Villkor för det palestinska biståndet

Interpellation 2014/15:500 av Mikael Oscarsson (KD)

av Mikael Oscarsson (KD)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Vid det officiella besöket av Mahmoud Abbas i februari i år ingicks samarbetsavtal med Palestina, och Sverige ökade sitt bistånd med 50 procent till 1,5 miljarder kronor för den kommande femårsperioden.

I Europeiska revisionsrättens rapport Särskild rapport nr 14 2013 får det europeiska biståndet till Palestina kritik. Ett antal åtgärder radas upp som måste sättas in för att biståndet ska garanteras att gå till rätt ändamål. Bland annat tar revisionsrätten upp risken för korruption i lönesystem. Omfattande brister bekräftas vad gäller förvaltningen av biståndsmedlen, och en av slutsatserna är att omfattande förändringar är nödvändiga för att de pengar som satsas ska gå till humanitärt stöd. Som ett direkt villkor för fortsatta utbetalningar kräver revisionsrätten en fungerande administration och minskad byråkrati på den palestinska sidan. Revisorerna anser inte att EU kan kompromissa när det kommer till frågor om hälsovård och utbildning, och det är mot dessa områden biståndet generellt måste inriktas.

I en artikel i Wall Street Journal (den 9 april 2014) uttryckte sig dåvarande ordföranden för EU:s utskott för budgetkontroll, Michael Theurer, på följande sätt: Palestinska myndigheten är det enda organ som får EU-medel oavsett hur de mänskliga rättigheterna eller hur ekonomin utvecklas. Det i sig är ett förvånande undantag från EU:s mer-för-mer-policy där förbättring av mänskliga rättigheter också leder till starkare partnerskap (och således hjälp) med EU. Denna princip är något som gäller samtliga biståndsmottagare.

Nu när regeringen har utökat stödet till Palestina bör vi fråga oss vilka principer Palestina lever upp till samt vilka kriterier som införs för att biståndet ska fortsätta att utbetalas. Demokrati och mänskliga rättigheter måste vara det som står i fokus. Tydliga mätbara mål måste sättas upp för att tillse att pengarna nyttjas rätt och effektivt.

En åtgärd för att deskalera konflikten på Nordirland var att ta bort indoktrinerande texter från läromedel. I dag förekommer indoktrinerande texter och inslag i barnprogram som förskönar martyrskap och att utrotandet av Israel är ett mål i en religiös kamp folk emellan. Biståndet bör villkoras så att det bara betalas ut fortsättningsvis om Palestina kan påvisa att texterna och inslagen tas bort. Det är en konkret åtgärd som även skulle ha effekt i Palestina.

Senator Hillary Clinton har en gång sagt följande: Jag tror att utbildning är en av nycklarna till en varaktig fred i Mellanöstern ... Det har inte skett någon förändring på området, trots att vi tog upp frågan för flera år sedan med den Palestinska myndigheten. Det som är ännu mer oroande är att problemet verkar ha blivit värre. Dessa läroböcker ger inte palestinska barn en utbildning, de ger dem en indoktrinering.

Barn har rätt till en utbildning som är fri från politisk indoktrinering där folk ställs mot folk och nation mot nation. Detta är en åtgärd som kommer att ha betydelse för att på sikt kunna lösa konflikten mellan Israel och Palestina. Det är således en åtgärd som är viktig att försöka uppnå skyndsamt.

Vi måste fråga oss om det svenska biståndet går till det som det är tänkt. När vi nu kraftigt utökar stödet de närmaste åren så måste vi som en stor bidragsgivare börja sätta upp kriterier och använda avstämningar vad gäller palestinska skolböcker, och barnprogram måste rensas från indoktrinering. Sverige kan spela en roll i fredsarbetet, genom ekonomiska incitament, bara vi väljer att göra det.

Jag vill utifrån det ovan anförda fråga utrikesminister Margot Wallström följande:

 

Hur tillser ministern och regeringen att det bistånd som betalas ut till Palestina tjänar syftet att nå en långsiktig och hållbar fred i regionen?

Avser ministern att ta med sig frågan om indoktrinering i kommande förhandlingar som ett kriterium för ett fortsatt bistånd till Palestina?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2015-04-08 Överlämnad: 2015-04-13 Anmäld: 2015-04-14 Sista svarsdatum: 2015-04-28 Svarsdatum: 2015-05-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (10 anföranden)