Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Nationalmuseum

Interpellation 2019/20:245 av Lotta Finstorp (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-08
Överlämnad
2020-01-09
Anmäld
2020-01-14
Svarsdatum
2020-01-23
Sista svarsdatum
2020-01-23
Besvarad
2020-01-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Nationalmuseum(pdf, 85 KB)

Interpellationen

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Den 7 mars 2019 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag avseende utvecklingen av Nationalmuseums interna ledning, styrning och uppföljning. Statskontoret överlämnade sin rapport till regeringen i december förra året. Rapporten är mycket kritisk och oroande.

Regeringen styr Nationalmuseum framför allt genom förordning (2007:1175) med instruktion för Nationalmuseum, genom utnämningsmakten och genom anslaget till myndigheten. När det gäller styrningen i administrativa och ekonomiska frågor gäller samma sak för Nationalmuseum som för andra statliga myndigheter. Regeringen ska alltså styra myndigheten så att den får goda förutsättningar att leda, styra och följa upp sin verksamhet. Bland annat bedömer Statskontoret att Nationalmuseums ledning, styrning och uppföljning inte är ändamålsenlig. Det är i flera avseenden oklart om Nationalmuseum lever upp till kraven i bland annat myndighetsförordningen.

Statskontoret finner att Nationalmuseum inte utgår från den ekonomiska ramen i sin planering och att detta har fått konsekvenser för myndighetens förmåga att använda sina resurser effektivt och hushålla väl med statens medel.

Rapporten visar även att den psykosociala arbetsmiljön brister vid Nationalmuseum avseende transparens och öppenhet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

  1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med de brister i styrningen av Nationalmuseum som Statskontoret pekar på i sin rapport?
  2. Vilka åtgärder av avser ministern att vidta för att de budgetunderlag som Nationalmuseum lämnar till regeringen ska uppfylla kraven på transparens, begriplighet, fullständighet och tillförlitlighet över tid?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:245, Nationalmuseum

Interpellationsdebatt 2019/20:245

Webb-tv: Nationalmuseum

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Amanda Lind (MP)
Anf. 22 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att komma till rätta med de brister i styrningen av Nationalmuseum som Statskontorets rapport pekar på. Vidare frågar Lotta Finstorp vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för att de budgetunderlag som Nationalmuseum lämnar till regeringen ska uppfylla kraven på transparens, begriplighet, fullständighet och tillförlitlighet över tid.

Frågan är ställd mot bakgrund av Statskontorets rapport angående Nationalmuseums interna ledning, styrning och uppföljning som lämnades till regeringen i november 2019.

Först vill jag vara tydlig med att regeringens uppdrag till Statskontoret har varit avgränsat till Nationalmuseums interna ledning, styrning och uppföljning. Statskontoret har alltså inte tittat på den publika verksamheten eller på måluppfyllelsen i stort.

Renoveringen och öppningen av nya Nationalmuseum har inneburit en stor satsning på vårt gemensamma kulturarv, och det nya museet har fått ett mycket positivt mottagande och blivit en publiksuccé. Nationalmuseum har sedan den 1 augusti 2018 även en ny överintendent och chef.

Regeringen gav i början av 2019 Statskontoret det aktuella uppdraget i syfte att få en genomlysning av organisationen och ett bra underlag och verktyg för arbetet framöver. De åtgärder vad gäller regeringens styrning av Nationalmuseum som Statskontoret föreslår i sin rapport genomförs nu i Nationalmuseums regleringsbrev för 2020. Nationalmuseum får dels ett utvecklat uppdrag vad gäller de ekonomiska prognoserna, dels ett särskilt uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll med syfte att förbättra den finansiella kontrollen och redovisningen.

Arbetet med uppdraget om betryggande intern styrning och kontroll ska även bidra till att myndigheten har en ändamålsenlig återrapportering till regeringen. För att få stöd i det arbetet ska Nationalmuseum ta hjälp av Ekonomistyrningsverket och regelbundet stämma av arbetet med Regeringskansliet, Kulturdepartementet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 september 2020.

Statskontoret är i sin rapport tydligt med att det här är förändringar som kommer att ta många år att genomföra. Regeringen har en dialog med myndigheten och överintendenten, och vidtar de åtgärder som krävs för att få en väl fungerande verksamhet och en stabil ekonomi på kort och lång sikt.

Lotta Finstorp (M)
Anf. 23 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Regeringen gav i mars 2019 Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag avseende utveckling av Nationalmuseums interna ledning, styrning och uppföljning. Den rapport som Statskontoret överlämnade till regeringen i slutet av förra året är oroande och väldigt kritisk. Det är också sorglig läsning om styrningen av en av Sveriges mest betydelsefulla nationalklenoder.

När jag har förberett mig inför den här interpellationsdebatten har jag också funderat på styrning av kulturinstitutioner i form av myndigheter och på det speciella att kulturen ska vara fri och på armlängds avstånd från politiken. Myndigheten Nationalmuseum styrs genom förordningen (2007:1175) med instruktion för Nationalmuseum, genom utnämningsmakten, genom anslaget till myndigheten och så vidare. Men när det gäller styrningen i administrativa och ekonomiska frågor är det alltså inte någon skillnad mot hur man generellt sett styr en myndighet.

Sedan kommer den andra delen. Det är nämligen stor skillnad på det område som vi arbetar inom, kulturen. Den ska vara fri, och politiken ska finnas på armlängdsavstånd. "Regeringen ska styra myndigheten så att den får goda förutsättningar att leda, styra och följa upp sin verksamhet."

Av ministerns svar framgår att det nu finns en tydlighet och att man hjälper till att styra upp och leda. Men det är det som står i rapporten som jag förhåller mig till. Där bedömer Statskontoret att "Nationalmuseums ledning, styrning och uppföljning inte är ändamålsenlig. Det är i flera avseenden oklart om Nationalmuseum lever upp till kraven i bland annat myndighetsförordningen". Det är oerhört allvarligt.

Jag tittade på ett betänkande från finansutskottet med anledning av den förvaltningspolitiska propositionen 2010. Där formuleras målsättningen för styrningen av den statliga verksamheten. Det står att "styrningen bör vara tydlig, inriktad mot verksamheternas resultat, verksamhetsanpassad och ha ett medborgarperspektiv". Det ska gälla samtliga myndigheter. Då kan man tänka att förhållningssättet gentemot kulturmyndigheterna ska vara lika för samtliga myndigheter avseende administration och ekonomiska frågor men att verksamhetsanpassningen ska utgå från de olika myndigheternas verksamheter.

Det är oerhört allvarligt att Statskontoret finner att Nationalmuseum i sin planering inte utgår från den ekonomiska ramen. Det gäller ändå för samtliga myndigheter. Jag är förvånad över att regeringen inte har tagit tag i det på ett allvarligare sätt tidigare. Det tog lång tid innan man gav Statskontoret detta uppdrag. Med facit i hand hade det varit bra om man hade gjort det tidigare, eftersom det även finns arbetsmiljöproblem. Personal har, vad jag har läst, mått dåligt. Det har varit en otydlig ledning och styrning.

Utifrån detta skulle jag vilja ställa en fråga till ministern. Museilagen har stärkts, vilket har gjort museerna ännu mer självständiga i dag. Hur kan man då balansera styrningen på myndighetsnivå?

Amanda Lind (MP)
Anf. 24 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp, för intressanta frågeställningar!

Jag tror att det är viktigt att vi separerar det. Det handlar om kulturens frihet och myndigheters, även våra kulturmyndigheters, uppdrag att på ett gentemot politiken självständigt sätt förverkliga kulturpolitiken. De ska förhålla sig till de mål vi sätter upp i våra styrdokument och operationalisera det. Men när det handlar om ledning, styrning och uppföljning av de ekonomiska delarna måste vi, precis som Lotta Finstorp säger, vara tydliga med att det är statliga myndigheter. De ska självklart fullgöra sina uppgifter, liksom alla statliga myndigheter ska göra.

När jag tillträdde som kulturminister var det här en av de första sakerna jag tog i itu med. Nationalmuseum har varit stängt under ett antal år. I och med nyöppningen blev det tydligt att det finns en utmaning med intern ledning, styrning och kontroll samt de ekonomiska uppföljningarna och det ekonomiska arbetet. Det var också skälet till att vi i mars förra året gav Statskontoret i uppdrag att genomföra den här analysen.

Att låta Statskontoret genomföra analyser av utvalda myndigheter är en del i hur Kulturdepartementet och hela Regeringskansliet jobbar med att göra generella översyner och uppföljningar av institutionerna. Det är ett bra sätt, inte minst när det, som i det här fallet, är en relativt ny överintendent. Det är en bra tidpunkt att sätta ljuset på de här frågorna och göra en sådan grundläggande analys.

Det ska också sägas att under alla år, oavsett vilka politiska partier som har styrt Kulturdepartementet, har ingen sådan genomgripande analys av Nationalmuseum gjorts. Det är en väldigt värdefull rapport. Den är väldigt kritisk, och det framgår saker som är allvarliga. Det är också därför åtgärderna är omfattande. Vi ger de här två uppdragen: att stärka den ekonomiska återredovisningen och att jobba med det interna utvecklingsarbetet på myndigheten. Precis som Statskontoret pekar på måste man säkerställa att man har god koll på det interna arbetet vad gäller styrning, uppföljning och administration.

Jag menar att det var bra att genomlysningen gjordes nu. Den kom i rättan tid. Även om jag naturligtvis också kan önska att den hade gjorts tidigare var det en av de första sakerna som jag såg till att vi tog itu med.

I budgeten har vi också sett till att ge de tillskott som Nationalmuseum behöver för att klara sin verksamhet. Nu har man en större verksamhet och större publiktillströmning, vilket såklart är positivt. Nationalmuseum har ju en fantastisk verksamhet. Det är glädjande att det har blivit ett sådant starkt intresse för Nationalmuseums verksamhet.

För att svara på frågan menar jag att vi måste vara glasklart tydliga. Vi förväntar oss att samtliga myndigheter som lyder under Kulturdepartementet eller regeringens samtliga departement såklart ska uppfylla de krav som ställs på tillfredsställande ledning, styrning och kontroll.

Lotta Finstorp (M)
Anf. 25 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Tack, kultur- och demokratiministern, för en bra diskussion!

Nu när jag har kommit in kulturutskottet har jag kommit in på ett nytt område. Jag har haft många kontakter med myndigheter genom åren; det här är väldigt speciellt.

Till att börja med granskade Riksrevisionen redan 2008 regeringens insyn och uppföljning av statligt bildade stiftelser; det finns nämligen många olika verksamhetsformer inom just kultursektorn. Men då gällde det inte specifikt Nationalmuseum. Det framkommer att samma situation kvarstår elva år senare. I den rapport från Riksrevisionen som vi snart ska hantera konstaterar Riksrevisionen att Kulturdepartementet styr stiftelserna "som om de vore myndigheter".

Kulturområdet är speciellt på många sätt, just därför att det är så många olika former inom vårt hägn. Det är enormt många små institutioner som är organiserade på olika sätt. Det är myndigheter, det är föreningar, det är stiftelser och det är statligt ägda bolag. Jag såg en siffra på 52 organisationer som regeringen fördelar medel till, varav 19 är myndigheter. Jag tror att den siffran stämmer.

I Kulturutredningen från 2009 finns det ett förslag om att minska antalet myndigheter. Jag tror att det aldrig kom så långt som till förslag till beslut. Men det finns med i förslaget. Av 2015 års museiutredning framgår också att Kulturdepartementet har "oproportionerligt många små myndigheter" och att det, som det står i utredningen, är betungande för Regeringskansliet. Det riskerar enligt utredningen att försvåra "en mer strategisk styrning" av den statligt finansierade verksamheten på kulturområdet.

Min nästa fråga är: Vad är ministerns uppfattning avseende det som står i utredningen om att det stora antalet små myndigheter försvårar Regeringskansliets kontroll över hur det fungerar?

Principen om armlängds avstånd är väldigt intressant. Jag blir glad över ministerns svar. Det måste vara ordning och reda och struktur i styrning och ledning och i de ekonomiska ramar man får sig tilldelade. Naturligtvis måste man styra utifrån de pengar man har, även om det alltid finns önskemål om lite mer.

Då kommer vi fram till det här med att kulturen ska vara fri. Den ska styras utifrån de kulturpolitiska målen. Men hur det ska göras måste lämnas därhän. Annars kommer vi för nära igen.

Det finns oroande skrivningar i Myndigheten för kulturanalys skrivelse från 2019, vilken vi har haft en debatt om här tidigare. Ute i Kultursverige hörs det mer om att det börjar bli väldigt många parametrar som måste uppfyllas när man ska söka bidrag. Man måste fylla i olika blanketter. Konstverket måste stämma överens med vissa kriterier för att man över huvud taget ska kunna få pengar. Detta tycker jag är väldigt oroande. Jag skulle vilja prova en sak. Tänk om man kunde släppa loss kulturen på ett helt annat sätt i stället för att styra utifrån dessa parametrar.

Min fråga så här långt gäller framför allt de många små myndigheterna. Vågar ministern kanske tänka lite högt om detta?

Amanda Lind (MP)
Anf. 26 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Att tänka högt i talarstolen är kanske inte det bästa som man som minister ska göra.

Det är dock så som Lotta Finstorp säger. Inom kulturområdet finns en mängd olika verksamheter som Kulturdepartementet på olika sätt stöttar. Vissa har vi ett direkt och helt ansvar över. Det gäller ett antal statliga myndigheter, som Nationalmuseum är exempel på. Det finns även ett antal stiftelser och verksamheter som vi är en stor finansiär för.

Bakgrunden till detta är att dessa verksamheter kommer från olika håll. De har formerats på ett visst sätt i grunden och har kanske senare fått ett statligt engagemang. Det kan ha inneburit att staten på ett sätt har ärvt en verksamhet som har sett ut på ett visst sätt. I andra fall har man funnit att det har varit klokt och strategiskt att man till exempel har ett nationalmuseum som fungerar som en egen myndighet.

Det har gjorts flera sammanslagningar och olika sätt att klustra kompetens, om man tänker sig att det är syftet. Musikverket är exempelvis en konstruktion som tidigare bestod av flera olika verksamheter som man ville samla under ett paraply.

Principiellt har jag inget emot att man försöker hitta effektiva sätt att organisera Myndighetssverige och även myndigheter som ligger under Kulturdepartementets verksamhet. Men det ska alltid göras med både hänsyn till den unika verksamheten och hänsyn till hur det aktuella området styrs och kan tas till vara på bästa sätt. Man måste kunna bibehålla en kompetens där.

Låt mig kort kommentera det som Lotta Finstorp säger om kulturens frihet och Myndigheten för kulturanalys rapport.

Jag hoppas att riksdagsledamoten är medveten om att vi gav ett uppdrag till Myndigheten för kulturanalys att i första hand analysera hur bidragen ser ut från statens sida och vilka riktlinjer som finns för bidragsgivning. Man skulle se om det fanns konkreta formella problem med armlängds avstånd där men också om det kan finnas en indirekt styrning även om ambitionen inte är sådan. Kanske övertolkas det hela av dem som är mottagare av bidragen. Även detta är viktigt att sätta ljus på. Det här är en viktig debatt. Jag är väldigt glad över att vi inom ramen för uppdraget kan föra den.

Vi ger även Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att titta på hur kommunerna sköter sin verksamhetsstyrning.

Totalt sett tror jag att detta kommer att fördjupa diskussionen om armlängds avstånd. Vad innebär det egentligen i kulturvärlden? Hur ser det ut? Hur kan vi tillsammans från nationell, kommunal och regional nivå jobba för att stärka principen om armlängds avstånd?

Vad gäller de myndigheter som ligger under Kulturdepartementet kan jag generellt säga att vi har ett aktivt förhållningssätt till myndighetsstyrningen. Vi har nu gett detta uppdrag för att särskilt titta på Nationalmuseum, och det finns liknande myndighetsuppdrag som rullar på för andra verksamheter. Riksantikvarieämbetet är till exempel också något som vi passar på att göra en mer genomgripande analys av. Detta är ett sätt.

Sedan finns såklart de årliga uppföljningarna med myndighetsdialoger som jag som ansvarig minister tar väldigt seriöst på. Jag tycker att det är viktigt att vi på ett adekvat sätt ställer formella krav på de myndigheter vi har. Vi ska också ha en aktiv uppföljning och dialog med våra myndigheter. Så snart vi märker att något är fel eller att det till exempel kommer rapporter från de årliga uppföljningar som Riksrevisionen gör måste vi agera. Det är jag som minister självklart beredd att göra, även i andra fall än vad gäller Nationalmuseum.

Lotta Finstorp (M)
Anf. 27 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag tycker att vi har en viktig debatt om dessa ganska svåra frågor. Hur lång är egentligen en armlängd? Definitionen på detta är inte helt klart.

Jag vill i mitt sista inlägg återkomma till Nationalmuseum och den sorgliga och upprörande läsning som rapporten utgör. Jag tycker att ministerns svar är positivt. Den struktur som anges i svaret är bra liksom att det ska ske en tydlig återrapportering. Jag funderar dock på arbetsmiljöfrågorna som verkligen måste tas på allvar. En institution som Nationalmuseum kräver naturligtvis hög kompetens, bra arbetsledning och så vidare så att vi verkligen får den kompetens som behövs för att vi ska få en attraktiv arbetsplats. Att människor ska vilja arbeta där är nästan en överlevnadsfråga. Det måste finnas transparens och öppenhet i en tillitsfull arbetsmiljö.

Min sista fråga handlar om något som finns i svaret. Det sas att det ska komma en rapport till hösten. Statskontoret skriver att det kommer att ta lång tid innan man ser bra och positiva resultat av alla de åtgärder som måste göras. Hur ser regeringens och Kulturdepartementets långsiktiga plan ut?

Amanda Lind (MP)
Anf. 28 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Statskontoret menar i rapporten att myndigheten har präglats av ett frånvarande ledarskap, otydliga ansvarsförhållanden och brist på viktiga strukturer och arbetssätt. Vad regeringen har gjort är att dels utse en överintendent, vilket skedde 2018, dels ge detta uppdrag till Statskontoret. I och med rapporten har vi fått ett brett och bra underlag som också ger både mig och departementet en viktig input i arbetet vidare så att vi kan få till en effektiv styrning.

Nationalmuseum är Sveriges största konst- och designmuseum med norra Europas främsta och mest omfattande samlingar. Det finns ett stort intresse för Nationalmuseum efter nyöppnandet, och besöksantalet är högt. Det är därför väldigt viktigt att myndigheten bedriver sin verksamhet på ett effektivt sätt, att man använder de skattemedel man har fått på ett bra sätt och att man har en tillfredsställande styrning, ledning och ekonomisk uppföljning.

Vi har som sagt gett två uppdrag i regleringsbreven som handlar om att jobba med att utveckla de ekonomiska rapporterna. Man ska också ta hjälp av Ekonomistyrningsverket i detta arbete och i det interna utvecklingsarbetet. Statskontoret pekar på att detta kommer att ta tid. Men vi ser såklart redan nu positiva resultat. Det noteras att de ekonomiska underlagen redan har blivit bättre.

Vi har infört fler prognostillfällen, där vi kräver in ekonomiska prognoser från Nationalmuseum. Vi har såklart en intensifierad uppföljning och dialog. Dessutom inväntar vi återrapporteringen i formell mening i höst. Då får vi se hur vi går vidare. Jag utesluter självklart inte att det kan bli fler uppdrag och att vi kommer att få fortsätta ha en intensifierad uppföljning av Nationalmuseum framöver. Det ska självfallet vara en myndighet som bedrivs korrekt och bra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.