En översyn av gymnasielagen
Interpellation 2019/20:229 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-17
- Överlämnad
- 2019-12-18
- Anmäld
- 2019-12-19
- Sista svarsdatum
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-02-14
- Besvarad
- 2020-02-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Socialstyrelsen har i en lägesrapport i maj 2019 konstaterat att den grupp som fått tillstånd enligt gymnasielagen återigen har hamnat i en oviss situation. Många har sedan hösten 2015 levt i ovisshet, och deras förutsättningar har vid flera tillfällen ändrats och har varit oförutsägbara. Det larmas om psykisk ohälsa, hemlöshet och en ökad utsatthet genom missbruk, prostitution och rekrytering till kriminella grupper.
Sveriges Kommuner och Regioner beskriver en lagstiftning som har kortslutit sig själv och efterfrågar en översyn av gymnasielagen. I oktober meddelade justitie- och migrationsministern att det inte är aktuellt med en översyn.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Anser ministern fortsatt att dessa informationsåtgärder är tillräckliga?
- Anser ministern fortsatt att det inte är aktuellt med en översyn av gymnasielagen?
- Vad avser ministern att göra för att lagens konsekvenser ska kunna hanteras med mer förutsägbarhet och att de som måste hantera lagens konsekvenser ges bättre förutsättningar för det?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:229
Webb-tv: En översyn av gymnasielagen
Dokument från debatten
- Fredag den 14 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:75
Protokoll från debatten
Anf. 11 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag fortsatt anser att vissa informationsåtgärder är tillräckliga, om jag fortsatt anser att det inte är aktuellt med en översyn av gymnasielagen och vad jag avser att göra för att lagens konsekvenser ska kunna hanteras med mer förutsägbarhet och att de som måste hantera lagens konsekvenser ska ges bättre förutsättningar för det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag fortfarande anser att vissa informationsåtgärder är tillräckliga och vilka åtgärder jag har vidtagit till följd av den kritik som bland annat SKR och Socialstyrelsen riktar mot den bristande informationen.
Jag har valt att besvara interpellationerna i ett sammanhang.
Den nya möjligheten till uppehållstillstånd som infördes i det så kallade gymnasieregelverket den 1 juli 2018 innebär att vissa ensamkommande unga som har fått, eller annars skulle ha fått, ett beslut om utvisning under vissa förutsättningar kan få uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Syftet med förslaget var att ge en möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå för den grupp ungdomar vars utsikter till uppehållstillstånd kraftigt försämrats på grund av mycket långa handläggningstider hos Migrationsverket. I samband med införandet av den nya möjligheten till uppehållstillstånd anpassades också bestämmelserna om uppehållstillstånd i det så kallade gymnasieregelverket, så att studier på sammanhållna yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen eller liknande utbildningar inom introduktionsprogram i gymnasieskolan kan ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. I samband med att regeringen överlämnade lagförslagen till riksdagen föreslog regeringen även ändrade utgiftsramar och ökade anslag till följd av lagförslagen. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering utökades med drygt 690 miljoner kronor för att ge berörda aktörer de ekonomiska förutsättningarna att hantera lagändringen.
Bestämmelserna om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ingår i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen. I juni 2019 beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. I samband därmed beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är human, rättssäker, effektiv och långsiktigt hållbar. Kommittén ska lämna sitt betänkande senast den 15 augusti 2020.
Det är Migrationsverket och domstolarna som har till uppgift att tolka och tillämpa reglerna om uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. I slutändan är det därför upp till Migrationsverket och domstolarna att avgöra om förutsättningarna för uppehållstillstånd är uppfyllda, bland annat om utbildningen är en sådan utbildning som avses i bestämmelserna. Regeringen har uppdragit åt Migrationsverket att redovisa exempel på utbildningar som har legat till grund för uppehållstillstånd eller förlängning på grund av dessa bestämmelser. Även exempel på avslagsbeslut ska lämnas. Redovisningen ska lämnas senast den 31 mars 2020.
I syfte att informera om vilka studier som kan ge rätt till förlängt uppehållstillstånd har Migrationsverket bland annat publicerat information på sin hemsida och fört en löpande dialog med berörda aktörer. Jag bedömer därför att myndigheten har vidtagit åtgärder i enlighet med sin serviceskyldighet.
Anf. 12 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar migrationsministern för svaret.
Detta är en fråga som vi har diskuterat ett antal gånger, och det är nog inte sista gången som vi kommer att lyfta fram en så pass viktig och angelägen fråga.
Detta handlar just nu om 7 500 ungdomar som har fått ett avslagsbeslut på sin asylansökan men som nu enligt denna tillfälliga lag på väldigt lösa grunder har fått en möjlighet att studera i Sverige.
Det finns inget lärosäte som över huvud taget har förstått vilka regler som gäller för de studier som ska bedrivas. Det finns inget lärosäte som kan betygsätta dessa elever, eftersom de inte har de grunder som krävs.
Denna gymnasielag har fått mycket stark kritik från alla berörda myndigheter, även från Lagrådet, för att den är otydlig, inhuman, orättvis och orimlig. Alla larmar nu ute i landet om att många av de 7 500 ungdomar som innefattas av gymnasielagen lider av psykisk ohälsa, eftersom deras ovisshet är stor om huruvida de får stanna eller inte efter avslutade studier.
Då kraven på studierna är så otydliga är det svårt för dessa ungdomar att veta om de kommer att få stanna eller inte och om de kommer att få ett jobb i Sverige eller inte. Det är det som är kravet, alltså att dessa ungdomar efter avslutade studier ska få ett varaktigt jobb som de kan försörja sig på.
Detta har vi så svårt att tydliggöra. Därför är gymnasielagen, återigen, inhuman, orättvis och orimlig.
Jag ställde frågan om gymnasielagen till statsrådet Per Bolund i går, eftersom hans parti var bland de starkaste förespråkarna för gymnasielagen. Han tyckte att gymnasielagen var fantastiskt bra, och han såg bara förutsättningar för att vi ska få ut människor i välfärden. Men så ser inte verkligheten ut.
Moderaterna har valt att titta ut i verkligheten. Regeringen tittar i stället ned i sitt 73-punktsprogram. Vi kan kallt konstatera att det inte fungerar i verkligheten att få ut dessa asylsökande ungdomar i vår välfärdssektor. De har problem med språket, och därmed har de problem att tillgodogöra sig den utbildning som är otydlig. Dessutom kanske de inte förstår hur de ska göra.
Det ställs mycket höga krav på kommunerna, till exempel att de ska lära de ungdomar som jobbar inom hemtjänsten att koka gröt till brukarna på morgonen. Det har dessa ungdomar aldrig gjort. Kommunerna har över huvud taget mycket stora problem att inlemma dessa asylsökande ungdomar i hemtjänsten på grund av alla utmaningar.
Jag tycker att det är orimligt, inhumant och orättvist att ställa så stora krav på att kommunerna ska ta detta ansvar för en gymnasielag som inte fungerar och som har havererat.
Därför frågar jag igen varför regeringen inte vill göra en översyn av gymnasielagen, så att vi kan få detta utrett och göra rätt.
Anf. 13 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Gymnasielagen är orättvis, inhuman och rättsosäker. Den är orättvis för att vuxna människor som bedöms sakna skyddsskäl får stanna i Sverige. Det är inte rätt mot alla som är på flykt undan krig och förtryck i världen och som faktiskt har skyddsskäl. Den är inhuman för att den skapar ett mycket stort lidande. Många av dem som omfattas av lagen lever under stor press och i stor ovisshet. De har en svår bostadssituation, och en del tvingas in i kriminalitet. I alldeles för många fall kommer lagen bara att leda till en enda lång och utdragen utvisning. Deras ovisshet spär på den redan utbredda psykiska ohälsan. Det är fruktansvärt. Slutligen är lagen rättsosäker. Lagrådet skrev till och med att gränsen nu var nådd. Nya tolkningar görs ständigt av lagen, och tillämpningen ändras för att lagen helt enkelt är undermålig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gymnasielagen började gälla 2018, men fortfarande vet ingen hur den egentligen ska tillämpas. Morgan Johansson skyller bara ifrån sig. Han säger att det är Migrationsverket och domstolarna som har i uppgift att tolka och tillämpa reglerna och lämpar över allt ansvar på andra, som sliter sitt hår för att kunna göra en rimlig tolkning av en orimlig lagstiftning. En sådan tolkning som ska göras gäller kravet på aktivt deltagande i studier. Vad är det? Det har ingen hittills vetat. Just i dag har det kommit nya föreskrifter från Migrationsverket om hur man ska tolka detta.
Jag kan till min stora förvåning konstatera att man enligt dessa föreskrifter bara behöver följa sin studieplan. Det finns inga som helst krav på att man faktiskt ska klara sina studier och få godkänt. Är det rimligt att inte ställa krav? Ska man kunna jobba och försörja sig kan man inte bara gå till skolan. Man måste också klara skolan. Och jobb är ett krav för att man sedan ska få stanna här.
Fru talman! Det finns tyvärr fler exempel på vilken osäkerhet som denna undermåliga lag har skapat. För bara ett par veckor sedan skrevs hundratals elever ut från sina statliga boenden för att Migrationsverket plötsligt hade gjort en ny tolkning av lagen. Migrationsverket tyckte att boendet inte längre var deras ansvar. Men ingen vet vems ansvar det är, och ingen tycks säkert veta vilken typ av anställning som ska gälla för rätt till uppehållstillstånd efter studierna. Gång på gång kommer olika besked. Listan över oklarheter i rent avgörande frågor kan göras alltför lång. Hade det inte varit för att enskilda kommer i kläm och lider hade jag varit beredd att kalla detta för en fars. Men varje gång som någon ställer en fråga till migrationsminister Morgan Johansson om lagen svarar han att det tydligt framgår av propositionen.
Därför är min fråga naturligtvis: Vad är det Morgan Johansson kan utläsa som ingen annan kan utläsa i denna lag?
Anf. 14 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Först kanske man ska komma ihåg vad det var som ledde oss in i den situation vi då befann oss i.
Vi tog över regeringsmakten 2014, och då tog vi över en politik från Moderaterna där EU:s mest generösa flyktinglagstiftning hade drivits igenom. Samtidigt hade man sett till att inte åtgärda det faktum att vi inte hade några medicinska åldersbedömningar i Sverige; vi var ett av de länder i vår omvärld som inte hade det. Man hade låtit det systemet kapsejsa redan 2013. Dessa två delar ledde fram till att vi fick den stora flyktingkrisen 2015, då över 160 000 asylsökande kom till Sverige - varav 35 000 ensamkommande ungdomar. En tredjedel av alla de ensamkommande ungdomar som över huvud taget kom till EU kom till Sverige.
Det var alltså det arv från alliansregeringen som vi som nytillträdd regering hade att hantera. Och det gjorde vi också: Vi stramade åt lagstiftningen och såg till att med gränskontroller, id-kontroller och den tillfälliga lagen ta ned antalet asylsökande på ett sådant sätt att det har minskat med nästan 90 procent sedan 2015. Antalet ensamkommande ungdomar har minskat med 97 procent sedan 2015. Detta är alltså bakgrunden - att Moderaterna ledde in Sverige i flyktingkrisen och att vi socialdemokrater och miljöpartister tog Sverige ur flyktingkrisen, genom de åtstramningar vi gjorde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi fick dock en situation där Sverige tog ett väldigt stort ansvar. Jag tror att vi sedan kriget bröt ut i Syrien 2011 har gett skydd åt över 180 000 människor som flytt det kriget, antingen syrier eller statslösa. Det är ingen som pratar särskilt mycket om syrierna längre. Varför inte? Jo, de är nu på väg ut i det svenska samhället. De lär sig svenska, kompletterar sina utbildningar, anpassar sig till och integreras i det svenska samhället. Det är ingen som lyfter upp specifikt dem som grupp längre, för de är på väg ut i det svenska samhället. Det fungerar utmärkt för dem; arbetslösheten har inte ökat utan snarare minskat sedan vi tillträdde. Statsfinanserna är starkare nu än vad de var när vi tog över 2014, så inte heller där har vi fått en sådan effekt.
När det gäller de afghanska ungdomarna har det däremot varit svårare. Vi fick som sagt 35 000 ensamkommande ungdomar 2015, och de fick vänta väldigt länge till följd av den stora flyktingkrisen. Till slut sa vi att det inte är humant att bara kasta ut dem efter många år i Sverige, när de har lärt sig svenska, är på väg ut för att etablera sig och är rotade. Vi sa då: Okej, om ni klarar gymnasieskolan, håller er i skinnet och inte begår några brott och sedan etablerar er på arbetsmarknaden - då får ni en chans att stanna här.
Moderaterna står här och säger att detta är inhumant, att det är rättsosäkert och att det leder till psykisk ohälsa. Men Moderaterna var ju emot att de över huvud taget skulle kunna få en andra chans. Om vi rev upp lagen nu skulle det innebära att över 7 000 unga människor kastades ut ur Sverige, och då skulle vi prata om psykisk ohälsa, inhumanitet och risk för kriminalitet. Dessa ungdomar skulle nämligen helt enkelt gå under jorden.
Jag tycker att det är bättre att låta dem få den här chansen och se möjligheten för dem att etablera sig i Sverige. Jag menar nog att det regelverk som vi har på plats ger dem precis den möjligheten. Den är dock inte kravlös, utan vi ger dem möjligheten om de lever upp till de kriterier som vi har slagit fast i lagstiftningen.
Anf. 15 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Fru talman! Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson upprepar ständigt att det är Moderaternas fel att situationen ser ut som den gör. Jag skulle vilja påminna ministern om hans egen statsministers regeringsförklaring 2014.
Där var Löfven väldigt tydlig med att Sverige skulle ha en human asylpolitik och att Sverige skulle vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Han sa att en bred uppslutning kring migrationspolitiken är en styrka för vårt land och att alla Sveriges kommuner skulle ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet. Mottagandet skulle förstärkas med ytterligare resurser till sfi och möjligheter för nyanlända att komplettera sin utbildning.
Det var regeringsförklaringen 2014, och efter det hände ingenting förrän regeringen drog i handbromsen 2015. Då var katastrofen ett faktum. Då stod vi där med den massiva flyktinginvandring vi såg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill påminna ministern om att det inte är syrierna vi talar om i den här interpellationsdebatten, utan vi talar om gymnasielagen. Det handlar om 7 500 ungdomar som har fått ett nej på sin asylansökan. Det är av den anledningen som jag som moderat säger att gymnasielagen är inhuman, orättvis och orimlig. Moderaterna vill nämligen ha ordning och reda i asylsystemet, och det innebär att ett nej är ett nej. Med gymnasielagen har ett nej blivit ett ja, och sedan kanske det blir ett kanske - eller så blir det ett nej. Det är en rättsosäker process, precis som min kollega Maria Malmer Stenergard sa i sitt förra anförande. Det är en rättsosäker process, och det är osäkert för den enskilde ungdomen. Man vet inte om man får stanna eller inte.
Moderaterna vill ha ordning och reda i asylprocessen, och då är ett nej ett nej. Därför vore det på sin plats, återigen, att regeringen gör en översyn av gymnasielagen så att vi en gång för alla får se de konsekvenser som gymnasielagen har orsakat. Regeringen kan inte gömma sig bakom att det skulle skapa psykisk ohälsa ifall ungdomarna utvisades; det är precis tvärtom. Här kräver vi tydlighet. Har man fått ett nej är det ett nej.
Anf. 16 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Så här är det alltid. Jag ställer en fråga till Morgan Johansson, som varit minister i denna regering i snart sex år och som är ansvarig för migrationspolitiken, och oavsett vad min fråga handlar om är det alltid, alltid samma svar: Allt är Moderaternas fel. Detta verkar vara det nya mantrat. I går fick vi höra Stefan Löfven säga att det var Alliansens fel att ungdomar nu rånar varandra. Det är ovärdigt, och dessutom är det historieförfalskning.
Precis som min kollega påpekade tillträdde regeringen Löfven 2014. I sin första regeringsförklaring sa Stefan Löfven: "Överenskommelsen om migrationspolitiken ligger fast." Det första Morgan Johanssons regering gjorde var alltså att ställa sig bakom den förda migrationspolitiken. Under det första året i Regeringskansliet föreslogs inga migrationspolitiska ändringar, och inte heller tillsattes det några utredningar för att i grunden förändra migrationspolitiken. I stället gick Stefan Löfven till Medborgarplatsen och deklarerade att hans Europa inte bygger några murar. Inte en enda gång i detta ökända tal talade Stefan Löfven om att han ville strama åt invandringen.
Det var först hösten 2015 som svensk migrationspolitik förändrades i grunden - när krisen redan var ett faktum. Detta är vi många partier, inklusive Moderaterna, som bär ett ansvar för. Men skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är att vi står fast vid vår omläggning av migrationspolitiken. Vi röstade nej till gymnasielagen, och vi röstade nej till utökad anhöriginvandring.
Socialdemokraterna säger däremot gång på gång att de vill strama åt invandringen medan de röstar ja till gymnasielagen och ja till utökad anhöriginvandring. De vill också införa fler skyddsgrunder som låter människor stanna i Sverige. Det Morgan Johansson gör är att försöka skriva om historien. Det är inte särskilt konstruktivt. Jag tycker att vi i stället ska tala om sakfrågan.
För bara två veckor sedan kom Delmi med en mycket läsvärd rapport om svenskt återvändandearbete. Delmi är alltså Delegationen för migrationsstudier, som är en statlig offentlig utredning. Där pekas gymnasielagen tydligt ut som problematisk, dels för att den sänder dubbla signaler om svensk migrationslagstiftning, dels för att den är så otydlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I rapporten säger en medarbetare på Socialstyrelsen följande: "Lagstiftningen i sig är komplicerad. Svår att tolka, svår att förstå. Om det är svårt för oss att förstå, vi myndigheter, så är det ju ännu svårare för ungdomarna att förstå. Och kanske också de många gånger ideella personer som ska hjälpa ungdomarna att förstå vad dom har rätt till."
Om nu migrationsminister Morgan Johansson inte vill lyssna på oss kan han väl i alla fall lyssna på experterna - på Delmi, på lärarna, som får en orimlig press på sig, på Socialstyrelsen, som larmar om ovisshet som spär på den psykiska ohälsan, på studie- och yrkesvägledare, som är rädda för att ge felaktig information till ungdomarna, på asylrättsjurister, som talar om oklara rättslägen, otydlighet och motstridiga besked från svenska myndigheter, och på Sveriges Kommuner och Regioner, som säger att lagen har kortslutit sig själv.
Hur kommer Morgan Johansson att agera med anledning av larmrapporterna från Delmi, Socialstyrelsen, Migrationsverket, frivilligorganisationerna, lärarna, asylrättsjuristerna och inte minst ungdomarna själva? Inte kan väl regeringen låta detta gå obemärkt förbi?
Anf. 17 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag förstår om Maria Malmer Stenergard och Elisabeth Björnsdotter Rahm är irriterade över att jag hela tiden påminner om vad det var som ledde in Sverige i själva krisen. Men alla minns ju talen om att öppna våra hjärtan, och alla minns vad alliansregeringen stod för. Moderaterna ledde in Sverige i den krisen; vi socialdemokrater och miljöpartister tog Sverige ur krisen.
Sedan 2015 har antalet asylsökande minskat med 87 procent. Antalet ensamkommande ungdomar har minskat med 97 procent. Det är en följd av de åtgärder som vi har vidtagit.
Gymnasielagen har av allt att döma inte haft någon som helst betydelse för antalet asylsökande ensamkommande ungdomar som har kommit till Sverige. Det fanns nämligen också något slags resonemang om att det skulle komma ännu fler till Sverige om vi hjälpte dessa ungdomar. Så har det inte blivit; det finns inga som helst belägg för det. Det är snarare tvärtom - antalet ensamkommande ungdomar har fortsatt att minska.
Jag tycker att det är märkligt. Ni kan inte stå här och säga att gymnasielagen är inhuman och att den leder till psykisk ohälsa när ni själva står för en politik som handlar om att dessa ungdomar ska kastas ut ur Sverige. Skulle det humana alternativet vara att kasta ut dessa ungdomar ur Sverige? Jag hävdar att det är precis tvärtom. Det humana här är att se till att dessa ungdomar kan läsa vidare och sedan, om de klarar av att etablera sig på arbetsmarknaden, få en möjlighet att integreras här.
Ni frågar om informationen har varit tillräcklig och om vilka utbildningar man ska gå och försöker att måla upp en bild av att ingen vet någonting alls om detta. Men, fru talman, det vet vi ju!
Hittills har Migrationsverket hanterat 2 500 förlängningsärenden, och bifallsandelen på dessa förlängningsärenden är 95 procent. Kort sagt: Man har kontrollerat om detta är studier som är i linje med regelverket. Har personen bedrivit några studier? Har personen begått några brott? Har personen hållit sig till de regler som gäller? Beviljandegraden ligger som sagt på 95 procent. Jag tror att vi sammanlagt har ungefär 150 avslag; alla andra har fått bifall. Så himla svårt kan det faktiskt inte vara att följa regelverket med tanke på att bifallsandelen - återigen - är 95 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad är det då man ska göra om man ingår i denna grupp om 7 000 personer? Vad är det för typ av utbildningar man ska söka?
Det går att ge lite råd. Hade jag varit en 20-åring från Afghanistan som fick denna chans och som vill kunna stanna i Sverige hade jag utbildat mig till något av de yrken där det råder stor brist.
Jag tog fram Arbetsförmedlingens bedömning av vilka bristyrken vi kommer att få, som handlar just om de jobb man kan få efter en gymnasieutbildning. Överst på listan står anläggningsarbetare, maskinförare, betongarbetare, elektriker, kockar, slaktare och styckare. Även undersköterskor kommer vi att behöva väldigt många av framöver, och så fortsätter det.
Med vetskapen om att man behöver skaffa ett jobb och snabbt etablera sig på arbetsmarknaden efter att man gått ut gymnasiet tycker jag att man ska titta på vilka utbildningar som leder till arbete. Jag är ute på många gymnasieskolor och träffar många ungdomar som går på yrkesinriktade linjer. Väldigt många säger att de har fått jobb praktiskt taget innan de ens har gått ut skolan. Det finns ett stort sug efter yrkesarbetare. Här kommer en hel del av de afghanska ungdomar som vi talar om nu att kunna få ett jobb och etablera sig i Sverige.
Anf. 18 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Fru talman! Återigen måste jag påminna justitie- och migrationsministern om att verkligheten inte ser riktigt lika ljus ut som ministern försöker att beskriva den.
I min frågeställning har jag varit tydlig med att en översyn av gymnasielagen behövs för att vi en gång för alla ska tydliggöra om detta är en fungerande lagstiftning eller inte. Men ministern är väldigt tydlig med att denna översyn inte behövs, och det är vad jag kommer att få höra i hans slutanförande.
Det vi ser i dag är ungdomar som växer upp i parallella samhällen eftersom de inte klarar av sina studier. Skolan och alla lärosäten larmar. Givetvis vill de gå yrkesinriktade utbildningar för att kunna få ett arbete, men alla lärosäten och skolor kan inte tillgodose deras önskemål eftersom detta är kostsamma utbildningar. Fordonstekniska utbildningar är till exempel de mest kostsamma utbildningar vi har inom svenskt skolväsen, för det krävs väldigt stora maskinparker för att kunna utbilda elever till ett sådant yrke.
Därför säger jag att vi måste ha en tydlig asyllagstiftning. Det är Migrationsverket som tar beslut i asylprövningar om man får stanna eller inte. Det är därför jag som moderat återigen säger att vi vill ha ordning och reda i asyllagstiftningen. Ett nej ska vara ett nej, och ett ja ska vara ett ja. Det ska inte vara ett "kanske" som blir ett nej eller ett ja. Vi vill ha en översyn för att tydliggöra detta en gång för alla.
Anf. 19 Maria Malmer Stenergard (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Migrationsministern tycker att dessa ungdomar ska jobba som undersköterskor, men hur ska de kunna göra det om de inte får godkända betyg?
I dag utfärdar migrationsministerns egen myndighet en förordning som inte ens ställer krav på godkända betyg. Det sänder helt fel signaler, nämligen att det räcker att man går dit och sitter av tiden.
Det låter på migrationsministern som att detta handlar om Moderaternas inställning. Jag instämmer: Vi har sagt nej till den här lagen från första början eftersom den helt enkelt är fel och eftersom den är inhuman.
Min fråga handlar dock inte om att Moderaterna röstade nej utan om att regeringen röstade ja. Migrationsminister Morgan Johansson fick sin gymnasielag på plats, men han måste nu ta ansvar för alla de larmrapporter som kommer.
Vi moderater vill ha ordning och reda i asylsystemet. Det innebär att ett nej måste vara ett nej. Med gymnasielagen blev ett nej ett "nja" och i värsta fall - och alltför ofta - bara en enda långdragen utvisning.
Morgan Johansson tycks vara väldigt nöjd med sin gymnasielag. Alla andra inser att den är ett rent haveri. Den är orättvis, den är inhuman och den är rättsosäker. Den sänder dubbla signaler.
Vi moderater har därför krävt att den parlamentariska migrationsutredningen också blir en haveriutredning för gymnasielagen. Aldrig mer kan vi tillåta att sådan lag stiftas i Sverige - inte om vi ska få den långsiktiga, hållbara och humana invandringspolitik som Sverige verkligen behöver.
Anf. 20 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Man kanske ska påminna om vad det är för grupp vi pratar om här. Det rör sig om 7 000 individer. Det är mindre än en promille av Sveriges befolkning. När man lyssnar på en del debattörer låter det som att dessa mindre än en promille av Sveriges befolkning håller på att välta kommunernas ekonomi och statsfinanserna och att det leder till kriminalitet, bostadsbrist och arbetslöshet. Så är det faktiskt inte. Blås inte upp proportionerna för den här gruppen till mer än vad det egentligen handlar om!
Här har vi 7 000 ungdomar som alla kom till Sverige före den 25 november 2015, så de har snart varit här i fem år. De har kunnat läsa på gymnasieskolorna, de har kunnat lära sig svenska, de får en chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kommer att finnas väldigt gott om jobb för ungdomar framöver, och om du väljer att söka något av de bristyrken som finns får du jobb ganska snabbt därefter.
Då säger Maria Malmer Stenergard att man måste ha godkända betyg. Det är klart att man måste klara utbildningen - det är självklart. Men vi kan inte ha en situation där ett enstaka underkänt i en kurs gör att man kastas ut ur Sverige. Det är klart att man måste klara utbildningen. Men om vi skulle ha den typ av krav som jag förstår att Moderaterna nu ställer skulle det innebära att vi ställer mycket högre krav på de här ungdomarna för att de ska klara skolan än vad vi gör på ungdomar i allmänhet.
Nej, fru talman, den här lagstiftningen kan inte utvärderas nu. Vi är ju mitt inne i processen att de håller på att utbilda sig. Men hittills har 95 procent av dem som har ansökt om förlängning fått bifall. Det innebär att det inte kan vara så förfärligt svårt att klara de kriterier som lagen ställer upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Alla invändningar baserade på att det inte är någon som vet hur rättsläget ser ut är faktiskt felaktiga. Nu har vi över 2 500 ärendehanteringar. Det finns därmed en praxis för hur den här lagstiftningen ska tolkas.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.