Kärnkraftens förutsättningar
Interpellation 2014/15:519 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-04-16
- Överlämnad
- 2015-04-17
- Anmäld
- 2015-04-21
- Svarsdatum
- 2015-04-28
- Besvarad
- 2015-04-28
- Sista svarsdatum
- 2015-05-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Kärnkraften står i dag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid att utgöra en grundpelare för svensk energiförsörjning. Att försöka straffskatta bort just kärnkraften är ett direkt hot mot sysselsättning och tillväxt inom den energiintensiva industrin. Hela den svenska basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Sverigedemokraterna välkomnar regeringens arbete med en energikommission vars syfte är att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. Vi välkomnar det då vår uppfattning är att det är överordnat att nå fram till ett samarbete kring energifrågorna som borgar för en bred parlamentarisk majoritet som kan bestå under betydligt längre tid än enstaka mandatperioder. Detta är något som är av stor vikt såväl för Sverige som industrination som för vårt näringsliv i stort.
Den energikommission som regeringen tillsatt ska enligt direktiven främst ha fokus på elförsörjningen efter år 2025, då ett eller flera kärnkraftverk bedöms ha lagts ned av åldersskäl. Detta utgör således ett dimensionerande scenario för kommissionen. Jämte energikommissionens arbete sker en rad olika förändringar, vilket samtidigt kraftigt påverkar förutsättningarna på elmarknaden fram till 2025.
För kärnkraftens vidkommande har avgiften till Kärnavfallsfonden höjts från 2,2 öre per kilowattimme till 4 öre, vilket sker på basis av konservativa antaganden och vilket även är rimligt för medborgarnas räkning, då det inte ska läggas över på skattekollektivet om medel saknas – en princip och ett förfarande som även borde råda på liknande grunder för andra produktionsslag och verksamheter. Samtidigt återkommer man nu med skattehöjning på 16,78 procent på termisk effekt i kärnkraftverk i ett läge där energipriserna fallit kraftigt sedan den senaste höjningen av effektskatten. Detta ger sammantaget med dessa ökningar en kostnad med avgifter och skatter på 11–13 öre per kilowattimme, vilket inte är en ovidkommande del av det rådande systempriset på elenergi.
Sedan regeringen tillträdde har man även aviserat en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet, trots att det inte råder brist på vare sig elenergi eller effekt. Detta kan även få till följd att man försvårar situationen, då nytillkomna produktionsenheter troligen tas ur drift innan de sista av de befintliga kärnkraftverken tas ur drift. Samtidigt sätts befintliga produktionsenheter, som inte är berättigade till elcertifikat, under en hårdare ekonomisk press, vilket riskerar att medföra att fullt funktionsdugliga anläggningar läggs ned av företagsekonomiska skäl till förmån för nya som är subventionerade av elkonsumenterna.
Regeringens förda politik riskerar, enligt vår uppfattning, att underminera det arbete och de problemställningar som energikommissionen har att se över. Företrädare för regeringen har även sedan tidigare uttryckt en ambition om att med ekonomiska styrmedel tillse att kärnkraften blir olönsam, vilket ska resultera i att ett flertal svenska kärnkraftsreaktorer ska stängas under mandatperioden. Med den politik som regeringen nu för, och med beaktande av det pris som råder för elenergi, är det svårt att inte göra tolkningen att regeringen försöker föregå energikommissionens arbete på ett sätt som snävar in handlingsutrymmet.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Hur ser statsrådet på frågan huruvida regeringens agerande riskerar att tidigarelägga det scenario som energikommissionen ska ha sitt fokus på, vilket bygger på effektsituationen efter 2025?
Är det statsrådets och regeringens vilja att med ekonomiska styrmedel tillse att kärnkraftverk stängs i förtid?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:519
Webb-tv: Kärnkraftens förutsättningar
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig hur jag ser på frågan huruvida regeringens agerande riskerar att tidigarelägga det scenario som Energikommissionen ska ha sitt fokus på, vilket bygger på effektsituationen efter 2025. Mattias Bäckström Johansson har också frågat om det är min och regeringens vilja att med ekonomiska styrmedel tillse att kärnkraftverk stängs i förtid.
Svar på interpellationer
Om vi börjar med avgifterna för avfallshantering är principen densamma som den varit tidigare, det vill säga att kärnkraftsägarna ska betala hela kostnaden för en säker avfallshantering. Avgiften justeras rutinmässigt med några års mellanrum, och höjningen med mindre än 2 öre per kilowattimme var helt i linje med Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning av vad som krävs för att täcka framtida kostnader.
Skatten på termisk effekt har inte justerats sedan 2008. Det är inte en skatt på producerad el utan innebär att bolagens fasta kostnader ökar. Varken denna justering eller regeringens politik i övrigt syftar till att förmå ägarna att stänga reaktorer i förtid.
Beträffande det tidsperspektiv som Energikommissionen diskuterar tror jag att de flesta är överens om att det är framför allt för att hantera utmaningarna efter 2025 som vi nu behöver ta fram ett förslag med brett stöd i riksdagen. Första stegen i den processen är att samla in och analysera fakta om energimarknaderna med särskilt fokus på elmarknaden. Jag är övertygad om att det kommer att ge alla i Energikommissionen en bra gemensam plattform för fortsatta diskussioner.
(forts. § 9)
Anf. 38 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!
Arbetet med den energikommission som regeringen har aviserat och även sjösatt är någonting som också Sverigedemokraterna välkomnar. Det är nödgat för att man långsiktigt ska kunna nå fram till någon form av hållbar energiöverenskommelse med ett ramverk som tryggar möjligheterna för investeringar i framtiden inom energisektorn.
Men det som är bekymret är ju att tidshorisonten för energikommissionen är ju framför allt den effektsituation som företrädesvis kommer att inträffa efter 2025 då flera kärnkraftsreaktorer kommer att tas ur drift av åldersskäl.
Det som händer i dag visar verkligen på sprängkraften i en av de frågeställningar som fanns med i interpellationen om hur statsrådet ser på frågan huruvida regeringens agerande riskerar att tidigarelägga det scenario som Energikommissionen ska sätta fokus på, nämligen effektsituationen efter 2025.
Avgiften till Kärnavfallsfonden togs också upp i interpellationen. Det är ingenting som Sverigedemokraterna motsätter sig. Det är givetvis bra att man gör konservativa antaganden och bra avvägningar för att se till att det inte är skattebetalarna som ska stå för kostnaderna för det framtida slutförvaret utan att kostnaderna ska tas ut i produktionsskedet. Det välkomnas och kan kanske användas också beträffande andra produktionsslag att man bär sina kostnader fullt ut.
När det gäller framtiden för de svenska kärnkraftsreaktorerna måste skatten givetvis tas ut på den bärkraft som finns. Sedan 2008 har energipriserna kraftigt sjunkit samtidigt som regeringen gör bedömningen att skatten på den termiska effekten kan ökas, alltså att man ökar uttaget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För mig framstår det som väldigt naivt om man inte gör bedömningen att det kommer att påverka förutsättningarna för hur länge som anläggningarna kan drivas. Det är en utmanande situation hur länge anläggningarna kan drivas. Energiministern refererade under den föregående interpellationsdebatten till Vattenfalls verkställande direktör som har sagt att detta är på marginalen och därmed inte påverkar någonting.
I en artikel i dag i Dagens Nyheter fick Vattenfalls vd frågan om den ändrade inriktningen för driftstiden för Ringhals 1 och 2. Han svarade då att utan skatten hade man inte fattat det här beslutet. Detta är ju en direkt följd av regeringens ekonomiska politik. Anläggningar som inte har fallit för åldersstrecket och som är välfungerande produktionsanläggningar ska tas ur bruk i förtid på grund av den ekonomiska politik som förs.
Det är välkommet att man i svaret anger att man inte har avsikt att genom den ekonomiska politiken se till att anläggningar stängs i förtid. Men någonstans brister sambandet mellan ord och handling. Man säger en sak, men i handling gör man något helt annat. Man straffbeskattar och ökar skatten på kärnkraften i ett skede när det inte finns någon bärkraft för aktörerna att ta ut kostnaderna från konsumenterna.
Det här forcerar verkligen det scenario som Energikommissionen ska arbeta med. Jag tycker att statsrådet fortfarande är svaret skyldig på den andra frågan som inte blev besvarad om de energipolitiska aspekterna på regeringens ekonomiska politik.
Anf. 39 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Tack, Ibrahim Baylan, för svaret på en del av interpellationens frågeställningar!
I näringsutskottet hade vi i dag besök av näringsminister Mikael Damberg. Han redogjorde då bland annat för regeringens exportstrategi. Det som framkom var inte så jättekonkret, kanske av naturliga skäl. Så det är väl för tidigt att uttala sig om ifall denna strategi kommer att bära frukt eller inte. Men vi ställer oss naturligtvis inte negativa till att regeringen sätter fokus på den här frågan.
Samtidigt kan vi konstatera att detta inte innebär någon jättesatsning på svenskt näringsliv. Med den andra handen tar man ut betydligt större belopp i form av höjda skatter från näringslivet.
Vid svensk export måste man utgå från förutsättningarna att svenska företag faktiskt kan erbjuda varor som är efterfrågade på marknaden till konkurrenskraftiga priser. Saknas den grundförutsättningen spelar det kanske inte så stor roll hur duktiga myndigheterna är på att erbjuda hjälp för att finna nya marknader och liknande.
Sverige har halkat efter jämförbara länder ganska rejält när det gäller varuexport. En förutsättning för att marknaden ska kunna återta dessa marknadsandelar är att det finns fungerande infrastruktur, en fullgod kapitalförsörjning och kompetensförsörjning, och inte minst att vi kan erbjuda driftssäker energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Det är en grundförutsättning för att vi över huvud taget ska kunna få fram de varor som efterfrågas på världsmarknaden. På dessa punkter menar jag att regeringen har mycket att bevisa.
Det är väl inte obekant för någon att Socialdemokraterna i höstas valde att bilda regering tillsammans med ett parti som ifrågasätter ekonomisk tillväxt och inte minst är rabiat motståndare till kärnkraft. Miljöpartiets Åsa Romson deklarerade tydligt både i valrörelsen och efter regeringsbildningen att flera kärnkraftsreaktorer skulle stängas redan under mandatperioden. Nu får hon, som det verkar, precis som hon vill då regeringen tvingar fram de förtida nedstängningarna genom att höja effektskatten och därmed även kärnavfallsfondsavgiften, som i ett slag blir högre. Det sker i ett läge när elpriserna är dopat låga på grund av det man gjort tidigare med elcertifikat och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dagens besked från Vattenfall om att stänga två reaktorer, kanske redan i slutet av den här mandatperioden, tycker jag är tungt. Det är tungt för landets industri, tungt för landets arbetare och tungt för landsbygdens förutsättningar för framtida tillväxt. Jag tycker att det är en sorgens dag.
Anf. 40 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! En central del av regeringens politik är att se till att vi fortsatt har en stark basindustri i landet, en tillverkningsindustri som förutom att generera jobb och tillväxt i landet kan vara en viktig del av vår export och därmed generera exportintäkter.
Det är sant som interpellanten och Josef Fransson framför att en grundförutsättning är en säker och trygg tillgång på elenergi till konkurrenskraftiga priser. Det är målet för hela energipolitiken. Men det gäller också att göra det på ett klimatsmart och miljövänligt sätt. Om dessa går att kombinera är det naturligtvis något som vi ska eftersträva, och det gör vi också.
Jag fick frågan huruvida regeringens politik syftar till att via politiska beslut stänga kärnkraftverk i förtid. Svaret på den frågan är nej. Det ska vara upp till marknaden och ägarna. Sanningen är att våra reaktorer håller på att bli gamla. Det är ett känt faktum sedan lång tid tillbaka. De äldsta reaktorerna är mellan 40 och 45 år gamla. Alla förväntar sig att de ska fasas ut. Det var grunden för den borgerliga överenskommelsen 2009-2010 och utgör i dag riktlinjerna för energipolitiken eftersom riksdagen ställde sig bakom det beslutet 2010.
Den lösning man då såg var att det skulle byggas ny kärnkraft, och det är väl här motsättningen finns. Ny kärnkraft som byggs har visat sig vara förknippad med mycket höga kostnader, kostnader som antingen garanteras av stater eller i andra fall av industrin. I Sverige har riksdagen sagt att ny kärnkraft bara kan byggas på marknadsmässiga grunder, det vill säga att den inte får garanteras och inte subventioneras. Det har inneburit att ingen har anmält intresse för att bygga ny kärnkraft i Sverige, av den enkla anledningen att det inte är ekonomiskt lönsamt.
Varför är det inte ekonomiskt lönsamt? Jo, därför att priserna i Sverige är väldigt låga. Vi har i dag ett pris under 30 öre. Det är en halvering per kilowattimme på spotmarknaden. Det har skett en halvering de senaste åren. Anledningen till det är naturligtvis att vi har lyckats öka elproduktionen i landet. Vi har ett överskott, och även med beslutet i dag från Vattenfall om att 2018-2020 fasa ut de två reaktorerna kommer vi fortsatt att ha ett överskott. Alla bedömare tror dessutom att vi fortsatt kommer att ha låga priser.
Dock kan det vara så, och det har vi haft en diskussion om redan före det här beslutet, att vi efter 2020 har en del bekymmer med effektbalansen för att alla, såväl hushåll som industrier, ska kunna vara säkra på att ha tillgång till el även de kallaste vindstilla dagarna på vintern. Det är mot den bakgrunden regeringen i dag meddelar att vi kommer att återkomma till riksdagen om att upphäva det beslut som fattades under den borgerliga regeringen: att stänga effektreserven, som ju är en del av energisystemet i dag. Den ska enligt riksdagsbeslutet stängas 2020. Vi kommer att föreslå att den upphävs så att vi alltid kan garantera tillgången till el och alltid till konkurrenskraftiga priser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag undrar lite grann vad Sverigedemokraterna egentligen vill. Ja, ni är för kärnkraft, det har jag förstått, på samma sätt som det finns andra partier som är för och emot. Min fråga är: Menar ni på fullaste allvar att kärnkraften inte ska ta ansvar för de kostnader som är förknippade med kärnkraft? Jag tycker mig nämligen höra lite både och. Är ni verkligen emot att regeringen höjer kärnavfallsavgiften?
Anf. 41 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Vad gäller statsrådets fråga, hur Sverigedemokraterna ser på avgiften till Kärnavfallsfonden, framgår det tydligt av den interpellation jag ställt att det är något som vi välkomnar, liksom att man gör konservativa antaganden för Kärnavfallsfonden för säkerställandet av att man inte vältrar över kostnaden på skattebetalarna för att nedmontera kärnkraftverken och ta hand om det använda kärnbränslet. Det är något som välkomnas och något som borde tas ut också av andra kraftslag. Kanske borde man överlag ha haft andra modeller för industriella etableringar så att man i slutändan inte vältrar över kostnaderna på skattebetalarna.
När det gäller effektskatten är det inte en skatt eller avgift som härrör sig till vilka samhällskostnader kärnkraften gäller, utan det handlar enbart om avgiften till Kärnavfallsfonden. Det blir lite problematiskt när statsrådet å ena sidan säger att man vill ha en stark basindustri där man förutsätter trygga elleveranser och å andra sidan med sin ekonomiska politik ser till att fullt funktionsdugliga produktionsanläggningar tas ur drift genom att med politiska medel göra dem olönsamma. Det äventyrar och utmanar driftssäkerheten i de svenska elnäten när man tar ut baskraften. Det handlar om nästan 1 700 megawatt som man kommer att förlora och som går över effektbalansen och den kraftbalans som finns i det svenska systemet. Redan med dagens förutsättningar kommer man att ha bekymmer med att under en tioårsvinter ha negativa värden. Jag vet inte när Sverige senast, om någonsin, har haft den här kraftbalansen. Där har vi en utmaning vad gäller förutsättningarna under de kallaste vintrarna när dessa anläggningar har tagits ur drift.
Varningsklockorna har ringt. Det kan ses av remissvaren, där alla varnat för de energipolitiska konsekvenserna av den ekonomiska politik som man vill föra. I det avseendet har regeringen valt att inte lyssna. Frågan blir framöver hur man ska lyckas garantera att det alltid finns effekt i systemet. Det är en fråga som nu aktualiseras ännu mer.
Det är tacksamt att statsrådet har tagit upp och debatterat exempelvis effektreserven. Bekymret blir den baskraft som nu försvinner och vad den ska ersättas med. Företrädesvis är det med vindkraft inom elcertifikatssystemet. Den tillgänglighet som man räknar med i kraftbalansrapporterna är för vindkraften 6 procent. För att kunna ersätta Ringhals 1 och 2 måste nästan 25 000 megawatt vindkraft byggas om vi ska ha samma betryggande marginal vad gäller driftssäkerheten i kraftbalansrapporten. Vi måste nästan fyrfaldiga den mängd vindkraft som finns i landet i dag för att bära bortfallet av de två kärnkraftsreaktorerna. Och då har vi kanske inte ens sett slutet om man kortsiktigt vill försöka pressa ned elpriserna ytterligare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet säger att det är upp till marknaden och ägaren om de vill lägga ned eller inte. Javisst, det är ett sätt att se på det. Tvingar man dem att fatta det beslutet genom att höja skatterna är det inte att låta det vara upp till marknaden och ägarna att avgöra, det vill säga om man ser till att det blir avsevärt mycket dyrare att driva anläggningarna. Det finns inget annat produktionsslag i sammanhanget som har en effektskatt som tas ut. Det är bara kärnkraften som har en effektskatt.
Det är en fråga som bör belysas ytterligare. Vi har inte sett slutet ännu, inte heller hur man ser på leveranssäkerheten i de svenska elnäten. Det här bortfallet kommer inte att lättvindigt kunna ersättas av vindkraftverk.
Anf. 42 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Ibrahim Baylan säger - nu kommer jag inte ihåg den exakta formuleringen - att vi måste ha ett energisystem som är klimatsmart och miljövänligt. Enligt min ekvation står kärnkraften inte på något vis i strid med det.
Kärnkraft är tvärtom det energislag i Sverige som har bland de absolut lägsta koldioxidutsläppen, sett ur ett livscykelperspektiv. De är till och med lägre än det som man i folkmun brukar kalla förnybart. Det är intressant att till och med IPCC, FN:s klimatpanel, talar om vikten av kärnkraften för att kunna möta utmaningarna och kunna sänka världens koldioxidutsläpp. Det är inget problem i ekvationen att använda sig av just kärnkraft.
Ibrahim Baylan säger att det inte finns någon som har anmält intresse för ny kärnkraft. Det beror väl på hur man väljer att se på frågan. Vi vet alla att Vattenfall ville sjösätta en sådan plan, för att åtminstone undersöka vad det skulle innebära att bygga ny kärnkraft i Sverige i dag. De ville undersöka möjligheterna, men inte ens det fick de göra för den nya regeringen, som uppenbarligen hyser särskilt agg mot just kärnkraften.
Regeringen satte stopp för att ens undersöka förutsättningarna för vad det skulle kosta och vilka säkerhetskrav vi skulle behöva sätta upp. Den möjligheten fick Vattenfall alltså inte ens. Och det är otroligt beklagligt. Vi hade kunnat ta med oss det arbetet, inte minst in i Energikommissionen som just ska diskutera framtidens energislag. Men nu vet vi inte det, på grund av att regeringen var snabb med att stoppa den undersökningen. Det är mycket beklagligt.
Anf. 43 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag skulle tippa på att diskussionerna om kärnkraften lär fortsätta i den här kammaren för all framtid. Det har alltid varit en stor fråga.
Det viktigaste i sammanhanget är att fråga sig om det finns någon stor risk för kraftigt höjda energipriser eller brist på energi i det här landet. Ingen enskild bedömare är ens i närheten av sådana teorier över huvud taget. Tvärtom har de flesta energiföretag just nu väldiga bekymmer med att priset på energi bara går nedåt. Vi vet från flera håll att man är bekymrad. Bolag som tidigare kunde leverera jättestora överskott till sina ägare kan inte göra det på samma sätt i dag. Det vet vi också från flera olika håll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sanningen när det gäller att bygga ny kärnkraft är att det inte någonstans, i varje fall inte i Europa - jag känner inte till hur det är i hela världen - finns ett enda exempel där man har byggt ny kärnkraft utan att ha varit tvungen att ha ganska stor statlig subvention.
När det gäller att bevara den gamla kärnkraften är den ett av de kanske billigaste energislagen, som dessutom kan framställas i våra gamla kärnkraftverk. Och det är ett känt faktum att i princip alla regeringar därför har tagit ut avgifter på kärnkraften, men man har gjort det också på vattenkraften i form av högre hyror på fastigheter. Man har velat se till att just de bolagen inte har någon fördel av att ha väldigt låga kostnader. Men vi har den nordiska marknaden och det sätt på vilket priser sätts där, vilket innebär att energipriset motsvaras av det högsta budet för dagen. Det måste vi försöka hantera på något lämpligt sätt.
Jag tror inte att man kommer att lägga ned kärnkraftverk i framtiden av något annat skäl än att de blir just gamla. Hur fort det kommer att gå är jag inte människa att bedöma. Men det finns de som bedömer att det kommer att ta 20 år; andra säger att man kommer att göra det inom en tioårsperiod. Jag kan inte det och ska därför inte gå in i den diskussionen.
Man ska dock inte komma och påstå att det skulle finnas någon risk för att vi kommer att lida brist på energi i Sverige. Något sådant finns inte. Ett exempel är att Barsebäcks kärnkraftverk snart har ersatts med en kraftig utbyggnad av vindkraft i Skåne, eller elområde 1 som det heter.
Anf. 44 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Tack, Börje Vestlund!
Sverige har i dag ett stort överskott av el, tack vare att vi har haft en kraftig utbyggnad inom certifikatsystemet. Och det gäller inte bara vindkraft. Certifikatsystemet är teknikneutralt. Det är huvudsakligen biomassa, bioenergi och vindkraft.
Vi vill utöka detta just eftersom vi ser framför oss att en del av de äldsta reaktorerna ska fasas ut. Frågan har alltid varit ifall det kommer att bli 2018, 2020 eller 2022. Frågan har alltså inte varit om utan snarare när. Reaktorerna är gamla, och vi har väldigt låga elpriser i dag. Och enligt alla bedömare kommer framtida elpriser att fortsätta att vara låga, om man tittar på de närmaste fyra fem sex åren.
Vi föreslår en utökning med fem terawattimmar just därför att vi vill försäkra oss om att vi kommer att ha fortsatt överskott. Det gör vi i kombination med att också föreslå en förlängning av effektreserven så att vi klarar att ha den effekten, så att vi alltid har tillgång till el - också under de kallaste vinterdagarna, även om de inte inträffar ofta nu för tiden.
Vi har också startat en energikommission för att lösa de långsiktiga utmaningarna. Även om vi de närmaste åren kommer att ha en ganska gynnsam situation, precis som Börje Vestlund säger, kommer de stora och nyare kärnkraftverken förr eller senare att fasas ut, av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl.
I dag gör Vattenfall bedömningen att övriga fem reaktorer som de är ägare till eller delägare i kommer att vara i systemet till framåt 2040. Jag har ingen anledning att göra någon annan bedömning men kan konstatera att vi behöver komma fram till vad vi ska göra när också dessa ska ersättas. Vi ska kunna garantera hushållen och vår industri att vi alltid har tillgång till energi och alltid tillgång till el, till konkurrenskraftiga priser. Det är det som är politikens uppgift.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den uppgiften har inte skötts särskilt bra. Jag kan inte säga att det är den enes eller den andres fel. Jag kan konstatera att energipolitiken i landet under de senaste 40 åren har präglats av frågan om ja eller nej till kärnkraft. Och vi har haft råd med det. Vi har haft råd med det eftersom vi har haft en vattenkraft som har levererat trygg och säker el, förnybar sådan. Ungefär 40, 45, 50 procent av elen har kommit därifrån. Så kommer det att vara också i framtiden. Det är en välsignelse för landet att vi har tillgång till det energislaget. Det andra har kommit huvudsakligen från kärnkraften.
Vi har haft råd att käbbla eftersom det har varit på det sättet. Men nu har vi kommit till den punkt då reaktorerna håller på att bli gamla. Och nej, det är inte politiska beslut. Även om politiska beslut naturligtvis påverkar handlar det framför allt om att energipriserna är låga, inte bara i Sverige utan över hela Europa.
Större delen av den europeiska marknaden präglas i dag av rekordlåga elpriser. Det sätter naturligtvis press på bolagen. Inte bara i Sverige utan i en rad länder stänger man nu ned gamla enheter, oavsett sort egentligen, eftersom de inte är affärsmässigt lönsamma. Så är det även i Sverige.
Regeringen har inte beslutat att Vattenfall inte ska gå vidare med sina undersökningar. Vattenfall har tagit ett självständigt beslut, just utifrån de marknadsmässiga och affärsmässiga grunder som jag talade om.
Politiken, över alla partigränser, har nu ett stort ansvar för att inom ramen för Energikommissionen sätta sig ned och ta fram långsiktiga förutsättningar så att vi får investeringar i kraftslag i Sverige.
Anf. 45 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! När det gäller Vattenfalls avbrutna analysarbete, som statsrådet talade om sist, kan man fråga sig hur pass självständigt det är när regeringen i budgetpropositionen trycker på och framför uppfattningen att Vattenfall just ska avbryta analysarbetet. Jag skulle vilja hävda att det inte är särskilt självständigt utan bolaget har fått en tydlig signal från ägarna.
Det är olyckligt att det återkommande i debatten talas mycket om energi och inte effekt, om hur mycket energi som tillförs med ambitionshöjningar i elcertifikatssystemet. Det hjälper inte eftersom man inte kommer att få ut effekten för att kunna ersätta de två reaktorer som faller ur systemet. Det krävs lika mycket vindkraft som vi har i dag och tre gånger så mycket därtill för att kunna ersätta det i kraftbalansen och säkerställa att vi har samma marginal de timmarna när det är som svårast vintertid.
Ledamoten Börje Vestlund hävdade i debatten tidigare att det inte finns någon risk för effektbrist och att det inte är någon som hävdar det i sammanhanget. Det framstår som märkligt när till exempel Svenska kraftnät i remissvaret inför punktskattefrågorna skriver att en enkel analys grundad på denna indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige.
Nu har det enligt svaret aviserats att de två yngre reaktorerna i sammanhanget har en betydligt kortare driftstid. För de två äldre har det inte aviserats någonting, men de löper samma risk att inte vara kvar. Jag kan bara återigen beklaga det. Det är ytterst olyckligt att man inte beaktar de energipolitiska effekterna av den ekonomiska politik man för och vilka konsekvenser det får för Sverige och den svenska industrin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kommer framöver att hamna i en situation där man riskerar att hamna i effektbrist och det därmed kanske inte alltid finns el i eluttagen. Det kan jag bara beklaga.
Anf. 46 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Till det sista Mattias Bäckström Johansson sa kan jag bara säga följande. Jag tror att det är väldigt svårt för någon regering i ett land där kärnkraftsfrågan har varit så inflammerad som den har varit i Sverige i årtionden att blanda in alltför mycket ekonomisk politik i energifrågorna. Inte någon regering har klarat av att ta det till intäkt, åtminstone inte de senaste 20 åren.
Det är sant och riktigt som Svenska kraftnät säger. Det är klart att man kommer att få en effektbrist om man helt plötsligt stänger ned ett antal kärnreaktorer. Det är väl ingen tvekan om det. Det tror jag att vi alla här kan vara ganska överens om. Förutsättningen för detta är att man har andra energislag som man kan fortsätta att bygga ut.
Jag kan ibland bli lite förvånad. Man brukar säga att vi ska ta till vara forskningen, men tydligen kommer det inte att ske någonting inom energiområdet. Under mina åtta år i näringsutskottet har det hänt mycket på energiområdet. Det har varit så mycket intressant innovation och så mycket bra saker som hänt på området att jag är ganska säker på att det kommer att finnas nya tekniker som man kommer att ta fram.
Det gäller inte minst att använda de tekniker vi känner till i dag. Jag är ganska säker på att man kan göra detta med vattenkraft, solkraft och biomassa. Men man kan inte under den här mandatperioden vidta någon större åtgärd när det gäller kärnkraften. Det kommer inte att fungera. Då kan vi få brist på energi.
Anf. 47 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Fakta är följande: Vi har i dag ett elöverskott. Det överskottet exporterar vi. Vi kommer med de förutsättningar vi känner till att ha fortsatt elöverskott också under de år som Vattenfall indikerar för en eventuell stängning av Ringhals 1 och 2.
Regeringen föreslår dessutom att vi utökar med ytterligare fem terawattimmar inom ramen för certifikatsystemet. Vi gör det för att vi vill vara säkra på att vi alltid har tillgång till el. Vi gör det dessutom på ett sådant sätt att det inte pekar ut något kraftslag.
Sant är att man inte alltid kalla vinterdagar kan räkna med vindkraften som är väderberoende och som finns inom certifikatsystemet, och det blåser när det blåser. Men det stämmer inte att det är det enda som finns inom certifikatsystemet.
Hälften av elen som kommer från certifikatsystemet är från biomassa. Det är någonting vi har väldigt gott om i Sverige i form av mycket skog och stora landarealer. Det går att reglera på ett helt annat sätt via värmekraftverket och kombinerad el- och värmeproduktion, något som är väsentligt under vintrarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Detta är ingen oväntad händelse. Snarare har frågan handlat om när. Vi har kärnkraftsreaktorer som nu har varit i drift i 40 års tid och som alla har känt till kommer att fasas ut. Dock har vi inte haft någon lösning eftersom man har haft en tilltro till att någon kommer att bygga nya kärnkraftverk. Det har inte skett av marknadsmässiga skäl trots att riksdagen har tillåtit det.
Det är mot den bakgrunden viktigt att vi nu fullföljer arbetet inom Energikommissionen. Trots att vi har ett hyfsat läge de kommande åren gäller det att vi framåt 2050-2060 kan säkra el till våra hushåll och våra industrier.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.