Ett vinstförbuds förenlighet med EU-rätten
Interpellation 2015/16:82 av Mats Persson (FP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-20
- Överlämnad
- 2015-10-20
- Anmäld
- 2015-10-21
- Svarsdatum
- 2015-11-05
- Besvarad
- 2015-11-05
- Sista svarsdatum
- 2015-11-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
En majoritet av svenska folket ser mångfalden av aktörer inom välfärden som något naturligt. Att kunna välja mellan en fristående eller kommunal skola handlar som elev och förälder om att kunna välja en skola efter egen övertygelse om var man lär sig bäst. Att kunna välja mellan en privat och en offentligt driven vårdcentral handlar för många om att kunna välja ett annat alternativ om man inte är nöjd.
Denna valfrihet riskerar att slås undan om regeringen förverkligar sina planer på de vinstförbud och vinstbegränsningar som för tillfället utreds i den så kallade Välfärdsutredningen. Samtidigt riskerar det att bli en dyr nota för skattebetalarna i form av skadestånd.
Nyligen presenterades en rapport som professor Lars Henriksson vid Handelshögskolan i Stockholm tagit fram på uppdrag av organisationen Svenskt Näringsliv. Slutsatsen från rapporten är att ett vinstförbud eller vinstbegränsningar inte är förenliga med EU-rätten, och det råder stor osäkerhet om de tänkta förslagen är förenliga med grundlagen. Rapporten pekar också på att det finns stora risker med vinstbegränsningar och att de juridiska problemen också riskerar att leda till omfattande skadestånd mot den svenska staten.
Vi ska ha ordning och reda i välfärden, men det är inte detsamma som att förbjuda vinster. Riksdagen beslutade, efter initiativ från Alliansen, att den pågående utredningen ska kompletteras med att titta på regelförändringar som förbättrar möjligheten till kravställande och uppföljning av kvalitet och lämna förslag på konkreta sanktioner för välfärdsaktörer som inte lever upp till kraven. Enligt Alliansens initiativ ska dessutom utredningen analysera hur det kan skapas goda möjligheter för små och nya aktörer att starta och driva välfärdsverksamheter genom att föreslå åtgärder för att minska inträdes- och tillväxthinder.
Folkpartiet liberalernas utgångspunkt är att det behövs regler som säkerställer långsiktighet och kvalitet, men att det är helt fel väg att gå att begränsa eller förbjuda vinst. Ty om man enbart kan gå med förlust kommer ingen att vilja starta företag.
Undersökningar visar också att den pågående utredningen av vinstförbud har skapat en våt filt över alla enskilda välfärdsverksamheter, där den stora osäkerheten om framtiden gör att viljan att investera är mycket låg.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Överväger statsrådet att besluta om ytterligare tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen med anledning av professor Lars Henrikssons klargöranden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:82
Webb-tv: Ett vinstförbuds förenlighet med EU-rätten
Dokument från debatten
- Torsdag den 5 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:22
- Protokoll 2015/16:22 Torsdagen den 5 novemberProtokoll 2015/16:22 Svar på interpellation 2015/16:82 om ett vinstförbuds förenlighet med EU-rätten
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Mats Persson har frågat mig om jag överväger att besluta om ytterligare tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen med anledning av klargöranden i en rapport som professor Lars Henriksson vid Handelshögskolan i Stockholm har tagit fram på uppdrag av organisationen Svenskt Näringsliv. Den rapport som Mats Persson hänvisar till lyfter fram att utredningen står inför juridiskt svårlösta problem. Mats Persson betonar betydelsen av valfrihet inom skola, vård och omsorg.
Jag vill inledningsvis, liksom jag flera gånger tidigare har gjort i denna kammare, betona att jag och regeringen värnar valfrihet och mångfald inom välfärden. Det är därför Välfärdsutredningen har i uppdrag att särskilt utreda hur denna mångfald kan vidareutvecklas, särskilt när det gäller aktörer inom den idéburna sektorn.
När det gäller Mats Perssons fråga om jag och regeringen överväger ytterligare tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen med anledning av professor Lars Henrikssons klargöranden är svaret nej. Ett av skälen till att tillsätta en utredning är att få juridiskt komplicerade frågeställningar noggrant belysta och utredda. I utredningens uppdrag ingår att pröva om de olika deluppdragen är lämpliga och rättsligt möjliga att genomföra med beaktande av både nationell rätt och EU-rätt, exempelvis om det är lämpligt och rättsligt möjligt att ställa krav på att syftet med företag inom välfärdssektorn inte ska vara att göra vinst, det vill säga att eventuella överskott som huvudregel ska återinvesteras. När utredningens förslag kommer ser jag fram emot att diskutera dem, bland annat här i kammaren. Men först måste utredningsarbetet få ha sin gång.
Anf. 16 Mats Persson (FP)
Herr talman! Statsrådet! Rätten att välja och möjligheten för fler människor att starta verksamhet inom välfärden, oavsett om det är en fristående skola, en förskola eller en vårdcentral, tror jag för många svenskar är en naturlig del av vardagen. Man tänker inte efter så mycket om den skola man väljer är en fristående skola eller en kommunal skola.
Samtidigt behöver vi ha ordning och reda i välfärden. Vi måste se till att vi har långsiktiga spelregler för de företag som är inne i den här verksamheten men också se till att vi har lagar och regler som säkerställer långsiktighet. Det var också anledningen till att alliansregeringen tillsammans med Socialdemokraterna slöt friskoleöverenskommelsen för ett par år sedan.
Herr talman! Det som hände efter valet var att nuvarande regering med stöd av Vänsterpartiet valde att egentligen kasta friskoleuppgörelsen i papperskorgen och tillsätta Välfärdsutredningen. Ett av de tydligaste inspelen där är från regeringens sida att utreda om det är möjligt att införa vinstförbud eller vinstbegränsningar. När man lyssnar på hur regeringen argumenterar och på regeringens retorik i de här frågorna är det uppenbart att det faktum att någon plockar ut en krona i vinst stör regeringen och är något som gör regeringen upprörd.
Effekten av det här är att det nu läggs en våt filt över hela välfärdssektorn och de fristående aktörerna som inte vet vad som kommer att ske i framtiden. Patienter och elever vet inte hur möjligheten att välja kommer att se ut i framtiden.
På något sätt är det inte vinst som är problemet. Problemet är väl om en verksamhet går med förlust, därför att om en verksamhet går med förlust kommer det att innebära att verksamheten kommer att behöva försvinna. Vinsten innebär ju snarare en möjlighet för verksamheten att utvecklas. Den innebär också en möjlighet att bedriva verksamhet på andra och fler platser och att ta emot fler elever eller fler patienter som vill välja just den fristående välfärdsverksamheten.
Det som Handelsprofessorns utredning pekar på är dessutom att vinstförbud och vinstbegränsningar på tre punkter inte kommer att vara möjliga att genomföra. För det första är det inte förenligt med EU-regelverket. För det andra är det tveksamt om det är förenligt med svensk grundlag. Det kommer dessutom att innebära att svenska staten, i ett läge där man inför vinstförbud eller vinstbegränsningar, kommer att behöva betala skadestånd till de företag som har varit verksamma inom denna sektor. Det vill säga att svenska skattebetalare ska med sina skattepengar behöva betala skadestånd till företag som tvingas ut från välfärdsverksamheten därför att den rödgröna regeringen vill gå fram med detta. Det tycker jag skulle vara djupt olyckligt.
Alliansen har med anledning av den utredning som regeringen och statsrådet tillsatt i ett tillkännagivande tvingat fram att regeringen nu ska ge utredningen några ytterligare uppdrag, vilket jag tycker är positivt. Det är bra att regeringen nu vill genomföra detta. Men frågan om vinstförbud och frågan om vinstbegränsningar kvarstår och skapar en väldig osäkerhet för både patienter och elever och också för de företag som är verksamma inom välfärdssektorn.
Vad är det som är så konstigt och farligt med att verksamheter går med vinst? Varför är just detta att förbjuda och begränsa vinst så viktigt för statsrådet?
Min konkreta fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet att överge kravet på vinstförbud?
Anf. 17 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Jag tror att det finns en hel del missförstånd i den här debatten, och det är inte så konstigt. Det här är ju frågor som är juridiskt väldigt komplicerade och behöver utredas noggrant.
Det finns, vad jag förstår, inget parti i Sveriges riksdag som har företrätt linjen att vinst ska förbjudas i välfärdsverksamheter. Och i direktivet till Välfärdsutredningen finns det inget uppdrag till utredningen att återkomma med förslag om vinstförbud.
Det uppdrag som utredningen har är att utreda hur man skulle kunna konstruera modeller som handlar om hantering av eventuellt överskott som uppkommer i verksamheter som är finansierade med gemensamma medel. Det är en fråga som är relevant. De flesta europeiska länder som släpper in externa aktörer i skolsektorn har bestämmelser som tar sikte på syftet med verksamheten och som reglerar överföring av gemensamma resurser som har betalats ut till externa enheter med syftet att till exempel skolverksamhet ska bedrivas.
Hur den typ av konstruktioner som har till syfte att säkerställa rätt resursanvändning och hög kvalitet i verksamheterna ska se ut är som sagt en mycket komplicerad fråga. Därför anser regeringen att vi måste ge utredningen möjlighet att djupdyka i alla relevanta frågor som lyfts fram i vinstdebatten. Jag tycker att de borgerliga partierna i sitt tillkännagivande väckte flera intressanta frågor som inte fanns med i utredningen. Dessa frågor lyfter vi nu in i utredningen i och med dagens beslut på regeringssammanträdet, vilket innebär ett bredare uppdrag och ett tydligare fokus på kvalitets- och tillsynsfrågorna.
Vi har naturligtvis också andra relevanta frågor som ligger i utredningen sedan tidigare, till exempel en reglering av syftesbestämmelserna för verksamheter som finns i den offentligt finansierade välfärden. Det är en modell som de flesta andra länder använder sig av.
Min förhoppning är att beslutet på dagens regeringssammanträde möjliggör en saklig diskussion, ett samtal liksom detta, där vi diskuterar olika metoder som har till syfte att säkra kvaliteten i välfärden, både den del av välfärden som drivs i egen regi och den del av välfärden som drivs på entreprenad och styrs bland annat genom avtal.
Då får vi inte vara rädda för några frågor, utan alla frågor måste upp på bordet. Vi måste våga ha ett kritiskt tänk. Vi i regeringen måste våga analysera de förslag som vi har fört fram kritiskt. Också de borgerliga partierna måste ha en kritisk ingång i analysen av de effekter som möjligen kan orsakas av de förslag som de har lyft upp i tillkännagivandet.
Vi behöver ett ordentligt analysarbete, och vi behöver en sansad ton i debatten. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen.
Anf. 18 Mats Persson (FP)
Herr talman! Det välfärden i Sverige behöver är engagemang. Vi behöver människor som varje dag vill förbättra verksamheter och göra det bättre för elever och patienter. Vi behöver människor som vill utveckla verksamheter, som kommer på nya idéer och som vill driva verksamheter framåt.
Jag är övertygad om att detta är drivkraften för de flesta rektorer och lärare på friskolor och för de flesta som arbetar i en fristående verksamhet inom sjukvård eller äldreomsorg.
När man lyssnar på statsrådet kan man få intrycket att vinsten är den viktigaste drivkraften för dem som startar verksamheter. Det tror inte jag. Jag tror att drivkraften är att göra gott och att göra elever och patienter nöjda.
Det vi kan konstatera efter ett antal år med många nya välfärdsföretag i Sverige är att de bidrar mycket till att göra välfärden bättre. I undersökningar ser vi till exempel att de patienter som väljer privata vårdcentraler i regel är nöjdare än de som väljer offentliga. Med det vill jag inte säga att privat alltid är bättre än offentligt, för det kan se olika ut. Men i genomsnitt är dessa patienter väldigt nöjda.
Jag tycker att det är farligt att ha ingången att det är vinsten som är problemet och att vinsten ska begränsas. Tyvärr har den rödgröna regeringen den ingången, och statsrådet är ju själv en ambassadör för det. Regeringen är tydlig med att vinst ska begränsas, att vinst är problemet och att vinst är fel. Då har man inte rätt utgångspunkt.
Utgångspunkten för oss politiker bör vara att se till att det finns tydliga kvalitetskrav, mycket uppföljning och spelregler som gör att alla har drivkraften att göra gott för patienter och elever - inte att begränsa eller förbjuda vinst.
Man undrar onekligen varför det är så viktigt för Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen att just hoppa på vinsten.
I sin utredning pekar Handelsprofessorn också på att det blir väldigt dyrt för skattebetalarna om regeringen går fram med detta.
Regeringen måste ju avse att gå fram med det. Regeringen hade inte gett detta tydliga uppdrag och utsett just Ilmar Reepalu, tidigare socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö, till utredare om man inte hade velat gå fram med ett förslag som innebär att det ska införas begränsning eller förbud för vinster i välfärdssektorn.
Det innebär att svenska folket får betala kostnaderna för det. Det innebär att det blir skadestånd mot svenska staten som skattebetalarna ska betala.
Jag upprepar min fundering och mina frågor: Vad är det som är så viktigt med att just begränsa vinst? Avser statsrådet att överge denna inriktning i politiken? Avser statsrådet att överge kravet på vinstbegränsning?
Anf. 19 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Ska vi åstadkomma en förändring som innebär att vi får en reglering på plats som minimerar riskerna för missförhållanden inom välfärden, som säkerställer rätt resursanvändning och som ger förutsättningar för politiken att prioritera inom välfärdsområdet måste vi utreda många olika frågor.
Det finns risker med alla de förslag som ligger på bordet.
Om vi bara fokuserar på att reglera kvaliteten finns en risk att vi reglerar kvaliteten på en sådan detaljnivå att innovationsförmågan i välfärdsföretagen minskar.
Om vi bara tittar på syftesparagrafer är risken att vi får ett administrativt regelverk som sätter upp hinder för alternativa driftsformer.
Om vi bara fokuserar på utbetalning av överskott till aktieägare har vi kanske inte tillräckligt tydligt fokus på hur kvaliteten kan regleras med andra metoder.
Vi måste alltså våga titta på alla frågor som rör regleringen av välfärden.
Problemet har inte varit regeringens eller borgarnas fokus på detta problem. Problemet är att vi har samtalat om dessa frågor genom tillkännagivanden.
Det vi behöver i svensk politik är dialog och samtal. Vi behöver titta sakligt på de frågeställningar som har aktualiserats i debatten. Vi behöver ta del av erfarenheter i andra länder. Hur regleras detta i Finland, Danmark, Norge, Holland, Tyskland och Storbritannien? Vilka lärdomar kan vi dra av deras erfarenheter?
Vad ska vi göra för att ge goda möjligheter till den idéburna sektorn? Det är en sektor som har ganska svåra förutsättningar med dagens regelverk.
Hur ska vi förändra regelverket så att vi säkerställer en god kvalitet i alla verksamheter oavsett driftsform?
Dessa frågor måste diskuteras. De måste analyseras och utredas enligt den ordning vi har i svenskt utredningsväsen.
När utredningen sedan lämnar ifrån sig sitt betänkande och vi har förslagen på bordet får vi ha en dialog mellan riksdagens partier om vilka metoder som är de mest lämpliga.
I uppdraget till utredningen ligger också ansvaret att analysera de rättsliga, ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av de förslag som utredningen kommer med och som de har i uppdrag att titta närmare på. Självklart kommer utredningen också att genomföra noggranna rättsliga analyser och klargöra hur det rättsliga handlingsutrymmet ser ut för medlemsstaten Sverige inom ramen för EU-rätten.
Oavsett vilket parti vi företräder har vi en skyldighet gentemot medborgarna att göra allt vi kan för att säkerställa god kvalitet och rätt resursanvändning i den offentliga välfärden. Då får vi inte vara rädda för några frågor. Vi får inte heller vara rädda för en dialog.
Jag hoppas att denna diskussion och beslutet på regeringssammanträdet i dag sätter punkt för en ordning där riksdagen och regeringen samtalar om dessa frågor genom tillkännagivanden. Jag hoppas att det blir starten för en konstruktiv diskussion där vi tar vårt ansvar och gör det som medborgarna förväntar sig av oss.
Anf. 20 Mats Persson (FP)
Herr talman! Statsrådet Ardalan Shekarabi talar om ansvar. Det är en sak vad man med ord säger, en annan vad man med handling gör.
Bland det första regeringen gjorde när man tillträdde för ungefär ett år sedan var att kasta friskoleöverenskommelsen i papperskorgen och tillsätta Välfärdsutredningen med tydlig inriktning att utreda hur vinst kan begränsas eller till och med förbjudas.
När regeringen gör på det sättet uppfattas det inte som att regeringen bjuder in till samtal, utan det uppfattas av förklarliga skäl som att regeringen kastar tidigare gjorda överenskommelser i papperskorgen.
Det var synd, för den överenskommelsen hade förutsättning att skapa stabilitet för dem som arbetar inom skola, vård och omsorg. Den hade förutsättning att skapa mer ordning och reda i välfärden. Det behöver vi inte mindre av utan mer.
Nu är vi tillbaka på ruta ett. När vi tittar framåt är det viktigt att statsrådet inser att utredningen i sig själv skapar en osäkerhet och får konsekvenser utanför kammaren. Att det tidigare socialdemokratiska kommunalrådet utreder vinstbegränsningar lägger en våt filt över hela välfärdssektorn.
Många välfärdsverksamheter undrar om de i framtiden kommer att kunna bedriva sin friskola, sin privata vårdcentral eller sitt hem för äldre och vilka konsekvenser detta får för verksamheten? Det innebär att de inte investerar i sin verksamhet, för de vet inte om verksamheten kommer att vara kvar i framtiden eller hur den kommer att se ut.
Statsrådet och vi här inne behöver ta ansvar. Verkligheten där ute förväntar sig det, och den förväntar sig att vi kastar direktivet till vinstbegränsningsutredningen i papperskorgen.
Anf. 21 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Det är precis vad vi har gjort i dag. Vi har tagit ansvar, vi har breddat uppdraget till utredningen och vi har tagit in de frågor som oppositionspartierna var intresserade av och som inte låg i utredningsuppdraget. Nu ger vi utredningen ett brett uppdrag.
Alla utredningar skapar en osäkerhet om hur en framtida reglering kommer att se ut. Det är hela poängen med en utredning - att man ska titta på konstruktionen för framtida regleringar.
Alla regleringar, inte minst på detta område, som gäller offentliga marknader har konsekvenser för olika aktörer. Då måste naturligtvis frågorna hanteras med ett stort ansvarstagande från det politiska systemet. Det är precis det som en konstruktiv dialog över blockgränsen handlar om.
Efter valet 2014 hade vi en situation där de borgerliga partierna stängde dörren för blocköverskridande samarbete. Då fick vi utgå från de förhållandena, den situationen och de förutsättningarna.
Jag hoppas att händelserna under de senaste veckorna och månaderna har fått oss alla att inse att vi har en skyldighet att samarbeta över blockgränsen. Det skapar förutsättningar för en mer konstruktiv dialog mellan de olika partierna.
Svar på interpellationer
Förutsättningarna har förändrats, om det är så att vi är överens om att göra gemensamma ansträngningar för att ta fram ett regelverk som minimerar riskerna för missförhållanden inom välfärden.
Parallellt med det arbete som pågår i utredningen måste vi jobba med styrningen av de verksamheter som bedrivs i egen regi. Mot den bakgrunden kommer regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att jobba med utvecklingen och styrningen av dessa verksamheter och hur vi kan ta till vara medarbetarnas kunskap och utveckla verksamheterna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.