kultur där man vill hålla information för sig själv. Detta syftar då inte minst till att kunna göra en bättre verksamhetsplanering. Det är det som är själva syftet med det här, att kunna göra rätt prioriteringar och dimensioneringar för att det i slutändan ska bli bäst för den som ska använda sig av den. Järnvägsutredningen har precis blivit klar. Det är alldeles riktigt, som Lars Eriksson säger, att man har gjort internationella jämförelser. Det ingick också i uppdraget. Där har Storbritannien varit med, och man har tittat på hur de jobbar med uppgifter och hur uppgifter kan lämnas. Då kan man jämföra och se om vi kan ta del av det som de gör i till exempel Storbritannien. Den fortsatta processen kommer i nästa steg att vara en redovisning. Jag tror att det är i nästa vecka som riksdagen har en hearing tillsammans med utredaren. Det är jätteviktigt i detta läge att identifiera och se om utredaren har kommit fram till rätt brister och hittat rätt områden. Regeringen ska sedan i nästa steg komma med direktiv och gå vidare med detta för att se vad vi ska göra åt det hela. Det är självklart att det kommer att vara rätt brett när det gäller vilka som kommer att ta del av det arbetet. Det blir inte minst de regionala kollektivtrafikmyndigheterna men också olika operatörer.

Anf. 22 Lars Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag blir glad över att det tas initiativ på området. Jag vill bara försäkra mig om att behovet av en bättre resandestatistik som också blir tillgänglig för dem som har planeringsansvaret i regioner och kommuner blir fyllt. I de kontakter jag har med kommuner längs Mälarbanan och med kollektivtrafikmyndigheter ser jag att man inte är nöjd med öppenheten i redovisningen av resandestatistiken. Jag skulle verkligen vilja att statsrådet ser till att frågan finns med i det fortsatta arbetet med en bättre statistik. Jag skulle välkomna om det vore på det viset. Jag skulle önska att statsrådet nu i sitt avslutande inlägg mer påpekar att järnvägsutredningen i sitt fortsatta arbete ska fånga upp statistikfrågorna, titta på resandestatistiken och försöka se till att stämma av detta med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Jag hoppas att detta i så fall har medverkat till att frågan fångas upp på ett bättre och tydligare sätt, för den är viktig för planeringssituationen ute längs våra järnvägar. Vi vill ju att fler ska nyttja järnvägen, och vi vill att man ska klara av att bygga ut den på ett bra sätt så att fler människor kan dra nytta av den. På så vis hoppas jag att denna debatt bidrar på något positivt sätt.

Anf. 23 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag tycker att det finns den mycket stor skillnad i attityd, kultur och förhållningssätt genom hela järnvägsorganisationen i Sverige i dag jämfört med för bara tre år sedan. Som Lars Eriksson kanske känner till har hela järnvägsbranschen nu gått tillsammans för ett arbete som kallas för Tillsammans för tåg i tid. Det handlar i och för sig mycket om punktligheten och målsättningen som man har fram till 2020, men för att tåg ska vara punktliga har branschen nu ännu mer övertygat sig själv om att man var och en verkligen är en länk i en kedja. Allt måste fungera. Man bjussar mycket mer på information, kunskap och teknisk utveckling. Där någon annan stannar upp eller stör så störs man själv också. Detta tycker jag är en ny insikt. I det här ligger naturligtvis tanken om hur man ska kunna ha bra information till resenärer. Resenärerna bryr sig inte alltid om vet det är som kör just det tåg som de åker på, utan de förväntar sig att åka tåg och att ta sig fram. I detta ligger också det grundläggande: statistik, data och öppenhet i syftet att det också ska bli bättre för resenären. Därför tycker jag att det är bra att Trafikverket, Trafikanalys och Transportstyrelsen återigen har fokus på öppen data och statistik. Först när de som opererar på järnvägen själva börjar efterfråga egen statistik inser de att de själva också måste lämna statistik - det som kanske har varit ens egen dolda box tidigare. Detta sammantaget gör att svaret på Lars Erikssons fråga när det gäller fortsättningen på järnvägens organisation och uppdraget är detta: Det kommer troligtvis, och med största sannolikhet, att vara så att statistiken är en fortsatt viktig fråga i detta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.