Vargens status i art- och habitatdirektivet
Interpellation 2017/18:230 av Sten Bergheden (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-11-24
- Överlämnad
- 2017-11-27
- Anmäld
- 2017-11-28
- Sista svarsdatum
- 2017-12-20
- Svarsdatum
- 2018-01-16
- Besvarad
- 2018-01-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
EU-parlamentet har antagit en resolution om att EU-kommissionen ska kunna ändra och uppdatera art- och habitatdirektivet, som berör hotade arter. Detta innebär en modernisering och gör att jakten på stora rovdjur med gynnsam bevarandestatus inte längre kan stoppas med hänvisning till art- och habitatdirektivet. I Europeiska kommissionens handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet uppmärksammar kommissionen att det finns en konflikt mellan vissa skyddade arter och mänsklig verksamhet, till exempel jordbruket, där man behöver ta ytterligare hänsyn. I Sverige gäller detta skarv och rovdjur såsom varg, som bidrar till stor skadegörelse. Det är viktigt att beslut om den svenska jakten tas i Sverige.
De senaste veckorna har det kommit alarmerande rapporter om att ett flertal hundar har blivit dödade av vargar. Privatpersoner såväl som näringsidkare på landsbygden drabbas årligen av ekonomiska förluster på grund av vargangrepp.
Det är viktigt att beslut om rovdjursförvaltningen fattas så nära dem som berörs som möjligt. Vi har riksdagsbeslut på att antalet vargar som ska finnas i landet för en livskraftig population uppgår till 170–270 individer.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
1. Vilka initiativ tänker ministern och regeringen ta angående art- och habitatdirektivet för att möjliggöra en förflyttning av vargen från rödlistad art till jaktbart vilt?
2. Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för att säkerställa att frågor om svensk jakt på varg ska beslutas i Sverige och inte på EU-nivå?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:230
Webb-tv: Vargens status i art- och habitatdirektivet
Dokument från debatten
- Tisdag den 16 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:55
- Protokoll 2017/18:55 Tisdagen den 16 januariProtokoll 2017/18:55 Svar på interpellation 2017/18:230 om vargens status i art och habitatdirektivet
Protokoll från debatten
Anf. 90 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen tänker ta angående art och habitatdirektivet för att möjliggöra en förflyttning av vargen från rödlistad art till jaktbart vilt. Vidare undrar Sten Bergheden vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att säkerställa att frågor om svensk jakt på varg ska beslutas i Sverige och inte på EUnivå.
Art och habitatdirektivet syftar till att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter inom EU. Arter som är upptagna i bil. 4 a till direktivet, däribland varg, är strikt skyddade. Det innebär att vargen som huvudregel inte avsiktligt får fångas eller dödas i naturen.
Endast Europeiska kommissionen har möjlighet att föreslå ändringar i direktivet eller dess bilagor. Kommissionen har i samband med sin utvärdering av naturvårdsdirektiven och handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet angett att den inte tänker föreslå några ändringar av direktivet. Europaparlamentet har i sin resolution välkomnat handlingsplanen och inte uppmanat kommissionen att föreslå ändringar i naturvårdsdirektiven utan endast att vidta åtgärder med habitatdirektivets flexibilitet i åtanke. Regeringen betraktar möjligheten att ändra vargens status inom EU-lagstiftningen som utesluten inom överskådlig tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågor om svensk jakt beslutas däremot i Sverige. Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för rovdjursförvaltningen. Verket har delegerat rätten att besluta om skydds respektive licensjakt på varg till berörda länsstyrelser. Regeringen har i dagsläget inte för avsikt att föreslå en ändring i denna ordning.
Anf. 91 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret - även om jag tycker att hela svaret är väldigt passivt!
EU-parlamentet har precis antagit en resolution om att EU-kommissionen bör ändra och uppdatera art och habitatdirektivet om hotade arter, som hittills gjort det svårt och ibland omöjligt att ha jakt på stora rovdjur. När den önskvärda nationella nivån för till exempel antalet vargar uppnås ska jakt på varg inte kunna stoppas med hänvisning till art- och habitatdirektivet, anser parlamentet.
Dagligen ser vi i tidningar, både lokalpress och fackpress, hur djur- och hundägare och jägare drabbas av vargangrepp runt om i landet. Vi har här i riksdagen beslutat om att vi kan tänkas ha en vargstam på 170-270 vargar. I dag har vi en vargstam som med rätt stor säkerhet omfattar en bit över 400 vargar.
EU-parlamentet har nu uttalat att tillämpningen av direktivet bör vara mer flexibel och kunna ta hänsyn till ett EU-lands nationella omständigheter. Syftet är att försöka minska onödiga konflikter och problem som habitatdirektivet annars kan orsaka.
EU-parlamentet har antagit nya formuleringar om direktivet. När det till exempel gäller de stora rovdjuren bör habitatdirektivet tillämpas mer flexibelt så att större hänsyn tas till när rovdjursproblem blir ett hot mot landsbygden och våra gröna näringar. Detta ligger precis i linje med vad vi faktiskt upplever här i Sverige. Vi skulle nu kunna ta vara på detta och försöka jobba lite mer flexibelt.
Min fråga till ministern blir, herr talman: Varför vill inte ministern och regeringen ta vara på den öppning som EU-parlamentet nu faktiskt börjar skissa på och föreslå? Detta skulle innebära att det blev verklighet av Sveriges möjligheter att påverka vargstammen och öka jakten. Jag måste upprepa min grundfråga, som var med i interpellationen: Är ministern på något sätt beredd att jobba för att stärka Sveriges möjlighet att sköta sin vargstam, bedriva en nödvändig vargjakt och ta vara på den flexibilitet som EUparlamentet faktiskt föreslår? Anser ministern att Sveriges inflytande och flexibilitet när det gäller att sköta vår vargstam bör ökas, precis som EU-parlamentet nu önskar? Anser ministern att vi ska gå den väg som EUparlamentet föreslår? Svaret har en annan andemening: Vi kan inget göra under överskådlig tid och ska egentligen sitta still i båten.
Jag vill ha någon form av svar från ministerns sida. Är det verkligen så vi ska agera när EU-parlamentet faktiskt ger oss möjlighet att öka flexibiliteten i tolkningen av det här direktivet?
Anf. 92 Miljöminister Karolina Skog (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Med all respekt för Sten Bergheden bygger denna interpellation på ett missförstånd. Sten Bergheden refererar till en resolution på ett sätt som inte är korrekt. EU-parlamentet har inte uppmanat kommissionen att se över det aktuella direktivet och skapar därmed inte den typ av öppning som Sten Bergheden förespeglar. Det är helt enkelt inte detta som står i resolutionen; jag har texten framför mig.
Det parlamentet gör är att konstatera att direktivet innehåller en flexibilitet som det ser ut i dag: "recognising the available flexibility within the Habitats Directive" är ett direkt citat från resolutionen. Detta gör att det är svårt, närmast omöjligt, att svara på frågorna. Jag skulle bara förstärka missförståndet om jag gav mig in i en sådan pseudodiskussion.
EU-parlamentet konstaterar alltså att det finns en flexibilitet i direktivet som det ser ut i dag. Parlamentet välkomnar också den handlingsplan som kommissionen har tagit fram för hur direktivet ska genomföras och poängterar att både kommissionen och medlemsländerna i implementeringen bör utnyttja den flexibilitet som alltså finns i dag. Detta gör inte att vargens eller andra skyddade arters formella status kommer att förändras.
Det är också värt att upprepa att beslut om jakt tas i Sverige. Från regeringens sida har vi säkerställt att de tas regionalt, nära och baserat på kunskap hos dem som kan regionerna. Detta har skapat ordning och reda i besluten om jakt och mycket tydligare förutsägbarhet än vad som funnits tidigare. Vi gör därmed det som parlamentet efterfrågar: utnyttjar den flexibilitet som finns i direktivet.
Anf. 93 Sten Bergheden (M)
Herr talman! I sak ändrar detta ingenting, även om ministern påstår att det inte skulle vara den inriktningen som är beslutad. Om det finns en flexibilitet, som EU-parlamentet konstaterar, är min grundfråga: Avser ministern och regeringen att på något sätt utnyttja den flexibiliteten på ett större sätt, så att Sverige kan ta hand om och sköta om sin vargstam och sin jakt på ett annat sätt än i dag?
Detta är grundfrågan, och där finns, som jag ser det, en stor passivitet hos ministern och regeringen. Nej, man har inte tänkt använda flexibiliteten, utan man tänker fortsätta precis som tidigare. Det innebär att EU fortfarande kommer att blanda sig i en hel del av våra vargfrågor och emellanåt göra det svårt för Sverige att sköta om sin vargstam på ett bättre sätt så att landsbygden kan utvecklas bättre när det gäller att hålla vargstammen på en rimlig nivå.
Ministern säger i sitt svar: "Regeringen betraktar möjligheten att ändra vargens status inom EU-lagstiftningen som utesluten inom överskådlig tid." Jag måste ställa en följdfråga angående detta. Kommer regeringen att bidra eller ta initiativ till att försöka ändra detta på något sätt under denna överskådliga tid? Och vad menar ministern och regeringen med uttrycket "överskådlig tid"? Är det under ett, fem eller tio år eller längre tid som ministern och regeringen menar att man inte tänker försöka ändra något i detta EU-direktiv?
Ministerns och regeringens svar i denna fråga vittnar om oerhört stor passivitet. Man har i grund och botten inte tänkt göra eller förändra någonting, trots att EU-parlamentet faktiskt säger att det finns en flexibilitet i detta som man kan utnyttja för att kunna sköta sina rovdjursstammar på ett bättre sätt i hela Europa. Man påpekar detta, för det är inte bara Sverige som har problem; man ser att det finns en möjlighet i detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga är: Tänker Sverige, regeringen och ministern ta vara på den möjlighet som faktiskt finns? Jag uppfattar att det är ett klart och tydligt nej från ministern: Vi tänker inte göra någonting inom överskådlig tid, utan vi kommer att sitta still och vänta. Är detta rätt uppfattat?
Anf. 94 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Denna diskussion blir väldigt svår att föra. Hela frågan bygger på ett missförstånd: ett påstående om att EU-parlamentet ska ha beslutat något som EU-parlamentet inte har beslutat och att det är passivt att göra det som EU-parlamentet inte har uppmanat kommissionen till och som kommissionen därmed inte kommer att göra.
Kommissionen har generellt under sin mandatperiod gjort ett gediget arbete och sett över olika lagstiftningar i en så kallad översynsprocess. Man har bland annat sett över den lagstiftning vi diskuterar här.
När vi konstaterar att kommissionen inte inom överskådlig tid kommer att se över detta direktiv är det baserat på att ansvarig kommissionär har sett över lagen och konstaterat och aviserat att kommissionen anser den vara fit for purpose och att man inte tänker göra några förändringar. Det är bara kommissionen som kan ta initiativ till att se över ett direktiv som detta, och de har aviserat att de inte avser att göra det.
Detta har faktiskt ingenting att göra med hur regeringen agerar eller inte.
Den andra frågan, som faktiskt berörs av den resolution vi har antagit i EU-parlamentet, är en diskussion där man poängterar att det finns en flexibilitet i dagens direktiv och uppmanar medlemsländerna att använda den. Det är en flexibilitet som handlar om att anpassa besluten till regionala skillnader.
I Sverige har vi organiserat beslut om jakt så att de tas på regional nivå av människor som kan regionen och har kunskap, anpassat efter regionens förutsättningar.
Anf. 95 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Tack för svaret, ministern! Men en fråga återstår: Finns det någon vilja från regeringen och ministern att jobba för att ta vara på denna flexibilitet? Ministern har beskrivit vad vi hittills har gjort i Sverige. Då blir min följdfråga: Finns det någon ytterligare viljeinriktning för att använda flexibiliteten i svensk vargpolitik till att underlätta för de gröna näringarna ute på landsbygden, eller sitter ministern och regeringen nöjda och har inte tänkt vidta några åtgärder för att ytterligare försöka underlätta för landsbygden och de gröna näringarna när det gäller den vargpolitik som finns runt om i landet?
Anf. 96 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Om jag kom till riksdagen och lade fram en interpellation som var baserad på ett missförstånd skulle jag vara väldigt ödmjuk. Det cirkulerar otroligt mycket myter i vargdebatten. Denna typ av missförstånd är inte den första jag möter. Ganska vanligt förekommande är också att man refererar till beslut i Bryssel - som ligger mystiskt långt där borta - som faktiskt inte helt stämmer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har en gemensam europeisk politik när det gäller artskydd. Det anser jag och regeringen vara en god ordning. Detta är viktigt, inte minst därför att arter inte känner nationella gränser och att vi på så sätt kan ta ett gemensamt ansvar för artskyddet inom EU och ha en harmoniserad politik i detta avseende. Detta anser jag och regeringen vara en god ordning.
Däremot anser vi också att det är viktigt att besluten om tillämpningarna, alltså bland annat beslut om jakt, tas på regional nivå. Regeringen har under den här mandatperioden skapat god ordning och reda i besluten om jakt. Vi har lämnat bakom oss en tid präglad av konflikter och oförutsägbarhet och fått en god ordning, där beslut om jakt på bland annat varg tas regionalt. Vi har styrt upp de delarna. Vi har också styrt upp domstolshanteringen vid exempelvis överklaganden. Det har skapat mycket bättre förutsägbarhet.
Myndigheterna följer också vargens status. Det finns orosmoment. Det finns ett ganska gott antal vargar, men det finns stark oro när det gäller vargens hälsostatus, framför allt dess genetik. Detta behöver vi följa noga, så att vi kan ha en livskraftig vargstam i Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.