Förändrade regler vid arbetskraftsinvandring

Interpellation 2020/21:210 av Arin Karapet (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-12-03
Överlämnad
2020-12-03
Anmäld
2020-12-04
Sista svarsdatum
2020-12-17
Svarsdatum
2020-12-18
Besvarad
2020-12-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson intervjuades nyligen i Sydsvenskan. En del av intervjun handlade om arbetskraftsinvandring och regelverket för arbetskraftsinvandring. Av intervjun framkommer att justitie- och migrationsministern ser en reformering av regelverket för arbetskraftsinvandringen som sin ”stora uppgift” under mandatperioden.

Samtidigt finns en överenskommelse inom januariavtalet att ”dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas”.

Moderaterna delar bilden av att det finns problem med gällande regelverk och har skarpa förslag om förändringar. Det handlar bland annat om följande:

  • stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter
  • förbud mot spårbyte
  • höjda lönekrav
  • skärpta försörjningskrav för anhöriga.

Det är viktiga förändringar som behöver komma till stånd.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Är ministern beredd att ta initiativ för att genomföra de fyra förändringar av regelverket som nämns ovan?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:210, Förändrade regler vid arbetskraftsinvandring

Interpellationsdebatt 2020/21:210

Webb-tv: Förändrade regler vid arbetskraftsinvandring

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Arin Karapet har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ för att genomföra fyra förändringar som rör arbetskraftsinvandring. Det handlar om stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter, förbud mot spårbyte, höjda lönekrav samt försörjningskrav för anhöriga.

Jag ser först och främst väldigt allvarligt på uppgifter om att systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning regelverket används för olika former av missbruk och föreslå åtgärder. Utredaren ska bland annat undersöka om så kallade cirkeltillstånd, där familjemedlemmens uppehållstillstånd är beroende av arbetskraftsinvandrarens tillstånd samtidigt som arbetskraftsinvandrarens anställning är beroende av familjemedlemmens rätt att vistas i Sverige, används för organiserat missbruk. I uppdraget ingår även att ta ställning till om uppsåtliga förfaranden där personer reser in i Sverige med hjälp av uppehållstillstånd som utfärdats på oriktiga uppgifter ska straffbeläggas.

Regelverket för familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare är relativt generöst, och man kan ifrågasätta om det är rimligt att den gruppen behandlas mer fördelaktigt än personer som ansöker om uppehållstillstånd enligt de allmänna regler som gäller vid anhöriginvandring. Utredningen ska därför ta ställning till om det ska införas ett försörjningskrav för familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare. Ett sådant krav skulle naturligtvis påverka inkomstkravet för arbetstillstånd om det finns medföljande familjemedlemmar.

Utredningens uppdrag om försörjningskrav för familjemedlemmar kommer att redovisas i ett delbetänkande senast den 1 februari nästa år och övriga delar senast den 1 november nästa år.

När det gäller frågan om spårbyte vill jag påminna om att det är en ordning som infördes av den tidigare alliansregeringen. Huvudregeln är att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara beviljat innan en person reser in i Sverige. Det är viktigt för att upprätthålla en reglerad invandring. Ibland finns det goda skäl att göra undantag från huvudregeln, till exempel under vissa förutsättningar om en person har etablerat sig på arbetsmarknaden. Jag ser därför inte någon anledning att vidta någon åtgärd i den frågan.


Anf. 2 Arin Karapet (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar migrationsministern för svaret.

Fru talman! Vi kunde tidigare i dag i Ekot höra hur människor som kommer till Sverige utsätts för regelrätt människohandel och exploateras. Vi har problem med nuvarande lagstiftning.

Jag vill att den här debatten inte ska handla om vem som gjorde vad för 5, 10 eller 15 år sedan. Det finns ingen regering som lägger fram hundraprocentiga lagstiftningar under en hel mandatperiod. Vi moderater har insett att den lagstiftning vi tog fram i regeringsställning inte funkade fullt ut. Då måste man vara ödmjuk med att det som funkar, det funkar, och det som inte funkar får man ändra på.

Då har vi kommit fram till fyra saker. Vi ser hur spårbytet används för att exploatera människor. Det ukrainska exemplet är väldigt tydligt. Vi vill införa försörjningskrav om man tar hit sina anhöriga. Vi anser att den skyldigheten och plikten ligger hos den person som väljer att ta hit sina anhöriga. Vi vill också se höjda lönekrav, både för att minska risken för exploatering och för att inte få en viss typ av invandring till låglöneyrken. Det fjärde är ett exempel som skiljer sig från dagens lagstiftning, där vi bland annat säger nej till att man ska kunna ta in personliga assistenter som arbetskraftsinvandrare. Där har vi sett ett annat missbruk, oftast kanske att man tar hit en närstående, att någon kommer till Sverige för att ta hand om en närstående släkting etcetera.

Dessa fyra punkter har migrationsministern gett uttryck för att han är beredd att genomföra. Problemet är att det januariavtal som regeringen vilar på säger väldigt tydligt att nuvarande lagstiftning ska ligga kvar och värnas. I stället för att ta bort spårbytet vill man luckra upp spårbytet.

Det blir oftast så att migrationsministern säger väldigt mycket men att väldigt lite händer. Detta är fyra förslag som kan gå igenom i utskottet och i denna kammare. Är migrationsministern beredd att komma till riksdagen med ett förslag till utskottet om att behandla dessa fyra förslag, det vill säga få med sig Moderaterna och flera andra partier i att strama åt detta och täppa igen de luckor som finns för att förebygga människohandel och exploatering men också få ordning på svensk arbetsmarknad?


Anf. 3 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag förstår att Arin Karapet inte vill att den här debatten ska handla om hur det var tidigare. Jag förstår också att Moderaterna försöker att komma i kapp i den här debatten på olika sätt. Detta är ju bara ännu ett exempel på alla misslyckade moderata reformer. De börjar bli ganska många nu.

Ta hela friskolereformen, som ledde till betygsinflation, till segregering och till att koncernerna skär guld med täljkniv. Där ser vi nu en svängning. Den orkar ni inte heller längre stå för. Det var också en misslyckad reform.

Ta EBO-lagstiftningen, som ni införde för 25 år sedan. Den tar ni nu avstånd ifrån. Ni avskaffade den inte under den tid då ni hade möjlighet att göra det. Vi har varit kritiska sedan allra första början. Där svänger ni nu i opposition och tycker plötsligt att ni inte längre vill och orkar stå upp för den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi de här lagstiftningarna. Min företrädare Tobias Billström genomförde två stora projekt under sin tid. Det ena var att han genomförde den mest generösa asyllagstiftningen i hela EU. Den ledde sedan fram till flyktingkrisen 2015 och en situation där Sverige fick ta emot 12 procent av alla asylsökande som kom till EU - 163 000 kom 2015. Det var en effekt av precis den politik som ni hade fört. Detta fick vi städa upp i, vilket vi gjorde med åtstramningar 2015 och 2016. Sedan dess har antalet asylsökande minskat med 90 procent. Nu tar vi inte längre emot 12 procent av alla asylsökande som kommer till EU, utan nu är siffran ungefär 3 procent. Också andelen har alltså minskat.

Arbetskraftsinvandringsreformen kom för tio år sedan. Moderaterna drev igenom världens mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Ni avskaffade arbetsmarknadsprövningen. Ni satte ingen lönetröskel, utan den effektiva lönetröskeln är den som gäller för socialbidrag, alltså 13 000 kronor i månaden. Ni införde möjlighet för arbetskraftsinvandring för deltid och inte bara heltid.

Sverige blev därmed det enda land i hela världen som har arbetskraftsinvandring också för yrken där vi inte har någon brist. Alla andra länder har arbetskraftsinvandring för till exempel it-tekniker, civilingenjörer och läkare, men inte Sverige, utan Sverige har dessutom arbetskraftsinvandring för diskare, städare, fönsterputsare och personliga assistenter. Det var själva grundtanken bakom Moderaternas reform.

I dag har vi ett läge då över 60 procent av all arbetskraftsinvandring är lågkvalificerad arbetskraft - alltså inte högkvalificerad arbetskraft utan lågkvalificerad sådan.

Det här leder fram till exploatering. Jag tror att borgerliga politiker ofta underskattar själva klassaspekten i det här. Det är en sak att komma till Sverige och jobba som civilingenjör, ekonom eller läkare i en bristsituation. Då blir du väl omhändertagen av ditt företag. Men när du kommer hit som diskare, städare eller fönsterputsare - särskilt i en miljö där det redan finns 450 000 arbetslösa, som i Sverige - blir du lätt utbytbar. Du hamnar lätt i en situation där du blir utnyttjad av arbetsgivare och får jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare.

Det är precis det här som vi har sett. Det som ni genomförde var ett beställningsverk från de arbetsgivare som vill ha det på det sättet och som vill kunna utnyttja löntagare. Dessutom har vi sett att det här leder till fusk och fiffel med arbetstillstånd och till att man mjölkar skattepengar ur systemen.

Det här är nu belagt, och vi har tillsatt en särskild utredare för att se vad man kan göra åt det. Precis de punkter som Arin Karapet tar upp berörs i den utredningen: försörjningskrav för anhöriga, heltids- och deltidsfrågan som innebär att man höjer lönetröskeln och också insatser mot handel med arbetstillstånd. Jag får ett delbetänkande redan i februari.


Anf. 4 Arin Karapet (M)

Fru talman! Jag har vid flera tillfällen fått möjligheten att interpellera, ställa frågor till och debattera med migrationsministern, och det blir alltid en vända tillbaka till vad som hände för 5, 10 eller 15 år sedan. Det är som ett äktenskap där man inte kommer någon vart - nu är vi inte i en sådan relation, men man vrider hela tiden tillbaka klockan och ser på vad som hände då och säger ditten och datten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är inte intresserad av det. Jag utgår från hur verkligheten ser ut i dag och hur vi kan se till att få bukt med de problem vi har. Ja, jag är ödmjuk och erkänner att man gjorde fel. Men vi måste också komma ihåg vilket Sverige vi bodde i. Ibland låter det som att Socialdemokraterna har varit den största reformatorn av svensk politik. Men det har alltid varit nej, nej och nej, och man har alltid legat efter i utvecklingen så att någon annan måste driva på. Det kanske är vår svenska kultur som gör att det alltid måste stå oss upp i halsen innan vi får tummen ur och gör någonting - i alla sektorer.

Sverige var inte så öppet på 80- och 90-talen som det är i dag. Man kunde knappt komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare då. Det var väldigt svårt. Invandringen bestod i princip bara av asylinvandring.

Sedan luckrade man upp och liberaliserade väldigt kraftigt, och nu får man rätta till det. Nu finns det en vilja att ta bort möjligheten till spårbyte. I stället har regeringen i sitt direktiv gett i uppdrag till utredaren att titta på möjligheten att luckra upp detta. Vi vill införa försörjningskrav på anhöriginvandring, höjda lönekrav, krav på heltid och ett stopp för att personliga assistenter ska kunna komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Vi står bakom detta. Lägg fram förslaget på bordet, så kan vi rösta igenom det!

Migrationsministern har bland annat sagt att Ukraina kanske skulle hamna på listan över säkra länder. Men det är inte säkert. Ukraina kan anses vara ett land som inte är tillräckligt säkert. Det är tre länder, enligt EU-kommissionen, som har satt upp Ukraina som ett säkert land, och det är Storbritannien, Luxemburg och Bulgarien. Vi kommer inte att komma åt de här problemen om vi inte tar bort möjligheten till spårbyte.

Jag förstår att vi är från två olika partier, och båda gör anspråk på regeringsmakten, men i varenda debatt kanske vi inte behöver gå in i konflikterna om vem som gjorde vad, utan låt oss fixa de här problemen i stället. Låt oss vara överens någon gång! Jag ser inte den viljan hos migrationsministern. I egenskap av migrationsminister måste man ta hänsyn till Centerpartiet och Liberalerna, och ni har ingått ett avtal med dem om att nuvarande lagstiftning ska värnas och ligga kvar.

I direktiven till utredaren finns även med att man ska titta på möjligheten att luckra upp möjligheten till spårbyte. Är det Miljöpartiets vilja? Ja. Det är inte Moderaterna som har ingått ett konstigt januariavtal, där man måste göra eftergifter till tre mindre partier som är helt olika varandra och som bygger mer på ideal än realitet.

Min fråga till migrationsministern är: Är migrationsministern beredd att komma till kammaren med de fyra förslag som jag har interpellerat om?


Anf. 5 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag har tillsatt utredningen för att städa upp i det system som ni genomförde. Det blir parodiskt, får man ändå säga, att Moderaterna skapade det här, och nu står du, Arin Karapet, och skäller på mig för att jag inte avskaffar det tillräckligt fort. Det är så situationen är.

Varför tillkom det här över huvud taget? Jag tror att man behöver fundera lite mer över det. Varför släppte man loss arbetskraftsinvandringen så fullständigt med ett ultraliberalt system som Moderaterna gjorde för tio år sedan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror helt enkelt att det fanns ekonomiska skäl. Man lyssnade till arbetsgivarsidan helt och hållet. Arbetsgivarsidan ville ha tillgång till billig arbetskraft som man kunde köra med lite som man ville och kunde hota och säga: Om ni går med i facket kommer ni inte att kunna vara kvar i det här landet, och om ni klagar på arbetsmiljön kommer ni inte att kunna vara kvar i det här landet.

Det är precis så vi har sett att utvecklingen har varit under de här åren. Vi har vidtagit åtgärder. Bland annat har vi ökat möjligheterna för arbetsplatsinspektioner så att polisen nu kan gå in på arbetsplatserna på ett helt annat sätt än tidigare, framför allt i restaurangbranschen och byggbranschen där vi vet att det pågår mycket fusk och fiffel.

Vi har också fördubblat sanktionsavgifterna för de arbetsgivare som utnyttjar illegal arbetskraft, och vi har gett särskilda uppdrag till de myndigheter som jobbar med detta, under ledning av Arbetsmiljöverket, för att öka trycket mot de arbetsgivare som utnyttjar systemet.

Grundproblematiken är att Moderaterna införde ett system där vi har arbetskraftsinvandring också för de yrken där det inte finns någon brist, till exempel städare, diskare och fönsterputsare.

Arin Karapet tar upp personliga assistenter, och då undrar jag: Varför är det bara den kategorin som ni menar inte ska omfattas av arbetskraftsinvandring?

Låt oss tala om en annan kategori: städare. Vi har städare som kommer från Mongoliet, och det är en kategori som utnyttjas väldigt mycket på svensk arbetsmarknad. Vad finns det för skäl att ha arbetskraftsinvandring för städare från Mongoliet? Jag kan bara tänka mig tre skäl.

Det första är att man vill få hit en släkting. Det andra är att arbetsgivaren har fått betalt - alltså handel med arbetstillstånd - för att han ska erbjuda ett jobb här så att man kan komma till Sverige. Det tredje skälet är att arbetsgivaren, som sagt, vill ha någon som det går att få att jobba praktiskt taget dygnet runt under helt ovärdiga förhållanden. Det är tre skäl, men inget av dem är särskilt godtagbara, enligt min uppfattning.

Vad jag säger är att ska vi gå på det här handlar det inte bara om personliga assistenter, utan det handlar om mycket bredare personalkategorier.

Utredaren har att se över bland annat försörjningskravet för anhöriga. På det sättet kan man komma åt en del av fusket med de personliga assistenterna, alltså cirkeltillstånden som vi pratade om, det vill säga när en familj kommer hit och det i familjen finns exempelvis ett barn som är funktionshindrat. Då får man plötsligt en marknad för ytterligare personliga assistenter, och så kan man ta hit deras familjer, och så kan man förhoppningsvis, enligt deras sätt att se det, ytterligare någon som man få personlig assistans för. Det är så den här cirkeln har snurrat på.

Om man inför ett försörjningskrav stoppar man den cirkeln. Där kommer vi som sagt att få ett delbetänkande redan den 1 februari.

Jag tror dock att man måste gå längre och titta på frågan om heltid och deltid. Man måste också titta på frågan om lönetröskeln. I dag ligger den på 13 000 kronor. Den måste naturligtvis upp.

Vi socialdemokrater har varit emot det här från början. Vi varnade för precis detta. Det blev också på det sättet. Vi har fått rätt i varenda förutsägelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är fast besluten om att städa upp i det här systemet. Men jag börjar bli lite trött på att behöva städa upp efter Moderaterna varenda gång när det gäller reformer som de har genomfört och som sedan har visat sig vara totalt ogenomtänkta.


Anf. 6 Arin Karapet (M)

Fru talman! Jag vill påminna migrationsministern om att det här landet har styrts av Socialdemokraterna de senaste sex åren. Nu tar man tag i det här. Men på migrationsministern låter det som att det här var den viktigaste reformen Socialdemokraterna skulle genomföra så fort de tog över makten 2014. Sex år senare börjar snöbollen rulla. Vad har man gjort de senaste sex åren?

Fru talman! Det är alltid på det sättet; en moderat migrations- eller justitieminister skulle också behöva städa upp efter sin företrädare.

Återigen, varför går ni inte fram med ett skarpt förslag om att ta bort spårbyte och om krav på heltid, Morgan Johansson? Det finns kanske också andra yrkesgrupper som, liksom för personlig assistent, skulle kunna omfattas av ett nej till att ta in arbetskraftsinvandrare. Men låt oss börja där!

Fru talman! Jag har ett önskemål om att de här debatterna inte ska handla om vem som gjorde vad för fem tio år sedan. Jag var inte med i politiken då. Jag är också ödmjuk och medveten om att jag, liksom alla andra, kommer att fatta felaktiga beslut och bra beslut.

Nu har vi konkreta problem på arbetsmarknaden. Vi måste få bort möjligheten till spårbyte, införa försörjningskrav när det gäller anhöriginvandring och krav på heltid. Vi måste få ordning på arbetsmarknaden. Ett förslag till lösning är att ta bort möjligheten att inkomma med anställningserbjudande. I stället ska det vara anställningskontrakt, så att det håller juridiskt. Om arbetstagaren har blivit utnyttjad av arbetsgivaren ska man även kunna processa om det i en domstol och få rätten på sin sida.


Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Spårbyte är inte huvudproblemet. Det är inte i huvudsak där fusket sker. Dessutom minskar spårbytena nu. Det har varit en minskning från 2018 till 2019 med över 20 procent. Det beror också på att handläggningstiderna på Migrationsverket blir kortare. Därmed blir det kortare tid att arbeta under asyltiden, och därmed minskar möjligheterna till spårbyte. Men det är inte huvudproblemet.

Spårbyte är inte heller huvudproblemet när det gäller det ukrainska fallet. Det kan man ta hand om genom att sätta upp Ukraina på en säkra länder-lista, så att det går att särbehandla och snabbehandla de ansökningarna. När det gäller asylansökningar från Ukraina ligger beviljandegraden i dag på runt 1 procent. Det är ett land där det inte förekommer någon allmän förföljelse.

Det är Migrationsverket som bestämmer hur listan ska se ut. Jag påpekar bara att om man sätter upp ett land på säkra länder-listan minskar också riskerna för den typ av fusk som vi har sett i den delen.

Varför har vi inte gjort någonting i den här frågan på de här sex åren? Till att börja med röstade Socialdemokraterna nej till den reform som ni drev igenom för tio år sedan, Arin Karapet. Vi har hela tiden kritiserat den, och vi har fått rätt i våra förutsägelser. Under lång tid var det bara socialdemokratin och fackföreningsrörelsen som lyfte fram det medan det försvarades från alla andra håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är det en annan situation. Det kom en rapport från tolv myndigheter som jobbar mot organiserad kriminalitet där man säger att det här är ett jätteproblem. Häromdagen kom en rapport från Riksrevisionen där man säger exakt samma sak. Det finns nu ett helt annat tryck. Vi ser också att de partier som har försvarat det börjar ändra uppfattning, vilket är bra.

Nu finns det alltså ett politiskt tryck och en politisk möjlighet att göra något åt det. Den möjligheten tänker jag ta, fru talman. Jag är fast besluten att med alla tillgängliga medel försöka städa upp också i det här systemet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.