Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utredningen om ökad statlig närvaro i Härnösand

Interpellation 2020/21:419 av Anne-Li Sjölund (C)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-04
Överlämnad
2021-02-08
Anmäld
2021-02-09
Sista svarsdatum
2021-03-01
Svarsdatum
2021-03-16
Besvarad
2021-03-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Utredningen om ökad statlig närvaro i Härnösand(pdf, 116 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

 

Härnösand förlorade en stor statlig arbetsgivare år 2016 när Mittuniversitet flyttade sina verksamheter från Härnösand. Detta berörde direkt 180 tjänster på Mittuniversitetet, och sedan tillkommer synergier kring dessa tjänster i lokalsamhället. Efter det har Härnösand varit den residensstad i Sverige som haft svagast utveckling avseende statliga jobb, trots att det finns ett tjugotal statliga myndigheter i staden. Från år 2008 fram till år 2018 förlorade Härnösand 22 procent av sina statliga jobb – detta under en period när landets övriga residensstäder har fått fler antal arbetstillfällen. 

Politiker, kommun och näringsliv i Härnösand har under de senaste åren uppvaktat regeringen och efterlyst en plan för hur de statliga jobben ska kunna komma tillbaka – och önskat att Härnösand i egenskap av residensstad ska ha samma utveckling som andra residensstäder. För några år sedan tillsatte regeringen en SOU (Statens offentliga utredningar) för att göra en översyn över möjligheterna till ökad statlig närvaro i Härnösand. I augusti 2018 fattades beslutet om utredningen, och i juni 2019, för snart två år sedan, presenterades betänkandet Ökad statlig närvaro i Härnösand – Betänkande av utredningen om ökad statlig verksamhet i Härnösand (SOU 2019:33). 

Utredaren presentar i denna SOU en rad olika idéer och åtgärder för att omlokalisera arbetstillfällen från Stockholm till Härnösand. Man föreslår konkret att följande verksamheter kan utlokaliseras: 

  • Skolverkets verksamhet avseende lärarlegitimationer.
  • Delar av Socialstyrelsens verksamhet avseende legitimationer inom hälso- och sjukvård.
  • Skatteverkets verksamhet avseende registervård för de register som verkets nuvarande verksamhet i Härnösand utgår ifrån.
  • Delar av verksamheten avseende Sidas strategi för informations- och kommunikationsverksamhet.
  • Kammarkollegiets verksamhet avseende auktorisation av tolkar och översättare. 

Man menar att en omlokalisering av dessa verksamheter kan innebära så mycket som 80 nya arbetstillfällen till Härnösand och skriver vidare: ”Att förlägga de identifierade verksamheterna till Härnösand bedöms inte ha negativ påverkan på deras omfattning och kvalitet – när de väl har etablerats på orten. Förhållandena i Härnösand och den vidare regionen talar för att den långsiktiga kompetensförsörjningen sannolikt kan fungera tillfredsställande.”

Det har nu snart gått två sedan betänkandet presenterades. När jag talar med tjänstemän på Länsstyrelsen i Västernorrlands län och på Härnösands kommun konstaterar de att inget hänt gällande utredningens förslag. Det har inte kommit några nya tjänster från Stockholm till residensstaden i Västernorrland. 

Mina frågor till statsrådet Åsa Lindhagen är därför:

 

  1. Varför har inte regeringen berett utredningen SOU 2019:33 Ökad statlig närvaro i Härnösand – Betänkande av utredningen om ökad statlig verksamhet i Härnösand och därefter agerat på de förslag som utredningen föreslår? 
  2. När kan Härnösandsborna räkna med att få de nya statliga jobb som utlovats?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:419, Utredningen om ökad statlig närvaro i Härnösand

Interpellationsdebatt 2020/21:419

Webb-tv: Utredningen om ökad statlig närvaro i Härnösand

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Micko (S)
Anf. 104 Statsrådet Lena Micko (S)

Fru talman! Anne-Li Sjölund har frågat statsrådet Åsa Lindhagen varför regeringen inte har berett det som föreslås i utredningen SOU 2019:33 Ökad statlig närvaro i Härnösand - Betänkande av utredningen om ökad statlig verksamhet i Härnösand och inte därefter agerat på förslagen. Hon har också frågat när Härnösandsborna kan räkna med att få de nya statliga jobb som utlovats. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen har länge varit tydlig med att Sverige behöver fler statliga arbetstillfällen utanför Stockholm och är angelägen om att stärka närvaron i bland annat Västernorrland. Regeringen välkomnar därför initiativ som exempelvis Kriminalvårdens besked om att öppna fler anstaltsplatser i Härnösand. Detsamma gäller Skatteverkets planer på att lokalisera arkiv till kommunen, vilket innebär nya arbetstillfällen som flyttas från framför allt Stockholmsområdet. Det är en tydlig signal om att det finns kompetens och förmåga runt om i landet att utföra statliga uppgifter.

Utredningen om ökad statlig närvaro i Härnösand föreslog i sitt betänkande från juni 2019 att arbetsuppgifter från fem olika myndigheter skulle förläggas till en samlad kontorsgemenskap i Härnösand. Specialpedagogiska skolmyndigheten skulle fungera som värdmyndighet. Utredningen bedömde att förslaget skulle omfatta cirka 80 årsarbetskrafter och att det skulle gälla verksamheter hos Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket och Socialstyrelsen.

Betänkandet remitterades, och remisstiden gick ut i slutet av februari 2020. Under samma period bröt som bekant covid-19-pandemin ut. Flera av de myndigheter som omfattas av utredningens förslag bedriver verksamhet som i hög utsträckning berör eller påverkas av pandemin, till exempel Socialstyrelsen och Skolverket.

En stärkt statlig närvaro i Härnösand är en fortsatt viktig fråga för denna regering, och jag har full förståelse för att Härnösandsborna är angelägna om att få besked. Samtidigt gör de speciella omständigheterna kring den pågående pandemin att det krävs särskilt nogsamma överväganden rörande lämplig tidpunkt för ett ställningstagande samt en eventuell omlokalisering av arbetsuppgifter från de aktuella myndigheterna. Mot bakgrund av detta har regeringen ännu inte tagit ställning till utredningens förslag. Jag vill dock understryka att vi arbetar vidare med förslagen och avser att återkomma med besked när läget stabiliserats och förutsättningarna klarnat.

Anne-Li Sjölund (C)
Anf. 105 Anne-Li Sjölund (C)

Fru talman! Jag tackar civilministern för svaret på min interpellation, som handlar om att flytta statliga jobb till Härnösand.

Under tio år har Härnösand förlorat massor av arbetstillfällen. Det handlar inte om ett eller två, utan vi pratar om hundratals. När Mittuniversitetet flyttade sin verksamhet 2013 tappade Härnösand uppskattningsvis 160 tjänster. Mellan 2008 och 2018 gick totalt 22 procent av de statliga jobben förlorade. Under samma period som landets övriga residensstäder fick fler statliga arbetstillfällen fick Härnösand färre.

Regeringen har uppvaktats i omgångar under de senaste åren. Man har efterlyst en plan för hur man ska kunna få tillbaka statliga jobb och har velat se en utveckling som i de andra residensstäderna. Glädjande nog tillsatte regeringen för några år sedan en utredning för att få en översyn av möjligheten till ökad statlig närvaro i Härnösand. När utredningen tillsattes sas att regeringen menade allvar med att hela landet ska leva och därför satsade på Västernorrland och Härnösand. Vidare bedömde regeringen att ytterligare insatser behövdes i Norrlandslänen. Västernorrlands län är det län där de statliga jobben har minskat mest. Härnösand har en högre arbetslöshet än genomsnittet i landet, en högre medelålder än rikssnittet och en låg befolkningsökning, varför insatsen riktades dit.

Fru talman! Utredaren presenterade en rad olika idéer och åtgärder för att omlokalisera arbetstillfällen från Stockholm till Härnösand och föreslog konkret att flytta delar av fem verksamheter till en kontorsgemenskap i Härnösand. Det handlar om verksamheter från Skolverket, Socialstyrelsen, Skatteverket, Sida och Kammarkollegiet. En omlokalisering av de verksamheterna skulle kunna innebära så mycket som 80 nya arbetstillfällen i Härnösand. Hoppet växte såklart för Härnösand och Västernorrland.

Fru talman! Nu har det gått två år sedan betänkandet presenterades, och inget har hänt. När jag pratar med tjänstemän på länsstyrelsen i Härnösand och på Härnösands kommun konstateras just detta: Inget har hänt. Det har inte flyttats en endaste tjänst i enlighet med betänkandets förslag från Stockholm till Härnösand, residensstad i Västernorrland.

Jag är inte riktigt nöjd med svaret, så jag frågar igen: Varför har inte regeringen agerat på de förslag som utredningen levererat? När kan Härnösandsborna räkna med att få de nya statliga jobb som utlovats?

Lena Micko (S)
Anf. 106 Statsrådet Lena Micko (S)

Fru talman! Det här är en väldigt angelägen fråga om statlig närvaro och statliga jobb i hela landet. Regeringen har under flera år sett till att vi säkerställer en fortsatt utveckling gällande statliga jobb. Sedan är det olika delar av landet, som Västernorrland, som har tappat olika typer av jobb, och det är verkligen någonting som vi på olika sätt försöker ta initiativ till att bemöta.

Den jämförelse med andra residensstäder som Anne-Li Sjölund tar upp är korrekt. Samtidigt är det så att länsstyrelsens kartläggning av statliga jobb visar att man i Västernorrland ligger på åttonde plats i relation till befolkningen vad gäller statliga arbetstillfällen. Tittar man på hela länet kan man se att det har skett en positiv utveckling på sistone. Vi har fått besked om att Skatteverket flyttar en del verksamhet dit. Det gäller också 70-80 arbetstillfällen som Kriminalvården aviserat. Det har alltså hänt saker under tiden. Jag vill inte på något sätt negligera utredningen, för den är väldigt viktig, men det är intressant att det faktiskt har tagits en del initiativ. Sedan har vi också det besked som har kommit gällande Försvarsmaktens utbyggnad i Sollefteå med ett regemente.

Det som jag ytterligare vill understryka i själva frågeställningen när det handlar om de myndigheter som finns föreslagna och som ska samsas lokalmässigt är att pandemin alldeles särskilt har påverkat förutsättningarna för Socialstyrelsen, som vi vet har en nyckelroll när det gäller pandemin. Det handlar väldigt mycket om vilket stöd som ges till regionerna, om skyddsmaterielen, om utrustning med mera. Ska man göra stora förändringar behöver man också bedöma när det är tidsmässigt lämpligt att göra dem, för under pandemin är insatserna och åtgärderna för att förhindra smitta och se till att vi gör vad vi behöver göra prioriterade. På samma sätt behöver vi också ha en diskussion när det handlar om Skolverket och de förändringar som sker där.

Som svar på frågan vill jag dock verkligen framhålla att vi kommer att fortsätta bereda det här, så att vi får fram ett förslag som handlar om att få fler statliga jobb i Härnösand.

Anne-Li Sjölund (C)
Anf. 107 Anne-Li Sjölund (C)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag är glad att regeringen delar uppfattningen att svenska statens närvaro även behöver finnas utanför Stockholmsområdet. Men menar regeringen att utgångspunkten när det gäller statliga jobb är Stockholm, oavsett vilken statlig myndighet det gäller?

Jag välkomnar initiativen från Kriminalvården och planerna från Skatteverket. Men detta har ingenting med förslaget om de 80 statliga jobben att göra. Dessa statliga myndigheter har själva valt att lokalisera sig i Härnösand. Skatteverket gick ut med en helt enkel förfrågan om mark för att bygga ett centralarkiv, och Härnösand hade det bästa erbjudandet. Regeringen tycker att initiativen från de två myndigheterna är en tydlig signal om att det finns kompetens utanför Stockholm. Det är inget som Centerpartiet någonsin har tvivlat på. Kompetens och förmåga att utföra statliga uppgifter har ingenting att göra med var i landet man bor.

Fru talman! Jag kan förstå att de speciella omständigheterna kring pandemin måste beaktas. Men det är en väldigt dålig ursäkt av regeringen att skylla på pandemin för att man inte berett frågan efter inkomna remisser. Det var vid den tidpunkten ingen som visste hur långvarig eller omfattande pandemin skulle bli.

Statsrådet nämner två myndigheter, Skolverket och Socialstyrelsen, som berörs mer av pandemin och behöver mer tid. Kommer de som inte anges - Kammarkollegiet, Sida och Skatteverket - att presenteras i ett tidigare skede än de två?

Fru talman! Regeringen menar, som statsrådet säger i sitt interpellationssvar, att "de speciella omständigheterna kring den pågående pandemin" gör att det "krävs särskilt nogsamma överväganden rörande lämplig tidpunkt för ett ställningstagande samt en eventuell omlokalisering". Jag hoppade till vid ordet "eventuell". Ska jag tolka det som att regeringen är i färd med att backa i fråga om att omlokalisera statliga jobb till Härnösand?

Lena Micko (S)
Anf. 108 Statsrådet Lena Micko (S)

Fru talman! Jag vill börja med att understryka en sak som Anne-Li Sjölund tar upp och som jag tror att det är oerhört viktigt att vi alla hjälps åt att beskriva, och det är att det finns kompetens i hela landet. Det spelar också stor roll hur vi ytterligare kan utveckla denna kompetens. Det kommer att handla om utbildningsmöjligheter med mera.

Jag har tagit del av remissinstansernas synpunkter, och det finns en del kritik från dem. Jag ska inte kommentera de olika remissvaren, eftersom vi har en beredning som pågår. Men jag tror att det är av stor betydelse att vi beskriver de olika förutsättningarna, som är väldigt goda i hela vårt land och absolut är det i Västernorrland.

När jag beskriver Socialstyrelsens och Skolverkets verksamheter och hur de har påverkats av pandemin är det också av orsaken att vi vill ha en samlad lösning. I relation till den utredning som kommit har vi att bereda hur detta ska gå till totalt sett. Då ska man se det som att utredningen i sig är väldigt viktig, och det är den som Anne-Li Sjölunds interpellation handlar om.

När jag beskriver vad i övrigt som händer är det ändå intressant att se att det finns en tillväxt i Västernorrland och att vi har kunnat se fler statliga jobb som kommer till Västernorrland. Det är ändå ett plus. Vi kan inte se det som ett problem. Det är någonting som faktiskt är positivt i sig.

Vi har samtidigt en utveckling som verkligen visar på att regeringen tar de här frågorna på allvar, nämligen att vi etablerar servicekontor där vi samlar statlig verksamhet i olika delar av vårt land, i olika kommuner och med myndigheter tillsammans med kommuner. Det är en framväxt som vi också håller på att bereda hur den ytterligare ska utvecklas. Jag vill bara nämna servicekontoren, eftersom det är ett exempel på att vi verkligen tar detta på allvar.

När det gäller själva utredningen och om Anne-Li Sjölund läste in någonting i svaret om att vi skulle backa kan jag definitivt understryka att så inte är fallet. Vi håller på att bereda frågan. Jag hoppas att vi väldigt snart ska kunna komma med ett svar.

Anne-Li Sjölund (C)
Anf. 109 Anne-Li Sjölund (C)

Fru talman! Man kan också välja att se möjligheter. Från att ha haft en högre arbetslöshet än genomsnittet kunde vi i dagarna se mätningar på att arbetslösheten i länet ökar ännu mer. Den högsta arbetslösheten i länet hittar vi i residensstaden Härnösand.

Om vi vänder på tanken är det nu alltså ännu viktigare att sätta fart och inte vänta på att läget stabiliseras och förutsättningarna klarnat. De viktigaste förutsättningarna vet vi. Det är att arbetslösheten skjuter i höjden och att det finns kompetens i Härnösand.

Jag kommer att noga bevaka frågan, och det kommer även de som bor i Västernorrland och Härnösand att göra.

Lena Micko (S)
Anf. 110 Statsrådet Lena Micko (S)

Fru talman! Tack, Anne-Li Sjölund, för att du vill bevaka frågan! Det tycker jag är viktigt.

Samtidigt vill jag säga att vi har löpande kontakt med kommunledningen i Härnösand. Det är viktigt att vi har en dialog med den och naturligtvis också med övriga aktörer. Jag ser att det har stor betydelse för hur vi fortsatt bereder detta och kommer fram till förslag som går att genomföra tidsmässigt och som handlar om hur de samlade verksamheterna ska se ut. Det krävs att vi har en aktiv diskussion om det.

Regeringen fortsätter att bereda detta. Vi kommer att lämna besked så snart det är möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.