Träffsäkrare subventionerade anställningar
Interpellation 2022/23:289 av Sofia Amloh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-24
- Överlämnad
- 2023-03-27
- Anmäld
- 2023-03-28
- Svarsdatum
- 2023-04-18
- Sista svarsdatum
- 2023-04-18
- Besvarad
- 2023-04-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Den aktiva arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att stödja personer som blir arbetslösa så att de kommer tillbaka till varaktig sysselsättning och egen försörjning. Eftersom arbetslösa individer utgör en heterogen grupp med varierade behov och förutsättningar krävs att det finns ett batteri av arbetsmarknadspolitiska verktyg såsom utbildning, arbetspraktik, vägledning och matchning, liksom subventionerad sysselsättning.
Sverige satsar stora resurser på subventionerade anställningar, och det finns goda argument för detta, inte minst mot bakgrund av positiva effekter avseende övergång till osubventionerat arbete, särskilt om subventionerna riktas till grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden och särskilda svårigheter att få osubventionerade arbeten.
Samtidigt är det viktigt att anställningsstöden och skattepengarna inte missbrukas. Oseriösa aktörer ska inte kunna använda subventionerade anställningar som ett sätt att dumpa villkor och löner eller snedvrida konkurrens inom branscher. Tyvärr ser vi alltför ofta exempel på kriminella som utnyttjar både människor och skattemedel. Det påverkar både hela branscher och den svenska arbetsmarknadsmodellen negativt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
- Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?
- Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:289
Webb-tv: Träffsäkrare subventionerade anställningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 april 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:91
- Protokoll 2022/23:91 Tisdagen den 18 aprilProtokoll 2022/23:91 Svar på interpellation 2022/23:289 om träffsäkrare subventionerade anställningar
Protokoll från debatten
Anf. 51 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka. Vidare har Sofia Amloh frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder och vilka initiativ jag avser att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.
Regeringen arbetar för en effektivare jobbpolitik och bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av just arbetsmarknadspolitiken. Regeringen prioriterar effektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Det handlar bland annat om att använda befintliga arbetsplatsnära insatser, däribland subventionerade anställningar, för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete.
Subventionerade anställningar - rätt utformade - kan ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända människor.
Arbetsförmedlingen har i myndighetens regleringsbrev fått i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen ska också särskilt utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Sedan extratjänsterna avskaffades har det skett en ökning när det gäller nystartsjobb och introduktionsjobb, både för kvinnor och för män. Dessa stöd har en lägre subventionsgrad än extratjänsterna. Under 2022 har insatserna också i större utsträckning riktats till arbetssökande med långa perioder utan arbete. Detta bedöms av Arbetsförmedlingen ha varit en bidragande orsak till att övergångarna till arbete ökat för långtidsarbetslösa.
Det är centralt att utbetalningar från välfärdssystemen enbart sker till dem som är berättigade till stöd. Regeringen lyfter fram arbetet mot felaktiga utbetalningar i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Myndigheten har bland annat fått i uppdrag att redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår både att motverka brottsligt nyttjande och fel som inte beror på brott.
Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter.
Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller fusk och felaktiga utbetalningar och utfallet av subventionerade anställningar, och jag är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för en effektivare jobbpolitik.
Anf. 52 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Varje år betalar Arbetsförmedlingen ut omkring 20 miljarder kronor i lönesubventioner. Men risken för missbruk är stor, framför allt efter det stålbad som Arbetsförmedlingen genomgick för fyra år sedan, där var tredje medarbetare varslades och hälften av de lokala kontoren lades ned.
Sverige satsar stora resurser på subventionerade anställningar med det enkla argumentet att det ger positiva effekter avseende själva övergången till osubventionerade arbeten, särskilt om subventionerna har riktat sig till grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden.
Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor och denna interpellation till statsrådet. Jag vill såklart tacka för det svar som avgetts här i dag, men jag vill ändå börja med att kommentera att Pehrson kritiserar extratjänsterna, som man tagit bort, och menar att de har varit ineffektiva. Men vad jag vet finns det inte någon särskild publicerad rapport eller någon effektutvärdering som säger att de har varit ineffektiva. Det beror ju på vad man jämför med. Ofta jämförs extratjänsterna med nystartsjobben, som den här regeringen i stort sett har dubblat.
Det är lite grann att jämföra två helt olika saker. Att jämföra extratjänster med nystartsjobb är direkt orättvist. Extratjänsterna riktar sig till en målgrupp som står väldigt långt från arbetsmarknaden, till skillnad från nystartsjobben där en ganska hög andel, om jag inte minns helt fel över 60 procent, skulle ha kommit in på arbetsmarknaden igen även utan subventionerade anställningar. Vi pratar alltså om helt olika målgrupper.
Extratjänsterna har ändå gjort att de som har stått väldigt långt från arbetsmarknaden har kommit in och fått språk- och arbetslivserfarenhet som man inte hade innan. Dessutom har man gjort väldigt stor nytta ute på arbetsplatserna genom att vara en resurs.
Jag vill även notera, fru talman, att Pehrson i sitt svar trycker mycket på de åtgärder som den S-ledda regeringen genomförde, såsom förbättrade kontrollförutsättningar för Arbetsförmedlingen och uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Det tycker vi självklart är bra. Men hur ska kontrollerna säkras när Arbetsförmedlingen genomgår ytterligare neddragningar? Statsrådet svarar att fler och bättre kontroller ska göras, samtidigt som neddragningar ska genomföras. För mig blir det ganska motsägelsefullt.
Även när kontroller genomförs och fusk uppdagas vidtas inga andra åtgärder än att företagen blir återbetalningsskyldiga. Några exempel på fusk är skenanställningar, krav på arbetstagaren att betala tillbaka en del av sin lön till arbetsgivaren och att man visar upp för Arbetsförmedlingen att försäkringspremien är inbetald men struntar i att betala efter att subventionen har blivit beviljad.
Det finns en anledning till att Riksrevisionen har startat en granskning. Det är inte ogrundat. Vore det inte konsekvent av statsrådet att även se till att dessa skattemedel inte går till fusk och utnyttjande av människor?
Anf. 53 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Först vill jag säga att jag delar Sofia Amlohs passionerade engagemang för att rätt stöd ska gå till rätt person. Vi ska motverka fusk och fel och se till att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik. Det är jag väldigt glad att det finns stöd för från Sofia Amloh och i riksdagen.
Det är korrekt beskrivet att de uppemot 25 miljarder som vi använder till subventionerade anställningar är ett uttryck för en ganska viktig tanke om solidaritet. Vi vet att till exempel människor som arbetar inom AB Samhall får en mycket mer meningsfull och funktionell vardag. Det är personer som går till ett arbete, träffar arbetskamrater och känner att de gör nytta. Det betyder mycket för individen, men det betyder också mycket för andra runt omkring en människa. Det kan handla om barn som är glada att mamma eller pappa går till ett arbete eller föräldrar som ser sin son eller dotter göra någonting på dagarna, där alternativet skulle vara utanförskap och långtidsarbetslöshet.
De åtgärder som har vidtagits från Arbetsförmedlingens sida och de skärpningar som har gjorts för att kontrollera att det inte sker en ren arbetslivskriminalitet runt de subventionerade anställningarna eller något annat är viktiga insatser som vi fortsätter att bejaka och som vi förstärker, inte minst genom öppnandet av center mot arbetslivskriminalitet. Men mycket handlar om, som Sofia Amloh var inne på, vad Arbetsförmedlingen gör.
Jag var på Arbetsförmedlingen i Örebro i går och träffade engagerade medarbetare som kände att de har så mycket de vill göra för att fokusera på att rätt person får rätt stöd. Det handlar om att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik med fokus på att alla vuxna och friska människor ska arbeta.
Har man, av olika skäl, behov av en subventionerad anställning är det också viktigt att man får det stödet så att man har ett arbete att gå till. Vi vet att ingenting är värre för individen än att gå arbetslös under lång tid.
Vi har gjort bedömningen att de extratjänster som i praktiken har inneburit att arbetsgivare, inte sällan offentliga, har anställt stora mängder människor i sina verksamheter för att till en mycket ringa egeninsats, egen kostnad, ha haft personer där som inte riktigt har haft fokus på att komma i ett jobb på den arbetsplatsen. Det kan vara i kommuner, till exempel i Gävleborg, det kan gälla i andra delar av Sverige och det kan gälla företag.
Vi ser framför allt att både introduktionsjobben och nystartsjobben, som kan ha mycket hög subventionsgrad, ändå oftare kan leda till ett reguljärt arbete. Det är därför som vi bejakar den formen av subventionerad anställning i stället.
Anf. 54 Sofia Amloh (S)
Fru talman! I fyra minuter väljer statsrådet att ägna sig åt att prata om de olika subventionerade anställningsformerna utan att på riktigt förklara, beskriva eller konkretisera vad som ska göras för att de ska träffa bättre. Han har inte heller talat om att det finns företag som använder subventionerade anställningar genom att fuska. De plockar ut skattemedel och använder dem till att stapla de subventionerade anställningarna på varandra och systematiskt använda skenanställningar, inte betala in tjänstepension eller lönedumpning - år in och år ut. Är det så skattemedlen ska användas? Är det så vi på ett mer träffsäkert sätt hjälper människor in på arbetsmarknaden? Jag tycker inte det, och det borde inte vara så för statsrådet och regeringen. Det kan inte vara effektiv jobbpolitik.
I utredningsbetänkandet Det ska vara lätt att göra rätt - en utredning tillsatt av alliansregeringens 2013 - finns kloka förslag. Jag vet att flera olika socialdemokratiska arbetsmarknadsministrar har valt att verkställa några av förslagen. Men varför är det inte ett alternativ att utestänga oseriösa företag från framtida subventioneringar och förhindra att människor utnyttjas på nytt?
Ministern tar upp att Arbetsförmedlingen under 2022 fick bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det är bra, inte minst i fråga om företag som tidigare har lämnat "felaktiga" uppgifter till myndigheten och sedan gör det igen. Men myndigheten har tolkat det som att det ska göras bedömningar i varje enskilt ärende för sig, vilket gör att företag som har lämnat in falska uppgifter ändå kan beviljas subventioner i kommande ärenden. Är det inte tydligt att det behövs regelskärpningar? Exempel på fusk har framkommit många gånger inte minst i medierna.
Ställ krav och låt myndigheter göra gedigna kontroller så att oseriösa företag straffas. Missbruket och överutnyttjandet påverkar seriösa företag negativt. Arbetsgivarorganisationerna är lika engagerade som interpellanten själv i fråga om snedvridningen i branschen. Det är få branscher som har många subventionerade anställda, medan andra branscher inte har några alls. Varför inte ställa de kraven, varför inte ha just kollektivavtalsliknande krav, för att se till att den svenska modellen värnas hela vägen?
Om man ska vara tuff och hård mot de arbetslösa tycker jag att statsrådet även ska vara det mot de företag som utnyttjar människor och fuskar med skattemedel. Det skulle vara konsekvent.
Anf. 55 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Vi gör rätt stora satsningar på både Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna, som följer upp dessa skumraskfigurer som ägnar sig åt kriminalitet på området. Det är inte okänt att det finns personer som just nu tillfälligt sitter inne i väntan på rättegång eller för att permanent hamna bakom lås och bom som har ägnat sig åt den typen av brottslighet. Man måste hålla inne pengarna och se till att oseriösa aktörer inte får nya chanser att bedriva den typen av verksamhet baserad delvis på subventionerade anställningar, eller i värsta fall nästan enbart. De ska inte få fortsätta.
De tio arbetsförmedlare jag träffade i Örebro i går var fullt övertygade om att det är en viktig uppgift att hushålla med statens resurser och se till att lägga all kraft på den som har rätt till en subventionerad anställning hos ett seriöst företag, en seriös organisation eller kommun. Det ska inte bara vara fråga om att man anställer hundratals på extratjänster men sedan inte har någon större tanke att det ska leda till ett reguljärt arbete. De följer noga upp detta och är otroligt engagerade.
I fråga om det polisiära ska vi se till att de oseriösa aktörerna ska drabbas av lagens vanliga arm, det vill säga de ska lagföras och få ett straff för den brottslighet de har begått. Det är så vi löser detta.
Jag försäkrar Sofia Amloh att jag inte har någon annan tanke än att öka effektiviteten och kraften i att se till att rätt företag ska ha rätt stöd och rätt person ska ha rätt subvention. Individen ska få rätt a-kassa i rätt tid eller följa anvisningar till antingen utbildning eller arbete. Det innebär även att flytta. Det är något vi kommer att bedriva med all kraft. Jag välkomnar att det finns ett så starkt engagemang från Sofia Amloh att komma till rätta med problemen.
De jag mötte i går känner en enorm lättnad, nu när vårsolen tittar fram även i kammaren, för att arbetslösheten minskar. Det är fantastiskt.
Det kanske finns hopp i Företagssverige om de insatser som görs för att komma till rätta med brottsligheten, som också slår fruktansvärt hårt mot seriösa företag, och även satsningar som görs på långsiktigt hållbar energipolitik, där det ska investeras i hela Sverige - och att elektrifieringen kan ge kraft.
Det kan finnas mycket positivt i detta som gör att det trots ett tufft läge i vår värld med krig i Europa och hög inflation där alla blir fattigare finns ett hopp. Det gör också att arbetslösheten minskar, vilket jag tycker är värt att lyfta fram, och det leder till att arbetsförmedlarna i Örebro eller annorstädes kan fokusera ännu mer på de personer som tyvärr fortfarande är arbetslösa.
Anf. 56 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag tycker att frågan ändå kvarstår som jag ställt här upprepade gånger och varit inne på och försöker få någon mer tydlighet i än de svar som hittills har getts.
Arbetet mot fusk och brott ska andra myndigheter göra, absolut. Men det står faktiskt statsrådet helt fritt - vad jag ser finns det inga hinder för det - att se till att företagen som begått de här uppenbara felen inte kommer in på Arbetsförmedlingens bord igen och omprövas och går igenom samma process - där man då inte ska ta hänsyn till hur många gånger tidigare de fuskat och använt skattemedel, inte för att få fler människor i arbete utan för att utnyttja systemet. Det borde statsrådet kunna göra något åt, och det behöver inte gå i några andra större loopar än så.
I utredningen som jag nämnde tidigare om att det ska vara lätt att göra rätt finns också förslag om sanktionsavgifter. Men det enda som finns i dag är att man endast blir återbetalningsskyldig. Man får gå igenom hela processen igen, kan få beviljat igen och kan återupprepa det.
Jag tycker att det finns mer att göra här. Men då neddragningarna på Arbetsförmedlingen trots det kvarstår och ska genomföras finns det inte svar nog på hur kontrollerna ska bli fler och bättre för att få fatt på de här företagen.
Därför menar jag att det skulle vara effektiv jobbpolitik att använda skattemedel till vad de är till för, till de människor som faktiskt behöver dem, eftersom vi behöver fler människor i jobb - trots att arbetslösheten gått ned, vilket är bra.
Anf. 57 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag är direkt positiv till det engagemang som Sofia Amloh visar här för att vi ska se till att minska fusk och fel och slapphet i systemet. Jag tycker att det behöver bejakas.
Jag ska verkligen ta ett varv till med alla de åtgärder och än mer den myndighetsdialog som jag har med Arbetsförmedlingen för att försäkra mig om att varenda en av dess uppemot 11 000 fantastiska medarbetare som sitter på kontor runt om i Sverige och bär Arbetsförmedlingens stolta märke får chans och möjlighet att borra i detta så att man inte felaktigt ger stöd i form av subventionerad anställning.
En subventionerad anställning - som är så viktig för socialt utsatta människor, sköra människor, för att de ska få bättre fotfäste eller kanske ta sitt första steg in på arbetsmarknaden - ska man inte ge felaktigt. Och det är ju ingen arbetsförmedlare som vill göra det, utan det är i så fall om någon bedragare återkommer och man missar det.
Men nu har man lättare att göra rätt. Man har fått ett något förstärkt anslag under innevarande år i den proposition som presenterades i går.
Jag vill också säga att när vi är mer framgångsrika och när hoppet i Sverige är ljuset i tunneln - och ljuset inte är ett tåg som kommer rusande med en massa elände med brott och havererad energipolitik och oklara spelregler för vad som gäller från regeringen utan man känner tydlighet - innebär det också att de som jobbar på Arbetsförmedlingen i dag har tiotusentals färre arbetslösa och kan fokusera ännu mer på de människor som just nu tyvärr fortfarande är arbetslösa.
Låt oss återkomma i frågan! Jag tror inte att Sofia Amloh på något sätt kommer att släppa frågan om en effektiv, rättssäker och fusk- och slapphetsfri arbetsförmedling, framför allt inte när det gäller de företag som får subventionerad anställning beviljad.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.