Turkiets uppfyllande av Köpenhamnskriterierna

Interpellation 2001/02:419 av Ohly, Lars (v)

av Ohly, Lars (v)

den 26 april

Interpellation 2001/02:419

av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna Lindh om Turkiets uppfyllande av Köpenhamnskriterierna

När Turkiet antogs som kandidatland till EU krävde man att situationen när det gällde mänskliga rättigheter måste förbättras. Hur denna förbättring skulle se ut och i vilken takt den skulle ske fastställdes i de s.k. Köpenhamnskriterierna. I dessa kriterier fanns en tidtabell, enligt vilken kriterierna successivt skulle uppfyllas.

Till den 19 mars 2002 skulle följande förverkligas:

1.Den turkiska strafflagen skulle anpassas till artikel 10 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

2.Rätt att fritt bilda föreningar och rätt att organisera fredliga demonstrationer och möten skulle införas.

3.Regeringen och myndigheterna förband sig att motverka tortyr och anpassa sin lagstiftning till EU-lagstiftningen när det gällde frihetsberövanden och förbud mot tortyr.

4.Den turkiska säkerhetsdomstolens verksamhet skulle anpassas till EU-normer.

5.Alla hinder för TV- och radiosändningar på andra språk än turkiska skulle avskaffas.

6.Villkoren för medborgarna i sydöstra Turkiet att utveckla sin sociala och kulturella situation skulle förbättras.

Mycket lite av detta har förverkligats Detsamma har gällt en rad ekonomiska frågor såsom skattelagstiftningen, jordbruks- och fiskefrågorna, transportväsendet, miljöpolitiken, telekommunikationerna m.m.

Det torde vara mycket enkelt att konstatera att Turkiet inte uppfyllt mycket av det som utlovades i nationella programmet från i mars 2001.

Under det år som gått sedan det nationella programmet lades fram till den tidpunkt då en del av villkoren i Köpenhamnskriterierna skulle vara uppfyllda har inga förbättringar av betydelse inträffat.

Särskilt allvarligt är att situationen inte förbättrats när det gäller demokratifrågorna och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Det är fortfarande ingen rättighet för minoriteter såsom kurder, assyrier/syrianer och kaldéer att få undervisning i sitt modersmål. Fortfarande har man inte rätt att sända TV- och radioprogram på minoritetsspråken.

Enligt Turkiets största människorättsorganisation Association of Human Rights in Turkey fortsätter kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och uppges att hittills i år har

160 mord begåtts där förövaren varit "okänd",

55 människor avlidit till följd av tortyr,

862 människor torterats (här torde finnas ett stort mörkertal) och

3 473 människor åtalats för "otillåtet yttrande".

Enbart brottsrubriceringen i det sistnämnda fallet är avslöjande. Just nu i dag sitter 101 intellektuella fängslade av den sistnämnda orsaken. Bland dem dr Fikret Baskaya.

Turkiet har för övrigt inte heller undertecknat Europarådets konvention för skydd av minoriteter från 1995.

Det vore rimligt att kräva att Turkiet undertecknar och därefter efterlever denna konvention om landet avser att bli medlem av EU.

Jag vill med utgångspunkt från ovanstående fråga utrikesministern:

1.Avser utrikesministern att ta några initiativ till att förmå Turkiet att uppfylla de löften som anges i Turkiets nationella program?

2.Kommer utrikesministern att ta några initiativ i EU i den situation som nu uppkommit till följd av att kandidatlandet Turkiet inte följt den tidtabell som angavs för uppfyllandet av villkoren i Köpenhamnskriterierna?

3.Avser utrikesministern göra något för att förmå Turkiet underteckna och efterleva Europarådets konvention för skydd av minoriteter?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-26 Anmäld: 2002-05-14 Besvarad: 2002-06-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.