En moderniserad och teknikneutral gentekniklagstiftning
Interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-09-03
- Överlämnad
- 2019-09-04
- Anmäld
- 2019-09-05
- Sista svarsdatum
- 2019-09-18
- Svarsdatum
- 2019-10-01
- Besvarad
- 2019-10-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Användning av genteknik styrs i stort av EU-gemensamma regler som ska se till att endast säkra tillämpningar kommer ut på marknaden. Dessa regler fokuserar på den modifieringsteknik som har använts i stället för på vilka egenskaper den förändrade organismen har förvärvat genom förädlingsinsatsen. Det skapade redan från början problem som sedan har eskalerat i takt med den snabba teknikutvecklingen inom modifiering av organismer. Definitioner och avgränsningar är nu kraftigt föråldrade.
Teknikutvecklingen har resulterat i flera nya tekniker. Vissa av dem kan redigera organismers genom precis där man vill och så lite som att ändra en enda förutbestämd DNA-bas. De potentiella tillämpningarna till samhällets fromma är många. EU-domstolens dom C528/16 har tolkats som att alla nya tekniker från direktivets tillblivelsedatum år 2001 omfattas av direktivets krav på prövning och godkännande, även då den molekylära förändringen är densamma, eller mindre, som de gamla teknikerna skapar, vilka redan är undantagna från direktivets krav. Prövningen är mycket kostsam, tar lång tid och utfallet är osäkert på grund av politiska skäl.
Ett dåligt fungerande regelverk gör att nya, säkra växtsorter som skulle kunna utveckla jordbruket inte blir verklighet. EU:s och svenskt lantbruks konkurrensförmåga försämras gentemot omvärlden, växtförädlingsföretag minskar verksamheten eller läggs ned och investeringar görs utomlands. Handeln med foder- och livsmedelsprodukter försvåras av de olika juridiska ställningstagandena i olika länder och det faktum att man i laboratorier inte kan analysera skillnaden mellan växtprodukter producerade med olika tekniker i många fall. Lantbruket förlorar viktiga verktyg för lönsamhet och miljövänlighet. Även forskningen hämmas.
Miljö- och jordbruksutskottet pekade på det orimliga i dagens regelverk genom följande resonemang. "Olika tekniker kan leda till samma resultat, men dagens lagstiftning gör skillnad på vilken förädlingsmetod som används. Detta innebär att växtsorter som framställts genom traditionell växtförädling kan vara tillåtna, medan växtsorter med samma egenskaper som framställts genom GMO-teknik inte är det. Regelverket hämmar utvecklingen av nya växtsorter och därmed även lantbrukets utveckling. Det är grödans förändrade egenskaper och dess potentiella miljö-, avkastnings- och hälsoeffekter som är viktiga att ta ställning till, inte förädlingsmetoden som sådan."
Miljö- och jordbruksutskottet riktade därför den 4 april 2019 ett tillkännagivande till regeringen att lagstiftningen om genteknik bör moderniseras och göras teknikneutral. Alltså ett uppdrag att påbörja och driva på processen på EU-nivå för att få till stånd den önskade ändringen.
Nederländerna tog som ett resultat av EU-domstolens dom om de nya modifieringsteknikerna ett initiativ till att uppmana EU-kommissionen att adressera om den europeiska GMO-lagstiftningen är adekvat. Sverige gav stöd till Nederländernas initiativ.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vad gör regeringen för att uppfylla riksdagens tillkännagivande att uppnå en moderniserad och teknikneutral gentekniklagstiftning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:314
Webb-tv: En moderniserad och teknikneutral gentekniklagstiftning
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 oktober 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:12
Protokoll från debatten
Anf. 8 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Staffan Eklöf har frågat landsbygdsministern vad regeringen gör för att uppfylla riksdagens tillkännagivande att uppnå en moderniserad och teknikneutral gentekniklagstiftning.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Genetiskt modifierade organismer regleras på EU-nivå. Lagstiftningen är harmoniserad för att samma krav ska gälla i alla EU:s medlemsländer, och den bygger på försiktighetsprincipen. Syftet med reglerna är att skydda människors och djurs hälsa och miljön, och samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt. Lagstiftningen omfattar organismer vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt, och som avsiktligt införs i miljön. Om en riskbedömning utesluter negativa effekter kan en genetiskt modifierad organism godkännas för att släppas ut på marknaden. Denna prövning görs på EU-nivå och beslutet gäller i samtliga EU:s medlemsländer. Vid användning av genetiskt modifierade organismer med inneslutande åtgärder som förhindrar att organismerna kommer ut i miljön, som till exempel forskning i ett laboratorium eller användning i ett växthus, krävs i regel inte godkännande.
Fru talman! Den 25 juli 2018 meddelade Europeiska unionens domstol dom i ett mål om förhandsavgörande angående så kallade nya tekniker för genetisk modifiering. Domen innebär att en specifik typ av ny genteknik inte är undantagen från EU:s lagstiftning på området och omfattas därmed av krav på godkännande. Domen är vägledande för samtliga EU:s medlemsländer.
Den 4 april 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen att lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer bör modifieras och göras teknikneutral. Tillkännagivandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Eftersom genetiskt modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Det finska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd har föreslagit att rådet ska uppmana Europeiska kommissionen att ta fram en studie om nya genteknikers status enligt unionslagstiftningen. Studien ska ta hänsyn till EU-domstolens dom. Enligt förslaget ska Europeiska kommissionen överlämna studien senast den 30 april 2021. Regeringen är positiv till förslaget och stöder ett beslut att be kommissionen att initiera en studie och att den även ska innefatta en kostnadsanalys. Regeringen avvaktar resultatet av denna studie.
Anf. 9 Staffan Eklöf (SD)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Först lite bakgrund: Förra tisdagen kunde man läsa i den vetenskapliga tidskriften Nature att en ny svampsjukdom som förstör bananplantager nu har kommit till Amerika. Rubriken löd: CRISPR kan vara bananens enda hopp. CRISPR är en ny genredigeringsteknik. Alla bananer vi köper i affären är känsliga för svampen. Det går inte att förädla bananer på traditionellt sätt med korsningar eftersom den är steril och klonförökad.
Bananer, som vi känner dem, kommer att försvinna helt så småningom. Vi kommer förstås att få andra bananer, men de tänkbara alternativen har inte samma kvaliteter. Utbyte, lagringsbarhet och smak är sämre. Man kan lösa det här med genmodifiering, genom att stoppa in en resistensgen. Men sådana växter är det mycket svårt att få tillstånd för inom EU. Då skulle man kunna använda någon av de nya genredigeringsmetoderna, som bara ändrar en befintlig gen lite grann på ett förbestämt ställe - kanske bara i en enda DNA-bas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar om en kontrollerad mutation, och mutationer finns redan i så många av våra livsmedelsgrödor. Sådana genredigerade växter anses inte vara genmodifierade i flera länder utanför EU. Lovande försöksverksamhet finns också redan för bananens resistens.
Men se, det går inte heller. EU-domstolen gjorde 2018 tolkningen att sådana växter ska hanteras lika hårt som vanliga genmodifierade växter. Det betyder långa tidsrymder, höga kostnader och ett mycket osäkert resultat. Detta är bara ett exempel.
Dagens gentekniklagstiftning är gravt föråldrad. Den har blivit omsprungen av teknikutvecklingen, och den är drabbad av politiska låsningar. EU-domstolens dom innebär också att två växter med exakt samma förändring på molekylär nivå ska regleras på olika sätt beroende på om det är en ny mutationsmetod eller en gammal mutationsmetod som har använts. Eftersom man inte kan särskilja dem från varandra är det mycket svårt att veta om en foderlast eller ett utsädesparti ska regleras eller inte.
Lagstiftningen måste alltså göras om i grunden, i enlighet med riksdagens tillkännagivande från i våras.
Min fråga i dag gällde vad regeringen gör för att förverkliga uppdraget i detta riksdagens tillkännagivande. Svaret blev att man ska stödja att man ber kommissionen att initiera en studie om nya genteknikers status enligt unionslagstiftningen. Och sedan ska regeringen sitta och avvakta till den 30 april 2021!
Samtidigt har vi redan fått ett utlåtande från EU-domstolen om just teknikernas status. Utredningen ska väl inte överpröva domstolens dom? Vi har ju fått ett svar, och det svaret visar att lagstiftningen inte fungerar och att detta kommer att få ekonomiska, hälsomässiga och miljömässiga konsekvenser för både konsumenter och handel.
Dessutom handlar det tillkännagivande som riksdagen gav regeringen om att verka för att ändra lagstiftningen, inte att studera den. Samma anda finns i Nederländernas initiativ - det initiativ som Sverige har stött. Jag tycker att det förslag som ministern för fram verkar innebära att man till och med backar från det som Sverige redan har stött.
Den allra minsta ansträngning som kan krävas från regeringen är att den åtminstone agerar för att beslutet i rådet ska följa Nederländernas skrivelse. Sveriges position måste vara att lagstiftningen ska ändras. Uppmaningen till kommissionen måste vara tydlig på den punkten. Sedan bör regeringen vidta en hel rad andra åtgärder, och inte avvakta.
Anf. 10 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan! Detta är som sagt en lagstiftning som är EU-gemensam. Det handlar både om att skydda EU-medborgarnas och djurens hälsa och om miljön i stort. Det är också en konkurrensfråga för EU:s inre marknad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här ser vi tydliga fördelar med att kunna komma överens på EU-nivå. Precis som jag tror att ledamoten är oerhört medveten om är detta en högst kontroversiell fråga bland EU:s medlemsländer. Det har tagit fyra år att omförhandla bara en del av GMO-lagstiftningen. Regeringen anser att lagstiftningen bör vara teknikneutral; det är regeringens hållning.
Med tanke på de väldigt hårda låsningar vi har sett i GMO-frågan inom EU under lång tid tror jag att interpellanten bör överväga frågan och bedöma utsikterna till en framgång, utifrån interpellantens utgångspunkt, i en total revidering av GMO-lagstiftningen på EU-nivå. Där vet vi att det finns väldigt skilda åsikter mellan EU:s medlemsländer.
Nu har vi en dom i EU-domstolen som säger att de nya teknikerna också ska innefattas av GMO-lagstiftningen. Regeringen delar bilden att detta kommer att innebära stora svårigheter i implementeringen av lagstiftningen i och med att det kan komma att bli svårt att följa upp och kontrollera vilka organismer det är som har behandlats med den nya gentekniken. Det är precis en sådan studie som det finska ordförandeskapet föreslår för att tydligare kunna åskådliggöra vilka typer av utmaningar vi står inför som ett resultat av EU-domstolens dom.
När det gäller det nederländska förslaget har Sverige sagt att vi tycker att det är bra och viktigt att genomlysa och diskutera frågan. Men vi anser att det viktigaste nu är att vi får ett bra faktaunderlag som den studie som det finska ordförandeskapet har föreslagit kan belysa. Därför har vi ställt oss bakom att man uppmanar kommissionen att ta fram en sådan studie.
Till syvende och sist är detta EU-gemensam lagstiftning. Det är kommissionen som har lagstiftningsinitiativet och som behöver fatta ett sådant här beslut. Regeringen tycker att de oklarheter som EU-domstolsavgörandet och nya gentekniker har medfört är en viktig fråga att uppmärksamma kommissionen på. Därför förväntar vi oss att det blir en prioriterad fråga för kommissionen att diskutera framöver.
Anf. 11 Staffan Eklöf (SD)
Fru talman och ministern! Ja, nog är det svårt. Det är inte lätt. Frågor som bestäms på EU-nivå är svåra; det är som att ha en tvångströja på sig.
När det gäller den studie som ministern hänvisar till och som ska visa på svårigheterna måste man komma ihåg att ENGL, nätverket för laboratorier, redan har gjort en studie som visar på svårigheterna i att kunna skilja på de olika växterna. Jag antar att det är konsekvenserna av det hela som nu ska belysas. Men jag vet inte, utan jag gissar det utifrån vad ministern säger. Jag skulle dock tro att konsekvenserna är väl kända i vilket fall som helst.
Ministern vet väl att EU-kommissionen tidigare har dragit på svaret i den här frågan? Kommissionen skulle för många år sedan lämna besked om huruvida de nya genredigeringsteknikerna omfattas av direktivet eller inte. Sverige väntade länge på svaret - så länge att de svenska myndigheterna blev tvungna att avgöra frågan med tanke på den svenska förvaltningslagstiftningens krav. Kommissionen svarade aldrig. I nästan tre år levde sedan EU utan en gemensam uttolkning av direktivet. Det kunde alltså bli olika i olika medlemsstater.
Sedan kom det domstolsavgörande som vi har talat om, och det var inte kommissionen som tog tag i saken. Domslutet förvånade alla. Det gick ovanligt nog emot generaladvokatens yttrande, den svenska myndighetens tolkning och den förståelse som fanns i forskarsamhället. Domslutet visade att direktivet måste göras om, men kommissionen har inte gjort något sedan dess.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
EU-kommissionen känner alltså ett stort motstånd mot att avgöra tolkningsfrågor när det gäller moderna växtförädlingsmetoder. Man hänvisar till att det är känsligt, och det har man gjort i alla tider. Precis som ministern säger vill man inte öppna för en revidering.
Att vänta är alltså inte ett alternativ. Regeringen måste i stället sätta upp en plan med datum för när man förväntar sig resultat och för när andra initiativ behövs. Ta reda på de andra medlemsstaternas åsikter, skapa allianser och kom på lösningar som tillfredsställer de skeptiska! Ta initiativ till möten med kommissionen! Regeringen måste vara kreativ och aktiv.
När det slutligen handlar om huruvida det här kan bli en framgång eller inte, eller om det till och med kan slå tillbaka, tror jag faktiskt att många medlemsstater är brydda av teknikutvecklingen och EU-domstolens avgörande och oroar sig för inte minst handeln. Det finns ett fönster nu. Öppna det!
Anf. 12 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Vi kan ha lite olika åsikter om huruvida EU är en tvångströja eller en möjliggörare för att vi ska kunna leva i en värld där vi har en öppen och fri handel och där vi också kan adressera gränsöverskridande miljöproblem och miljöfaror. Vi vet ju att just när det gäller olika arters eventuella spridning över gränserna och den oro som olika EU-medlemsländer känner inför det är detta ett bra sätt att kunna adressera människors oro och den reella fara det kan innebära om vissa genmodifierade arter sprider sig i naturen med oförutsedda och oönskade konsekvenser. Den biologiska mångfald som vi diskuterade i den tidigare interpellationsdebatten kan faktiskt hotas när arter som är resistenta mot exempelvis vissa bekämpningsmedel sprider sig och tar över. Just i den här frågan behöver vi EU och ett gränsöverskridande samarbete mer än någonsin. Jag tror inte att någon medlemsstat tjänar på att ha sina absolut egna ståndpunkter i detta, i alla fall inte om man vill tillåta GMO med mindre restriktioner.
När det gäller vilken typ av studie vi vill se handlar det inte om vilken biologisk eller vetenskaplig skillnad det finns mellan dessa organismer och andra som har tagits fram genom mer naturlig växtförädling. Här handlar det om svårigheten med implementeringen av GMO-lagstiftningen och hur den ska kunna efterlevas. Vi ser att det finns stora frågetecken efter EU-domstolens dom, och därför anser vi att det är lämpligt att ta fram en sådan här studie. Vi ser det som det initiativ som interpellanten efterlyser.
Vi behöver ta detta steg innan vi kan ta andra politiska initiativ där vi inte ser att det är fullt genomlyst. Först måste vi se om det är lämpligt eller nödvändigt att öppna upp lagstiftningen för revidering. Det finns fortfarande många frågetecken, och det är viktigt att vi verkligen har ett ordentligt underlag.
Det var EU-domstolen som tog beslutet att detta ska klassas som annan GMO inom GMO-lagstiftningen, precis som andra GMO-produkter. Då behöver vi ha en noggrannare analys av vad det innebär för implementeringen av direktivet.
Anf. 13 Staffan Eklöf (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Nu är det nog inte så att man måste besluta dessa ärenden på EU-nivå. Det är egentligen inte det diskussionen rör, men jag kan bara konstatera att man kan ha handelsavtal. USA är ju inte en del av unionen, men det går ändå att handla med dem. Det går att styra upp sådana här frågor.
Dessutom vill jag säga att det inte finns några kända exempel på spridning och miljöeffekter av genetiskt modifierade växter.
Men för att nu gå till ärendets kärnfrågor handlar den studie som kommissionen ska göra och som regeringen vill stödja och tycker räcker som åtgärd tydligen om svårigheterna att implementera de slutsatser som domstolen kommit fram till. Jag hävdar att de är mer eller mindre kända och har diskuterats. Visst kan man studera det också, men man kan inte bara göra det och man kan inte vänta. Det uppfyller inte tillkännagivandet, för där handlar det om att verka för att ändra lagstiftningen.
Man kan göra mycket mer, inte minst för att få till stånd en reviderad lagstiftning. Jag har redan nämnt ett antal exempel på åtgärder man kan vidta. Dessutom kan man under tiden starta en process för att använda den möjlighet som redan finns i direktivet till förenklad procedur. Skapa en förenklad procedur för de enklaste genredigeringsteknikerna så att man får en öppning för vissa användningar, och lägg det inte bara i en skrivbordslåda!
Jag vill uppmana ministern att följa riksdagens tillkännagivande om att verka för en moderniserad och teknikneutral lagstiftning.
Anf. 14 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Återigen tack till Staffan Eklöf för frågan!
Detta är som sagt en fråga där EU-kommissionen är den som äger initiativrätten på EU-nivå när det gäller lagstiftning. Sedan kan medlemsländerna komma med uppmaningar till kommissionen, som kommissionen kan välja att följa eller inte. Normalt sett brukar kommissionen vara känslig för detta, men vi vet samtidigt att det finns ett väldigt starkt motstånd mot att öppna upp GMO-lagstiftningen från ett antal stora medlemsländer. Då är regeringens bedömning att det finska ordförandeskapets förslag om en studie för att belysa huruvida det är möjligt att leva upp till GMO-lagstiftningen med EU-domstolens dom när det gäller nya gentekniker är ett bra och lämpligt första steg. Att gå ut i full storm i den här frågan och tro att man ska kunna omvända EU-medlemsländer utan att ta de vederbörliga steg som kan bereda vägen för en annan typ av diskussion bedömer regeringen inte är en framkomlig väg.
Jag tror att det är ganska uppenbart om man följer historien kring detta. Den senaste ändring av lagstiftningen som genomfördes tog fyra år att förhandla, och då var det bara en ändring i en del av lagstiftningen och inte en fullständig översyn. Skulle man öppna upp för revidering - det är också någonting som interpellanten behöver tänka kring - är det heller inte alls säkert att man slutar i en lagstiftning som är önskvärd ur interpellantens synvinkel. Det finns väldigt starka andra åsikter i den här frågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.