Åtgärder efter terrordåden i Paris och Bryssel
Interpellation 2015/16:510 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-23
- Överlämnad
- 2016-03-24
- Anmäld
- 2016-04-05
- Svarsdatum
- 2016-04-12
- Besvarad
- 2016-04-12
- Sista svarsdatum
- 2016-04-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Europa har åter drabbats av avskyvärda terrordåd. Efter Paris har Belgiens huvudstad Bryssel drabbats med över 30 döda och över 200 skadade. I dagsläget är det oklart hur många som faktiskt drabbats av Islamiska statens barbari. Regeringen har nyligen ingått en överenskommelse med allianspartierna, däribland Liberalerna, och flera åtgärder är under beredning och utredning.
Vid sidan av de redan föreslagna åtgärderna har Liberalerna lyft upp frågan om resurser till Åklagarmyndigheten, vikten av beredskap lokalt och nationellt när det gäller återvändande IS-terrorister som varit i Irak och Syrien, men också hur vi ska agera för att förhindra spridning på sociala medier av våldsbejakande islamistiska extrema åsikter.
Ingen av de IS-terrorister som återvänt till Sverige sitter i fängelse, men frågan är hur många av dessa som har begått brott som kan kopplas till folkbrott eller terrorism.
Statsministern höll en presskonferens den 22 mars 2016 i Rosenbad men gav då inga besked eller exempel på förslag med nya åtgärder mot terrorn och vår beredskap.
Med tanke på att Säkerhetspolisen nyligen sänkte hotbildsnivån från nivå fyra till tre har jag följande frågor till statsrådet Anders Ygeman:
- Anser statsrådet att Polisen och Säkerhetspolisen har tillräckligt god beredskap om Sverige skulle utsättas för ett terrorattentat?
- De särskilt utsatta områdena i Polisens rapport sammanfaller också enligt forskare med områden som har stora problem med våldsbejakande extremism – vilka nya åtgärder kommer statsrådet och regeringen föreslå mot detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:510
Webb-tv: Åtgärder efter terrordåden i Paris och Bryssel
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:90
- Protokoll 2015/16:90 Tisdagen den 12 aprilProtokoll 2015/16:90 Svar på interpellation 2015/16:510 om åtgärder efter terrordåden i Paris och Bryssel
Protokoll från debatten
Anf. 51 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Roger Haddad har frågat mig om jag anser att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har tillräckligt god beredskap om Sverige skulle utsättas för ett terrorattentat. Roger Haddad har också frågat mig vilka nya åtgärder regeringen kommer att föreslå för att motverka våldsbejakande extremism i särskilt utsatta områden.
Min uppfattning är att beredskapen inom svensk polis för att hantera ett terrorattentat är god. Svensk polis har visat att den har flexibiliteten och förmågan att lösa många och besvärliga uppgifter under svåra förhållanden. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har under de senaste åren också stärkt sin samverkan för att vara så väl rustade som möjligt om Sverige skulle drabbas av ett terrorattentat.
Erfarenheterna från Paris och Bryssel har visat hur viktigt det är att polisen har förmåga att agera på flera platser samtidigt och under en längre period för att avvärja eller hantera terroristattentat. I enlighet med den breda överenskommelse som ingåtts mellan regeringen och ett flertal riksdagspartier avser regeringen att före sommaren ge Polismyndigheten i uppdrag att utreda hur en sådan insatsförmåga kan säkerställas.
I våra socialt utsatta områden är brottsligheten högre, risken för social oro större och otryggheten mer påtaglig. I vissa av dessa områden finns det också personer som har anslutit sig till våldsbejakande islamistisk extremism och lämnat Sverige för att ansluta sig till Daish eller andra terrororganisationer.
För regeringen är det mycket angeläget att vända utvecklingen. Det kräver gemensamma insatser från hela samhället. Att minska de sociala klyftorna är tillsammans med fler jobb, bättre bostäder och en jämlik skola grundläggande för att skapa ett inkluderande samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det krävs också ett aktivt arbete för att förebygga våldsbejakande extremism. Vi behöver kunskap, tydlig ansvarsfördelning och en fungerande samverkan inom och mellan relevanta myndigheter, kommuner och landsting för att vara framgångsrika. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism bedriver ett mycket viktigt arbete för att stärka det förebyggande arbetet på lokal nivå och stöder kommunerna i denna utveckling. I dag finns kontaktpersoner för frågor som rör extremism i Sveriges samtliga kommuner. Flera kommuner har också utsett egna lokala samordnare mot våldsbejakande extremism. I november lanserade den nationella samordnaren också en särskild satsning på fyra kommuner genom så kallade kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer. I kunskapshusen samlas den kommunala expertisen för att på ett mer samordnat och effektivt sätt bedriva arbetet mot våldsbejakande extremism. Hur den nationella samordnarens arbete tas vidare efter mandatets utgång i juni i år bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
I tillägg till regeringens arbete för att förebygga våldsbejakande extremism har regeringen presenterat flera konkreta åtgärder där problemen i utsatta områden behandlas särskilt. Som exempel kan jag nämna regeringens uppdrag till Polismyndigheten och elva andra myndigheter att utveckla former för lokal samverkan mot organiserad brottslighet och ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet att kartlägga åtgärder mot kriminalitet och för ökad trygghet i socialt utsatta områden.
Regeringen vidtar åtgärder utifrån flera perspektiv för att vända utvecklingen i våra socialt utsatta områden. Detta är dock en komplex utmaning som ska tas på allvar, och jag kommer att fortsätta följa frågan noga.
Anf. 52 Roger Haddad (L)
Herr talman! Tack, inrikesminister Anders Ygeman, för svaret! Liberalerna har återkommande det senaste året och halvåret ställt interpellationer och skriftliga frågor om svensk förmåga - jag vill betona svensk förmåga - att agera om det skulle inträffa ett eller flera terrorattentat i Sverige.
Jag lyssnade på rikspolischefens svar i Ekots lördagsintervju för några veckor sedan. Det var inte 100 procent tydligt och klart huruvida vi skulle klara av ett terrorattentat eller inte. Men jag noterar att statsrådet säger att svensk polis har förmåga att hantera ett terrorattentat och att denna förmåga är god.
För att nyansera den här bilden har jag tagit fram Polismyndighetens budgetunderlag till regeringen som överlämnades för några veckor sedan. Till skillnad från det här att beredskapen är god skriver man där att polisen och säkerhetspolisen tillsammans måste öka sin förmåga att bekämpa terrorism.
Man skriver också att man behöver en förstärkning av det nationella insatskonceptet, nationellt och regionalt. Man skriver att man behöver utveckla och förstärka kompetensen när det gäller att upptäcka finansiering av terrorism. Man tar också upp att när nu riksdagen kriminaliserar resor kommer trycket och arbetsbelastningen på polisen att öka såväl lokalt som på nationell nivå för att hantera alla de ärenden som förhoppningsvis kommer att resultera i utredningar och att fler terrorister lagförs i Sverige.
Det här är en annan bild än den som statsrådet ger i interpellationssvaret. Säkerhetspolisen, herr talman, är en relativt liten myndighet i sammanhanget, och de som först och främst kommer att möta ett eventuellt terrorattentat är ordinarie svensk polis. Sedan kan man förhoppningsvis snabbt koppla in nationella insatsstyrkan, men det är svensk polis som måste ha en bättre beredskap för att hantera ett terrorattentat. Rikspolischefen sa relativt tydligt mellan raderna att om det skulle ske på flera ställen samtidigt var han inte lika säker på att Sverige skulle klara av dessa terrorattacker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den andra delen berör hur regeringen på ett bättre sätt kan möta den kriminalitet som finns i de 14 särskilt utsatta områdena i Sverige. Jag ska inte gå in på demokratiministerns område utan hålla mig på inrikesministerns område: När det gäller den polisiära närvaron ser vi att i 14 av de här särskilt utsatta områdena har man gjort många insatser under många år, men det har inte gett effekt. Polisens närvaro sker reaktivt i stället för förebyggande.
I de här områdena har det skett en normalisering av det exceptionella i att man inte längre litar på polisen och rättsväsendet. Man bedömer slutligen när det gäller de här områdena att det finns parallellstrukturer, och det överensstämmer också med resandeproblematiken och att det handlar om våldsbejakande extremistiska miljöer.
Då är frågan till inrikesministern, herr talman: Hur kommer inrikesministern, ansvarig för svensk polis, att säkerställa att antalet poliser ökar i dessa särskilt utsatta områden? De enkätundersökningar som presenterades av polisen för två veckor sedan visar ju att det har minskat. De operativa resurserna har minskat, säger de lokala polischeferna. Den yttre, synliga poliskapaciteten har minskat. Det är allvarligt.
Anf. 53 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Roger Haddad tar upp två delar. När det gäller polisens närvaro i de socialt utsatta områdena kommer regeringen att säkerställa det dels genom den polisreform som vi och Liberalerna är överens om, dels genom att tillföra ytterligare resurser för polisen så att den exceptionella situation som polisen är i nu inte i hög grad drabbar den operativa verksamheten. De kommer att tillföras pengar redan under innevarande år.
När det gäller de åtgärder mot terrorism som Roger Haddad tar upp och som också fanns i det svar om polisen och säkerhetspolisen som Roger Haddad läste upp springer ju samtliga dessa åtgärder ur den nya nationella strategin mot terrorism som regeringen tog fram i augusti och som i allt väsentligt den borgerliga oppositionen anslöt sig till i december.
Anf. 54 Roger Haddad (L)
Herr talman! Inrikesministern måste ju ge besked. Är han nöjd med rikspolischefens hantering av polisreformen? Är han nöjd med den lägesrapport som kom för några veckor om polisreformen och resursförflyttningen? Beslutet började gälla den 1 januari och innebär att minst 50 procent av resurserna i polisregionen ska ut för att kunna användas för fler områdespoliser och fler poliser i yttre tjänst. Detta har inte levererats, och då har det gått snart ett och ett halvt år sedan polisreformen.
Det andra är att en stor andel av de lokala polischeferna i lokalpolisområdena, som det heter i den nya polisorganisationen, säger att de operativa resurserna inte har ökat medan hälften säger att de har minskat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den synliga, lokala polisen är absolut central om och när det skulle inträffa ett terrorattentat i Sverige. Den utgör basen i polisens och säkerhetspolisens beredskap och också för att i god tid komma åt och angripa extremister och radikaliserade personer som faktiskt kan utgöra ett säkerhetshot mot Sverige och svenska städer. Jag tycker att det är högst alarmerande, men om detta nämner inte inrikesministern så mycket i sitt inlägg.
Vad tänker inrikesministern göra för att den delen av polisreformen ska bli verkstad? Jag har sett att man har gett uppdrag som ska följa upp, och man ska rapportera löpande till inrikesministern, men delar av den här rapporteringen ska ske till 2018. Statskontorets uppdrag, till exempel, löper till 2018, och man ska lämna delrapporter. Jag vill ha en kommentar, herr talman, här i kammaren om den polisiära lokala närvaron som inrikesministern har pratat om så mycket.
Dessutom har det absolut inte tillförts extra resurser till de 14 särskilda områdena. I ett skriftligt svar som jag fick för en och en halv månad sedan står det att polisen ska inom ramen prioritera de 14 särskilda områdena. Jag är mycket, mycket bekymrad över inrikesministerns hantering av polisen!
Anf. 55 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Det vore klädsamt om Roger Haddad ändå hade tillgodogjort sig de senaste årens utveckling. Roger Haddad och alliansregeringen tog initiativ till den största polisreformen på 50 år. Den hade goda syften: fler poliser närmare medborgarna. Sverige har 28 000 hårt arbetande polisanställda, betydligt fler per invånare än exempelvis Danmark som har drabbats hårt av terror.
Nu har vi för första gången på 22 år en situation där Sverige bedriver gränskontroll som slukar stora polisiära resurser. Vi har det största flyktingmottagandet någonsin, vilket naturligtvis slukar polisiära resurser. Vi har haft det största terrorhotet någonsin, och vi har fortfarande en förhöjd terrorhotnivå.
Det är därför inte konstigt om det ställer polisorganisationen inför stora påfrestningar när man samtidigt ska göra omorganisationsarbetet.
Det är också skälet, precis som jag sa, till att regeringen i den kommande vårpropositionen kommer att skjuta till ytterligare pengar till polisen. Men grunden i den reform som Roger Haddad har varit med om att ta fram och som Liberalerna har varit drivande bakom är att fler poliser ska komma närmare medborgarna.
Vi ska hämta hem effekterna av att vi slår samman 21 it-administrationer till en och av att vi slår samman 21 personaladministrationer till en. Det är klart att vi måste se effekter av det under det här året, men man kan ju inte tänka bort terrorhot, flyktingström och gränsbevakning, för i så fall lägger man en orimlig börda på de tungt och hårt arbetande poliserna ute i vårt land.
Anf. 56 Roger Haddad (L)
Herr talman! Id-kontroller och migrationsströmmar diskuterar vi med justitie- och migrationsministern, som också har informerat justitieutskottet. Den här debatten handlar inte om den delen. Det här handlar om säkerhetstjänsten och polisens beredskap nationellt och inte minst lokalt för att förebygga terrorhot och våldsbejakande extremism i särskilt utsatta områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet att det har tillförts en bråkdel av det som rikspolischefen efterfrågar, och en stor del av den pott som kommer i morgondagens budgetkomplettering går till Migrationsverkets insatser: id-kontroll, gränskontroll, asylboenden och så vidare. Men här talar vi om polisiär kapacitet. Lokala polisområden får inga extra pengar. Det är civila poliser som ska anställas i höst, sa justitieministern i justitieutskottet. Det är inte samma sak som att få fler uniformerade poliser i yttre tjänst. Det är de som måste gå i in dessa 14 särskilt utsatta områden. Det är de som måste ta tillbaka dessa stadsdelar och kommundelar i Sverige.
Jag är mycket bekymrad. Jag har inte fått svar, herr talman, på mina frågor om huruvida statsrådet är nöjd med utvecklingen och vad han tänker göra för att de lokala polisresurserna, som är basen i arbetet mot terrorism lokalt och nationellt, ska öka.
Det andra, när det gäller lagstiftning, har vi på gång. Det är inga problem. Men kom inte och säg att polisreformen och genomförandet har levererats! Och jag tänker inte vänta till 2018.
Anf. 57 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Roger Haddad gör det enkelt för sig. Det är begripligt; det är kanske oppositionens privilegium. Låt mig ändå slå fast några sanningar.
Vi har aldrig satsat mer resurser på polisen än nu. Vi har inte haft fler poliser någon gång när någon liberal har suttit i regeringen. Vi tillför polisen ytterligare resurser. Eftersom det tar två och ett halvt år att utbilda en polis tillför vi dem resurser på så sätt att man anställer civilanställd personal som kan avlasta gränskontroll och trygghetsarbete. På så sätt kan vi frigöra utbildade poliser som kan vara i de områden som Roger Haddad talar om. Vi har också tillfört polisområdena mer resurser. Exempelvis har Storgöteborg fått 100 nya poliser, och Malmö har fått nya. Men de har ätits upp av den extrema situation vi har haft det senaste året med terror, gränsbevakning och asylsökande.
Vi tänker inte låta denna extrema situation gå ut över medborgarnas trygghet i Sverige. Därför tillför vi redan innevarande budgetår denna halva miljard, 500 miljoner kronor, i trygghet och i återvändandesatsningar. Vi är inte främmande för att skjuta till ytterligare resurser. Vi ska ha en noggrann genomgång av de siffror och budgetunderlag som polisen har kommit in med.
Avslutningsvis: Vi har fler poliser än någon gång som Liberalerna, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna ansvarade för polisens budget.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.