Till innehåll på sidan

Upprätthållande av abortlagstiftningens intention

Interpellation 2016/17:614 av Emma Henriksson (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-08-30
Överlämnad
2017-08-31
Anmäld
2017-09-07
Svarsdatum
2017-09-15
Sista svarsdatum
2017-09-15
Besvarad
2017-09-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Kristdemokraterna står bakom den svenska abortlagstiftningen där kvinnan själv har rätt att besluta om hon vill göra abort till och med graviditetsvecka 18, och att det därefter är Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om tillstånd för abort. Beslutet grundas på läkar- och kuratorutredningar och får ges endast om synnerliga skäl föreligger. Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret vid tillfället antas vara livsdugligt utanför livmodern. Utifrån den medicinska utvecklingen som numera innebär att barn födda i graviditetsvecka 22 har möjlighet att överleva så är den gräns som nu tillämpas som sista dagen för abort därför 21 veckor och sex dagar. Från och med vecka 22 ska ett foster enligt lag betraktas som ett barn och få tillgång till neonatal sjukvård. Lagstiftningen i sig fastslår inte ett visst antal fullgångna veckor utan utgår från fostrets möjlighet att överleva utanför livmodern.

Under 2016 bedömde Socialstyrelsens rättsliga råd 540 ansökningar om abort efter vecka 18. Av dessa ansågs 525 ha synnerliga skäl och ansökan om abort beviljades. Det saknas siffror på hur många av de sena aborterna som utfördes under graviditetsvecka 21.

Sena aborter utförs alltid genom en medicinsk metod, vilket innebär att läkemedel ges som gör att livmodern får sammandragningar. Det varierar från kvinna till kvinna hur lång tid aborten tar. Alltifrån några timmar till flera dygn.

Trots att vår lagstiftning tar fasta på fostrets möjlighet att överleva vittnar vårdpersonal om att det förekommer att aborter görs i ett så sent skede att lagen riskerar att överträdas eller till och med överträds. Bland annat har överläkare Katarina Strand Brodd offentligt beskrivit hur hon försökte rädda livet på foster där aborten påbörjats under graviditetsvecka 21.

Enligt Göran Ewerlöf, ordförande i Socialstyrelsens rättsliga råd som beslutar om sena aborter, råder delade meningar om tolkningen av när en abort ska vara avslutad. Han har uttalat följande i Dagens Medicin: ”Vi anser att aborten ska vara avslutad senast när fostret är 21 veckor och sex dagar gammalt. Annars bryter man mot lagen, men det finns olika synpunkter om detta inom läkarkåren. Vissa anser att aborten kan inledas senast denna dag, vilket kan få till följd att fostret stöts ut efter att abortgränsen passerats.”

Att alla aktörer inom vården inte delar bedömningen att en abort ska vara avslutad senast när fostret är 21 veckor och sex dagar gammalt för att säkerställa att lagens intentioner upprätthålls, framgår av det faktum att förhållningssättet inte tillämpas konsekvent.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att abortlagstiftningens intention upprätthålls så att inga foster som kan överleva utanför livmodern aborteras?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:614, Upprätthållande av abortlagstiftningens intention

Interpellationsdebatt 2016/17:614

Webb-tv: Upprätthållande av abortlagstiftningens intention

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 56 Socialminister Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Emma Henriksson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att abortlagstiftningens intention upprätthålls så att inga foster som kan överleva utanför livmodern aborteras.

Kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter är grundläggande för den svenska feministiska regeringen. En central rättighet är den att själv bestämma över sin kropp, sin sexualitet och sitt barnafödande.

I Sverige har vi en stark aborträtt som regeringen står upp för. En del av denna ordning är att efter utgången av artonde havandeskapsveckan får abort utföras endast om Socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten. Det framgår tydligt av abortlagen att tillstånd att utföra en abort inte får lämnas om det finns anledning att anta att fostret är livsdugligt. Det ligger på Socialstyrelsens rättsliga råd att göra dessa bedömningar.

Frågan om tidsgränsen för sena aborter rymmer ett flertal svåra medicinska och etiska frågeställningar. Regeringen står bakom abortlagstiftningens nuvarande konstruktion, inom vilken tidsgränsen för sen abort inte blir föremål för politiska bedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare kan konstateras att det är Inspektionen för vård och omsorg som har tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal och granskar att de följer lagar och andra föreskrifter.

Jag noterar slutligen att Socialstyrelsen har bjudit in till ett möte med anledning av diskussionerna om sena aborter med avsikt att inleda en dialog mellan professionsgrupper och det rättsliga rådet. Jag ser positivt på att en dialog initierats och avser att följa utvecklingen. Jag ser för närvarande ingen anledning till att vidta några åtgärder på området.


Anf. 57 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet!

Precis som jag har skrivit i interpellationen står även Kristdemokraterna bakom den nuvarande lagstiftningen. Samtidigt är detta en otroligt svår fråga, inte minst för alla inblandade - den gravida kvinnan, den andra föräldern om det finns en sådan och också sjukvårdens personal. Det är viktigt att man säkerställer att abortlagstiftningen också upprätthålls.

Den oro som finns nu grundar sig på att personal inom vården har gett uttryck för att det kanske skulle vara acceptabelt att fullfölja en abort i strid med den lagstiftning som vi i dag har. Man säger att det när det föds ett barn efter vecka 22 skulle vara fel att göra livräddande insatser för det barnet. Det är det som har skapat en oro.

Men jag är glad över att statsrådet ger uttryck för att regeringen står bakom den nuvarande lagstiftningen och förväntar sig att den ska följas och att det är denna lagstiftning som vi har och som ska gälla.

Jag vill ändå ställa en följdfråga till statsrådet. Jag ser med glädje på att man har kallat till detta möte och att man inom vårdens professioner - de som ska upprätthålla lagstiftningen - samlas kring dessa frågor.

Om det skulle visa sig att man inom vården inte enas eller om man finner skäl att göra avsteg från nuvarande lagstiftning, kommer statsrådet då att ta ansvar för att regeringen ser över vad som ytterligare behöver göras för att den nuvarande lagstiftningen ska följas och för att barn som har möjlighet att överleva inte ska kunna aborteras?


Anf. 58 Socialminister Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Som sagt var: Den här regeringen står bakom den svenska abortlagstiftningen och den ordning som vi har. Det är inte politiska bedömningar som ska påverka var gränsen sätts. Vi har beslutat om en ordning med ett rättsligt råd med företrädare för professionen som ska göra denna bedömning.

Det är klart att jag kommer att respektera det som det rättsliga rådet kommer fram till. Precis som ledamoten här säger får man acceptera vad rådet kommer fram till och agera utifrån det, oavsett åt vilket håll det skulle vara.

Jag var väldigt tydlig i mitt interpellationssvar när jag sa att detta är en fråga som innehåller svåra medicinska och etiska avgöranden. I det här fallet pratar vi om kvinnor som av synnerliga skäl - jag är övertygad om att Emma Henriksson vet på vilka grunder som man bedömer de synnerliga skälen efter vecka 18 - har fått en abort beviljad. Man har alltså tagit ställning till att det finns skäl att avbryta graviditeten. Det måste man också ha en mycket stor respekt för.


Anf. 59 Emma Henriksson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det rättsliga rådet har redan varit tydligt. Man har tagit ställning för att en abort bör vara avslutad innan den 22:a veckan inträder.

Det som är bärande för att den svenska abortlagstiftningen har kunnat stå sig under så lång tid är just för att den är utformad på det sätt som statsrådet lyfte fram som en fördel. Vi står också bakom att det inte ska vara politiska avvägningar som avgör veckogränsen, utan det ska vara medicinsk-etiska avvägningar. Därför är också lagstiftningen utformad så som statsrådet lyfte fram, att tillstånd inte får lämnas om det finns anledning att anta att fostret är livsdugligt. Där är lagstiftningen konkret. Tillstånd får inte lämnas i det fallet.

Men oron finns för att det inom professionerna görs en annan bedömning som skulle kunna innebära att det görs avsteg från lagstiftningens formulering. Det är just formuleringen i lagstiftningen som gör att det inte blir en politisk bedömning. Allteftersom det görs medicinska landvinningar klarar man av att rädda allt fler extremt för tidigt födda barn har det också påverkat när det ges tillstånd till abort.

Enligt uppgifter från bland annat det rättsliga rådets ordförande beviljade man 142 aborter 2015 som påbörjades under vecka 21. För varje enskild person som tar detta beslut eller där det rättsliga rådet har beslutat att bevilja detta är det självklart enormt svåra omständigheter som ligger bakom.

Men för förtroendet för att upprätthålla vår abortlagstiftning är det viktigt att den gräns som vi politiskt har satt upp - den enda gräns som vi ska lägga oss i och som handlar om livsduglighet - också upprätthålls. Därför blir jag lite orolig när statsrådet nu ger uttryck för att man ska ha respekt oavsett vad det skulle kunna vara.

Följdfrågan på detta blir: Menar statsrådet att om det rättsliga rådet eller andra skulle komma fram till att det går att göra avsteg så att man även när barnets liv går att rädda efter att det är framfött ändå skulle avsluta detta liv? Det önskar jag få svar på.


Anf. 60 Socialminister Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Vi har en tydlig lagstiftning i detta fall. Jag har varit jättetydlig med att jag står bakom den. Det här handlar om väldigt svåra medicinsk-etiska frågor. Med anledning av de diskussioner som har förekommit har Socialstyrelsen tagit initiativ till samtal med företrädare för professionen och det rättsliga rådet. Jag kommer naturligtvis att följa denna diskussion. Annars vore det som om jag sa: De kan diskutera precis vad de vill, och oavsett vad de kommer fram till kommer jag inte att bry mig om det.

Något sådant vore ett oerhört märkligt agerande av ett statsråd som precis har uttryckt att hon ser positivt på att en dialog har initierats och att hon avser att följa den utvecklingen.

Detta är mitt besked till Emma Henriksson i dag.

Med tanke på den debatt vi har här med varandra tror jag att vi ändå behöver gå tillbaka till hur det generellt ser ut när det gäller aborter i Sverige. Jag tror att människor utifrån denna debatt - som naturligtvis är nog så viktig men som ska skötas av dem som är satta att göra det i dialog med varandra - skapar sig en bild av att det handlar om en stor mängd fall. Så är det ju inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både du och jag, Emma Henriksson, vet att antalet tonårsaborter under de senaste tio åren har halverats i Sverige och av alla aborter i Sverige avslutas 94 procent före vecka 12. Det är till och med så att 53 procent av alla aborter avslutas före vecka 7. Det här är vad vi talar om.

I grund och botten handlar vår abortlagstiftning om att värna och stå bakom kvinnors rätt till sin egen sexualitet och sin egen kropp och rätt till att fatta beslut om huruvida man vill bli förälder eller inte.


Anf. 61 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Varje enskilt liv är okränkbart. Även om vi är fullt medvetna om att det bland aborterna handlar om väldigt litet antal - enligt uppgift 142 stycken under 2015 - är varje enskilt liv lika skyddsvärt.

Det är just i situationen när ett barn har fötts efter vecka 22 och huruvida det då har rätt att få sitt liv räddat eller att man försöker att rädda det som komplexiteten har ökat ytterligare. Detta är en del av en fråga som på många sätt är mycket större, men interpellationen gäller inte det.

Av de barn som föds i vecka 22 överlever 40 procent. Det är den medicinska landvinningen som har gjort att fler barn överlever och att fler föräldrar som trots att barnet föds alldeles för tidigt faktiskt kan få ett levande barn. Det innebär dock också att vi måste vara noga med att värna utformningen av dagens lagstiftning som tar fasta på livsdugligheten. Det är en lagstiftning som har fungerat under mycket lång tid, och här i riksdagen har vi en bred och mycket stark uppslutning kring att den måste fortsätta gälla.

Vi kristdemokrater kommer självklart att fortsätta att följa frågan så att nuvarande lagstiftning upprätthålls. Vi kommer precis som statsrådet att följa de samtal som förs. Vår ambition kommer dock hela tiden att stå fast: Tillämpningen ska även i fortsättningen utgå från nuvarande lagstiftning, som tar fasta på livsduglighet.


Anf. 62 Socialminister Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Ingen här har sagt att inte varje liv är okränkbart. Det är naturligtvis den gemensamma uppfattningen liksom att den lagstiftning vi har i dag ska följas. Detta är utgångspunkten.

Men återigen: Det finns svåra medicinsk-etiska frågor när det gäller det här. Som exempel klarar vi i dag att, precis som Emma Henriksson säger, rädda 40 procent av de barn som föds i vecka 22. Men på varje neonatalavdelning fattas det i dialog med föräldrarna och den profession som jobbar där ibland beslut om att man ska avsluta livsuppehållande åtgärder. Detta sker. Trots det är varje liv okränkbart.

I detta fall talar vi om kvinnor som av synnerliga skäl av Socialstyrelsens rättsliga råd har beviljats en sen abort på grunder som kan handla om skador eller annat. Det finns fruktansvärt mycket skam och skuldbeläggande kvar i Sverige när det gäller kvinnor som gör abort. Många kvinnor mår oerhört dåligt över att behöva fatta sådana beslut.

Det blir därför väldigt svartvitt när Emma Henriksson säger att oavsett vad professionen och den medicinska etiken säger tänker Kristdemokraterna under inga omständigheter fatta några som helst nya beslut i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.