En differentierad alkoholskatt
Interpellation 2019/20:156 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-20
- Överlämnad
- 2019-11-20
- Anmäld
- 2019-11-21
- Sista svarsdatum
- 2019-12-04
- Svarsdatum
- 2019-12-19
- Besvarad
- 2019-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I april 2018 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde verka för att gårdsförsäljning tillåts i vissa fall. S, MP och V sa då nej till förslaget men i efterdyningarna har nu S och MP enligt januariöverenskommelsen åtminstone öppnat upp för en utredning av detsamma som kommer att tillsättas under nästa år.
Detta är onekligen positivt av flera skäl, inte minst för att gagna dessa näringar, stärka den inhemska turismen och förenkla för dryckesentusiaster i hela riket – samtidigt som folkhälsoperspektivet värnas och omöjligen sätts ur spel. Sverigedemokraterna kommer därför självklart att följa detta arbete och verka för att gårdsförsäljning blir verklighet inom en snar framtid.
Med det sagt är det ändock även fortsättningsvis av intresse att ytterligare se över möjligheterna att stärka verksamhet av denna karaktär och därigenom främja näringsliv på landsbygden. Ett exempel på hur detta skulle vara möjligt har i veckan presenterats av Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier som arrangerat seminarier både ute i landet och här i riksdagen.
Förslaget som sådant bygger på att även Sverige borde nyttja den möjlighet som ges om att differentiera alkoholskatten för småskalig bryggning av öl genom en sänkning av dessas alkoholskatt i enlighet med artikel 4 i EU:s direktiv 92/83/EEG. Denna möjlighet nyttjas av samtliga stater inom unionen förutom Sverige och Italien, vilket innebär att de svenska bryggeriernas konkurrenskraft begränsas i relation till övriga inom unionen. Givet riksdagens tillkännagivande om att implementering av EU-direktiv inte bör försämra företags konkurrenskraft så torde det onekligen vara aktuellt att även ta chansen och förenkla för den inhemska småskaliga alkoholproduktionen.
Detta är enligt mig ett intressant förslag att kika vidare på. Utan att vare sig rucka på alkoholmonopolet eller främja en osund alkoholkonsumtion hade förslaget kunnat stödja denna landsbygdsorienterade näring. Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier fokuserar naturligtvis på ölbryggerier men det kan finnas skäl att se frågan i ett bredare perspektiv och överväga ytterligare alkoholsorter.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Kommer ministern att se över möjligheten att ta initiativ till denna form av skattelättnad för svensk småskalig alkoholproduktion?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:156
Webb-tv: En differentierad alkoholskatt
Dokument från debatten
- Torsdag den 19 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:55
- Protokoll 2019/20:55 Torsdagen den 19 decemberProtokoll 2019/20:55 Svar på interpellation 2019/20:156 om en differentierad alkoholskatt
Protokoll från debatten
Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag kommer att se över möjligheten att ta initiativ till skattelättnad för svensk småskalig alkoholproduktion.
Enligt gällande EU-bestämmelser är det i vissa fall möjligt för medlemsstaterna att tillämpa differentierade alkoholskatter. Exempelvis får nedsatta skattesatser tillämpas på öl som är bryggt av oberoende, små bryggerier med begränsad produktion. Motsvarande möjligheter finns för små spritdestillerier. Om en medlemsstat väljer att utnyttja möjligheten att tillämpa en sådan nedsatt skatt måste den dock tillämpas lika för producenter i hela EU. Om ett svenskt bryggeri skulle få nedsatt skatt måste liknande bryggerier av samma storlek från andra medlemsstater också få nedsatt skatt. Det är alltså inte möjligt att ge nedsatt skatt enbart för svenska småproducenter.
Som bekant bygger den svenska alkoholpolitiken på det överordnade målet att främja folkhälsan. Det sker genom en restriktiv alkoholpolitik. Ett viktigt instrument som kan användas för att uppnå målet är alkoholskatten. Så långt det är möjligt är den svenska alkoholbeskattningen kopplad till en varas alkoholinnehåll, snarare än vem som har producerat den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En lägre beskattning med anledning av att alkoholen produceras av mindre aktörer skulle därmed innebära ett avsteg från den svenska alkoholpolitiken. Jag ser inga skäl att ta initiativ till en sådan förändring av alkoholpolitiken.
Anf. 23 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret.
Frågan rörande en skattelättnad för småskalig svensk alkoholproduktion aktualiserades nyligen när Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier lanserade en rapport på området.
Av naturliga skäl valde man i den rapporten att explicit titta på just öl, men det kan finnas skäl att se det hela i ett bredare perspektiv. I den här interpellationsdebatten är det väl därför en principiell diskussion som bör äga rum.
I den berörda rapporten påpekar man att det finns en möjlighet för EU:s medlemsstater att tilldela inhemska småskaliga bryggerier en skattelättnad på upp till 50 procent av den nationella punktskatten på alkohol, detta i enlighet med artikel 4 i EU:s direktiv 92/83/EEG. Man belyser även hur Sverige och Italien är de enda staterna som inte valt att nyttja denna möjlighet, varvid vi sticker ut i sammanhanget.
Herr talman! Innan jag vidareutvecklar min argumentation vill jag upplysa både talmannen och finansministern om att vi från Sverigedemokraternas sida hitintills inte har något skarpt förslag i frågan. Efter att frågan nu har aktualiserats finns det dock skäl att överväga det. Det är på intet sätt omöjligt att vi återkommer med någon form av förslag på området, men det låter jag förbli osagt tills vidare. Jag nämner det för att undvika en debatt om att vi skulle vara för någonting som vi ännu inte fattat beslut om.
Jag önskar i stället diskutera frågan utifrån en principiell inställning, samt utifrån de potentiella praktiska konsekvenserna vid implementering av ett snarlikt förslag. De fördelar jag ser med en eventuell skattelättnad för småskalig alkoholproduktion är flera.
Den initiala statsfinansiella konsekvensen är ytterst ringa. I den aktuella rapporten rör det sig om 53 miljoner i uteblivna skatteinkomster. Förmodligen skulle dessa uteblivna intäkter snabbt ätas upp av nytillkomna arbetstillfällen, ökade investeringar med mera.
Därutöver skulle förslaget som sådant gagna en ofta landsbygdsorienterad näring och stärka konkurrensen genom att underlätta de svenska mikrobryggeriernas förmåga att konkurrera med stora globala aktörer på den svenska marknaden. Allt detta kan ske utan att vare sig rucka på alkoholmonopolet eller främja en osund alkoholkonsumtion.
Herr talman! I sitt svar bemöter finansministern förslaget utifrån två argumentationslinjer. Den första är att nedsatt skatt inte enbart kan tilldelas svenska småproducenter, som en konsekvens av den fria inre marknaden. Detta är naturligtvis korrekt men kan omöjligen ses som ett argument mot förslaget då den berörda försäljningen i allra högsta grad är lokal alternativt inhemsk.
Därutöver har som nämnts 26 av 28 stater lyckats implementera förslaget utan problem, varpå det förefaller direkt oseriöst att påstå att det skulle vara ett problem ifall vi önskade sälla oss till denna skara. Därtill står det explicit i det berörda direktivet: "De skall särskilt se till att ingen enskild leverans från någon annan medlemsstat belastas med högre skattesats än dess exakta inhemska motsvarighet." Detta borde stilla finansministerns oro, herr talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Med anledning av detta får finansministern gärna förtydliga varför det skulle vara ett problem för Sverige att införa en skattelättnad för småproducenter när alla andra har gjort detta utan problem.
Anf. 24 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Vad är det Sverige har förstått som andra länder inte har förstått? Om vi tittar på Europa ser vi att det finns ett direktiv där det sägs man kan sänka skatten på hantverksproducerad öl, vilket nästan alla länder i EU och dessutom Norge har gjort. Det är Italien och Sverige som står vid sidan om.
I det här sammanhanget är det väl svårt att jämföra Sverige och Italien. Italien har en betydligt lägre skatt, och sedan kanske man också har en sämre skattekontroll. I vilket fall är det ändå intressant att se att länder som Norge och Finland, som har en liknande alkoholpolitik som Sverige, har funnit detta som en väg att gå framåt just för att man har velat gynna de små inhemska producenterna.
Herr talman! Jag har noterat att finansministern har fastnat vid att direktivet inte ger rätt att gynna enbart svenska producenter; alla hantverksproducerade öl som säljs på den svenska marknaden skulle då ha den här nedsatta skattesatsen. Jag tittade på det där. Av 1 662 hantverksöl som finns på Systembolaget är det 29 stycken som inte är producerade i Sverige. De kommer från Danmark, Finland och Norge. De står för 1,7 procent av antalet typer. Hur stora volymer det är kan jag inte säga. Men det pekar ändå väldigt tydligt på att hantverksproducerat öl är en lokal produkt som konsumeras nära den plats där den produceras och att de här företagen inte riktigt har kraften att kunna exportera sina produkter.
Det finns enorma stordriftsfördelar vid tillverkning av öl. Kostnaderna för att tillverka en liter hantverksproducerat öl ligger på ungefär 70 kronor, medan kostnaden för det billigaste ölet på Systembolaget ligger på drygt 20 kronor. Det är där det stora problemet finns.
Vi har i Sverige en alkoholpolitik som inte diskuteras speciellt mycket. Vi är i grunden överens om de breda dragen. De breda dragen är en begränsad tillgänglighet, en hög kostnad och ett socialt skyddsnät som ska fånga upp dem som faller igenom. Om man diskuterar priset, vilket vi gör i det här sammanhanget, måste man ändå konstatera att syftet med skatten är uppnått för den dyraste alkoholprodukt som finns på Systembolaget. Om skatten ska se till att en produkt blir så pass dyr att den inte konsumeras i den omfattning som önskas kan inte den dyraste produkten på Systembolaget vara den som man inte kan diskutera skattelättnader för. Om man räknar i ren alkohol kostar det ungefär 1 300 kronor att köpa en liter i form av hantverksöl, medan snittkostnaden är ungefär hälften.
Det finns en annan del som också har uppmärksammats de senaste veckorna. Det har att göra med att man lanserade den här rapporten och talade om att man vill ha en sänkt skatt för att det ska skapa jobb, ofta i bygder där arbetsmarknaden är svag, och för att ekonomin i de här företagen många gånger är dålig. Även om man pratar om en nedsättning av alkoholskatten kommer det i alla fall säkert inte att innebära att man sänker produktpriset i sista ledet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är intressant att Systembolaget nu har inlett en upphandling för ett extremt budgetöl. Man vill ha ett öl som kostar under 7 kronor burken att sälja i Systembolagets butiker. I det sammanhanget blir det intressant att staten å ena sidan lanserar ett extremt budgetöl men å andra sidan när det gäller den dyraste alkoholprodukten på Systembolaget inte är beredd att diskutera skattelättnader för att gynna inhemsk produktion. Jag skulle gärna vilja att finansministern förtydligade regeringens syn när man å ena sidan lanserar en extrem lågprisprodukt och å andra sidan inte vill göra någonting för att gynna de svenska producenterna av de dyraste produkterna på Systembolaget.
Anf. 25 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag förstår att Tobias Andersson är ytterligare en sverigedemokrat som har mycket nära kopplingar till näringslivsorganisationerna och driver deras intressefrågor här i Sveriges riksdag. Vi har sett Sverigedemokraterna mer och mer gå mot att driva just näringslivets intressen snarare än vanligt folks.
Det hänvisas till en rapport som är framtagen av en av näringslivets intresseorganisationer. De siffror som finns i sådana rapporter är det nog bra att få en extern bedömares syn på. Det är mitt tips. Det är inte alltid externa bedömare gör samma bedömningar som näringslivets egna organisationer, eftersom dessa har till syfte att företräda just näringslivets intressen. Det är viktigt att olika intressen kan företrädas i debatten. Det är naturligtvis bra med rapporter, men innan man använder de rapporterna som politiker bör man nog granska siffrorna. Det är i alla fall min erfarenhet.
Syftet med den svenska alkoholskatten är att främja folkhälsan. Därför har vi en alkoholskatt som i så stor utsträckning som möjligt återspeglar den alkoholhalt som dryckerna har, eftersom syftet just är att man ska dricka mindre och att man ska dricka mindre alkoholstarka drycker. Det tycker jag är en bra utgångspunkt för alkoholskatten. Om man ändrar alkoholskatten för att gynna mindre produktion går man bort från den utgångspunkten, som är hela grundvalen för varför man har en alkoholbeskattning över huvud taget.
Jag hör att Moderaterna är långt från den moderata politik som fördes under min företrädares tid. Då tyckte man att det var viktigt att vi hade ordentliga alkoholskatter i Sverige. Anders Borg höjde också dem vid ett flertal tillfällen. Jag vet inte om Moderaterna har ändrat sin politik. Finns det andra skatter som man vill ska vara lägre för småskalig och dyrare produktion än för storskalig produktion?
Anf. 26 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Jag tackar åter för svaret från finansministern.
Det påstås att jag som en konsekvens av den här interpellationen på något sätt har bevisat att jag skulle springa näringslivets ärenden och driva deras intressen. Om Magdalena Andersson tycker att det är det man gör när man besöker ett lokalt litet mikrobryggeri inom ramarna för sin valkrets tycker jag att det är en väldigt anmärkningsvärd syn på relationen till den egna valkretsen, till det lokala näringslivet och till de företagare som bygger det här samhället starkt. Min rekommendation till finansministern är väl i så fall att hon borde besöka näringslivet ute i landet något oftare än hon står och raljerar kring detsamma här i riksdagens kammare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt, herr talman, vill jag gå över till att bemöta finansministerns andra argumentationslinje i interpellationssvaret, nämligen alkoholpolitik i allmänhet och folkhälsa i synnerhet. Först vill jag ha sagt att Sverigedemokraterna står bakom det svenska alkoholmonopolet och delar finansministerns vurm för folkhälsa. Här finns mig veterligen ingen konfliktlinje. Den fråga där jag och finansministern skiljer oss åt är i stället huruvida vi bedömer att förslaget som sådant de facto skulle sätta syftet med den svenska alkoholpolitiken ur spel och å det grövsta förstöra den svenska folkhälsan eller inte. Min starka övertygelse, herr talman, är att så inte hade blivit fallet. Jag menar att finansministern kan pusta ut och slappna av.
I den tidigare nämnda rapporten menar man dessutom att skattesänkningar inte skulle nyttjas till prissänkningar utan att bryggerierna i stället hade önskat nyttja pengarna till att investera i utrustning och personal. Om vi trots det leker med tanken att småbryggerierna hade tagit tillfället i akt och sänkt sina priser med en eller ett par kronor hade det knappast försämrat folkhälsan. Hantverksproducerat öl är, precis som nyligen nämndes här, den dyraste alkohol som säljs på Systembolaget. Med andra ord rör det sig om ett segment lämpat för finsmakare, ölentusiaster och dem som önskar stödja det lokala näringslivet snarare än för dem som är i farozonen för alkoholmissbruk.
Både jag och finansministern tillhör inkomstklasser som har möjlighet att om så önskas konsumera hantverksproducerat öl för 40 kronor flaskan i stället för massproducerade långhylsor för 15:90 eller småburkar för under 10 kronor. Notera dock, herr talman, att jag på intet sätt diskriminerar något öl, vare sig billigt eller dyrt. Det här är ett exempel. Nu varken kan eller ska jag uttala mig å finansministerns eller någon annans vägnar, men jag är i alla fall övertygad om att min alkoholkonsumtion inte hade spårat ur som en konsekvens av att hantverksproducerat öl som jag tycker om hade sjunkit i pris från 40 till 38 kronor per flaska.
Min poäng, herr talman, är att det knappast är många som är finsmakare av dem som i dag missbrukar alkohol. Vid ett starkt missbruk handlar det snarare om att konsumera vad än man får tag i. Kvantitet sätts före kvalitet. Att stödja lokalt näringsliv är knappast någonting som tas i beaktande i en sådan beslutsprocess för missbrukare. Med anledning av detta får finansministerns argumentation kring att förslaget skulle riskera att försämra den svenska folkhälsan ses som verklighetsfrånvänd.
Jag vill dock, herr talman, ge finansministern möjlighet att förtydliga sig. Tror finansministern på fullaste allvar att alkoholister föredrar öl från småbryggerier? Menar finansministern att sänkt punktskatt för denna småskaliga och dyra alkohol skulle försämra och fördärva den svenska folkhälsan?
Anf. 27 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Jag noterar att finansministern drar en skarp linje mellan näringsliv och vanligt folk. Jag skulle i det sammanhanget råda finansministern att besöka ett mikrobryggeri och se hur människorna ser ut. Jag kan garantera att de är väldigt vanliga där också.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag noterar också att finansministern verkar ha ett svagt intresse för denna rapport. Hon säger att man bör granska siffror som ges ut av branschorganisationer men kan samtidigt inte peka på en enda siffra i rapporten. Jag har rapporten här. Finansministern kan få den om hon vill. Det är ganska intressant läsning, och innan man kritiserar något bör man faktiskt ha tagit del av det. Jag vet inte om finansministern har gjort det.
Som jag sa tidigare har alkoholskatten ett syfte att göra alkoholen mer begränsad. Men när vi talar om den dyraste produkten som finns på Systembolaget kan vi konstatera att det syftet redan är uppnått. Det är en ganska begränsad produkt.
Trots detta finns det i Sverige en kultur som har gjort att intresset för mikrobryggd, hantverksproducerad och närproducerad öl är ganska stort. De senaste åren har flera hundra nya bryggerier startat. Många av dem har dålig ekonomi eftersom det är dyrt och svårt att komma ut på marknaden. Som finansministern vet får vi ju inte sälja alkohol hur som helst i det här landet.
I dag är 3,4 procent av den öl som säljs på Systembolaget hantverksproducerad. Låt oss räkna på vad det innebär. Den öl som är hantverksproducerad omfattar ungefär 1 miljard i försäljningsvärde, vilket garanterar ungefär 250 miljoner bara i momsintäkter. Man kan konstatera att om vi inte hade haft den hantverksproducerade ölen hade vi tappat kanske 100 eller uppåt 150 miljoner i momsintäkter. Det visar att denna reform har väldigt få förlorare. Det finns inga förlorare i fiskalen eller i det socialpolitiska, och landsbygden vinner på nya jobb.
Därför tycker jag att detta är en reform som finansministern ska fundera över vid julbordet när hon dricker en förhoppningsvis lokalproducerad och hantverkstillverkad öl.
Anf. 28 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag tackar Jan R Andersson för tipset om lokal, hantverksproducerad öl. Det finns faktiskt ett öl uppkallat efter mitt bostadsområde. Det har utmärkt kvalitet.
Har jag läst den här rapporten? Nej, jag har inte läst den här rapporten. Jag har heller inte granskat siffrorna, utan det var en generell iakttagelse efter 25 års erfarenhet med många näringslivsproducerade rapporter. Det är bra information och bra att man tar fram många rapporter. Det brukar vara bra att låta granska siffrorna en extra gång av tjänstemän som inte är betalda av näringslivets organisationer.
Självklart är det bra att man besöker lokal produktion i sin valkrets eller på andra ställen. Jag åker själv runt mycket i landet och besöker både stora och mindre företag. Det innebär dock inte att jag omedelbart anammar de åsikter som deras företrädare framför eftersom olika intressen ofta står mot varandra.
Om jag förstår Tobias Andersson rätt menar han att eftersom hantverksöl mest dricks av finsmakare är det inget problem att sänka skatten på den ölen, medan däremot billigare öl som alkoholister dricker ska ha lite högre skatt. För mig är det ett konstigt sätt att resonera. Alkoholkonsumtion är ju ett problem långt utöver att en del människor har missbruksproblem. All alkohol som konsumeras är ju skadlig för hälsan. Men att därifrån gå till att på något sätt mena att öl som dricks av människor med alkoholproblem ska ha hög skatt medan öl för dem som har råd att köpa dyrare alkohol, hantverksproducerad öl för finsmakare, ska subventioneras . Drar man det lite längre skulle vi alltså ha en skattenedsättning för champagne och ett skattetillägg för billigare spanskt lantvin. Det är inte så jag tycker att man bör bedriva politik.
Anf. 29 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar återigen för svaret från finansministern även om det i slutet var av ganska raljant art.
Självklart är syftet med den svenska alkoholskatten, precis som finansministern sa i sitt initiala svar på interpellationen, att främja den svenska folkhälsan. Min poäng är att då finns det en problematik i att man har väldigt billig öl, som uppenbarligen gör det enklare för dem som lider av missbruk att ha de ekonomiska förutsättningarna att införskaffa denna, snarare än att ge sig på den dyraste alkoholen i sortimentet hos Systembolaget. Jag är fullt övertygad om att finansministern förstår logiken i det resonemanget.
Det som är märkligt är att när finansministern drar sin lans för den svenska folkhälsan gör hon det uteslutande kopplat till den dyra hantverksproducerade ölen. Samtidigt har jag än så länge inte hört finansministern över huvud taget problematisera att Systembolaget nu vill sälja öl för 6,90 kronor burken. Är det något som skulle göra det enklare att missbruka är det självklart att ha den typen av ytterst billiga produkter lättillgängliga för dem som är i problemets gränsområde. Men detta har finansministern inte kunnat problematisera trots att frågan redan dykt upp i denna debatt.
Herr talman! Då finansministern motsätter sig skattelättnader för småskalig och dyr alkoholproduktion men inte bemödar sig att kritisera Systembolagets ambitioner om öl för 6,90 kronor burken får finansministern gärna förtydliga varför det förstnämnda påverkar folkhälsan negativt medan det sistnämnda inte gör det. Alternativt: Om det sistnämnda påverkar negativt, varför har inte finansministern engagerat sig i debatten om Systembolagets önskan att sälja ölburkar för 6,90?
Anf. 30 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Varför har jag inte synpunkter på exakt vad Systembolaget gör? Jo, därför att Systembolaget bestämmer självt över sitt sortiment och sina priser. Om jag skulle engagera mig i den frågan är jag säker på att antingen Tobias Andersson eller Niklas Wykman eller någon annan omedelbart skulle anmäla mig till konstitutionsutskottet. Det är svaret på den frågan.
Däremot har jag fortfarande oerhört svårt att förstå Tobias Anderssons resonemang om att ha en subvention för dyr alkohol, för dyra produkter som människor med högre inkomster har möjlighet att köpa, och i stället ha högre skatt för den alkohol som människor med vanliga löner kan köpa. Det är svårt för mig att få ihop, och det säger väl en hel del om vad Sverigedemokraterna är för parti i dag.
Men framför allt: Alkohol är skadlig för alla människor som förtär den. Utöver att det är skadligt för folkhälsan har ett alltför stort bruk av alkohol stora sociala konsekvenser. Därför står jag till hundra procent bakom den svenska alkoholpolitiken, där vi har både skatten och monopolet som oerhört viktiga verktyg för att värna inte bara folkhälsan utan också barns uppväxt och den sociala miljön.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.