Tillväxt och ökad operativ militär förmåga

Anf. 43 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! har frågat mig hur jag säkerställer att försvarsbeslutet kan genomföras enligt den tidsplan som riksdagen beslutat om, om det finns ytterligare åtgärder som måste vidtas för att säkra riksdagens beslut samt hur jag ser på de förslag som bland annat Försvarsmakten och Officersförbundet för fram för att möjliggöra tillväxt och ökad militär förmåga.

Det nu gällande försvarsbeslutet fattades av riksdagen den 15 december 2020 och omfattar perioden 2021-2025 med en utblick mot 2030. Genomförandet av försvarsbeslutet kommer att följas av regeringen genom den återrapportering och de underlag i övrigt som lämnas av myndigheterna, och utifrån dessa kommer regeringen att fatta de beslut som behövs. Av naturliga skäl är erfarenheterna av genomförandet ännu begränsade, och Försvarsmaktens nyss inkomna budgetunderlag för 2022 är det första i försvarsbeslutsperioden.

Budgetunderlaget bereds för närvarande i Regeringskansliet och kommer att ligga till grund för budgetpropositionen till riksdagen i höst, regleringsbrevet till Försvarsmakten för 2022 och eventuella andra beslut av regeringen.

Generellt vill jag framhålla att Försvarsmaktens budgetunderlag ligger väl i linje med vad riksdagen och regeringen beslutat. Försvarsmakten konstaterar också att den fastställda inriktningen av det militära försvaret innebär en substantiell förstärkning av det nationella försvaret och ett fokus på kontinuerlig tillväxt under den kommande tioårsperioden inom såväl krigs- som grundorganisationen. Jag delar denna uppfattning.

Anf. 44 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Låt mig först konstatera att svar på de frågor jag ställt fick jag inte av försvarsministern. Jag fick det inte heller senast han var i försvarsutskottet. Jag ställde nämligen samma frågor då. Jag hoppas att försvarsministern den här gången i alla fall tänker säga någonting om det jag frågar om, därför att svensk försvars- och säkerhetspolitik förtjänar långsiktiga besked, beslut och tydliga riktlinjer.

Jag har frågat försvarsministern om han ser att det finns åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att försvarsbeslutet, som riksdagen har fattat, också kan komma i hamn. Jag tog som exempel att Försvarsmakten bland annat har gjort hemställan ett antal gånger. Det finns förslag från Officersförbundet, som organiserar Sveriges yrkesofficerare, Ekonomistyrningsverket med flera.

Fru talman! Försvarsbeslutet som fattades här före jul var ju bara starten på en lång resa för att stärka svensk försvarsförmåga. Men för att vara mer konkret med vad jag efterlyser och vill ha svar på eller resonemang kring från försvarsministern handlar det om att om vi ska öka svensk försvarsförmåga måste vi ha fler värnpliktiga, fler officerare, ny materiel och fler övningar, till exempel. Några av dessa saker har naturligtvis tagits om hand i försvarsbeslutet. Men just övningsmöjligheterna är en central del för att vi ska få ett bättre och starkare försvar. Och övning är själva kärnan i att få dugliga krigsförband, för utan fler, större och längre övningar är inte den nya materielen och antalet värnpliktiga och officerare så mycket värt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kunna öva behöver Försvarsmakten också ha övnings- och skjutfält med gällande miljötillstånd, vilket tar väldigt lång tid att få. Det tar 5-20 år att få ett tillstånd, vilket jag tycker är helt absurt. Här bär regeringen själv ett ansvar. Det finns alltså förslag som har legat på regeringens bord sedan 2012, men man har fortfarande inte fattat beslut.

Men det behöver inte ta så här lång tid, fru talman. Försvarsmakten har tidigare hemställt hos regeringen om ett flertal åtgärder som skulle kunna komma till rätta med detta för att få snabbare tillståndsprocesser, bland annat att ge länsstyrelserna i uppdrag i författning, det vill säga som regeringen själv kan fatta beslut om, att hantera dessa ärenden från Försvarsmakten gällande övnings- och skjutfält skyndsamt. Men på denna hemställan fick Försvarsmakten ett nej. Därför har Försvarsmakten återigen gjort en hemställan till regeringen i denna fråga. Det skulle vara intressant att veta varför regeringen inte tycker att våra länsstyrelser ska agera skyndsamt när vi pratar om rikets försvar. Jag ber att få återkomma till några andra saker kring detta.

Jag vill också påpeka, fru talman, att de tillståndsprocesser som jag tar upp och som Försvarsmakten själv tar upp inte handlar om att få lättare krav. Det handlar inte om buller som påverkar fågelliv eller någonting annat, utan det handlar om tiden för att få beslutet. Och vi vet att med de nya förbandsorterna behöver vi också se till att övnings- och skjutfälten står redo att ta emot övande trupp.

Återigen: Varför tycker inte försvarsministern att länsstyrelserna ska agera skyndsamt?

Anf. 45 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Försvarsbeslutet, som fattades i december förra året, är relativt nytt. Det finns ett planeringsdirektiv från regeringen till Försvarsmakten, och det finns tidsplaner när det gäller hur saker och ting ska fullföljas. Var och en som tar sig tid att läsa och sätta sig in i försvarsbeslutet och dess förarbeten och också ta del av Försvarsmaktens underlag får tydliga besked på den punkten. Det är också en fråga om vilken ambitionsnivå man har när det gäller informationsinhämtning.

Det har vid ett flertal tillfällen redovisats för utskottet hur propositionen har vuxit fram och de olika konsekvenserna av denna. Jag har också i mitt svar redovisat att Försvarsmakten nyss har inkommit med ett budgetunderlag för 2022, och det är det första för försvarsbeslutsperioden. Vi följer upp detta återkommande utifrån det som myndigheterna redovisar och den information som vi har i övrigt, och vi återkommer med kontinuitet till riksdagen om detta. Jag menar att det finns både tidsplaner och riktlinjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi gjort en rejäl kapacitetsökning och förstärkning av den militära förmågan sedan 2015. Vi har i dag ett betydligt bättre försvar än vad vi hade 2015. Vi har också brutit trenden och lagt om från det gamla insatsförsvaret till att nu försvara Sverige. Det är en tydlig skillnad också mot hur det såg ut på er tid, när ni satt i regeringsställning.

Den försvarsproposition som riksdagen har beslutat om innebär en 40procentig nivåhöjning. Det går inte att jämföra med någon annan nivåhöjning än den i början av 1950-talet. Det är en oerhört stor ambitionsökning.

Det nämns här att det behövs fler värnpliktiga, fler övningar och mer materiel. Allt detta ingår ju i propositionen. Det är beslutat, så det är väl ingenting att stå här och redovisa i riksdagen ungefär som att det är något som vi inte skulle ha tänkt på.

Det ska vara 8 000 värnpliktiga 2025. I dag är det 4 900. Vi har en betydligt högre övningsfrekvens i dag än vi hade tidigare, 2015, och det gäller både nationell övningsverksamhet och internationella övningar. Sedan har det påverkats, tyvärr, av pandemin, men det tror jag att varken Jörgen Berglund eller jag kan rå över, utan man får ta de hänsyn som krävs. Men ambitionen är att fortsätta utveckla övningsverksamheten. Det är en självklarhet att övningsverksamheten är en kärna i hur vi förstärker Försvarsmakten.

Mer materiel ingår som en mycket tung del i hela försvarsbeslutet, så det är väl inte heller någon nyhet. Men det beskrivs här i debatten ungefär som att vi inte skulle ha tänkt på den frågan. Det handlar om jättemycket materiel, nya vapensystem, uppgraderingar, reparationer och underhåll. Det är oerhörda satsningar som sker här. Och det är nya vapensystem som är oerhört kvalificerade och som dessutom direkt bidrar till en högre tröskeleffekt för Sverige och våra samarbetspartner.

Jag menar att nog finns det tidsplaner och riktlinjer, och nog finns det riksdagsbeslut som håller. Dessutom har man från Försvarsmakten tydliggjort att man har goda förutsättningar att fullfölja innehållet i försvarsbeslutet.

Anf. 46 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Jag vet inte om försvarsministern missförstod mig. Jag sa just att ny materiel, fler officerare och fler värnpliktiga ingår i försvarsbeslutet och att vi moderater står bakom försvarsbeslutet, förutom vad gäller den långsiktiga finansieringen.

Min poäng och det jag ville göra försvarsministern uppmärksam på är att allt som behöver göras för att förstärka försvaret inte ryms i försvarsbeslutet, till exempel den hemställan Försvarsmakten har gjort för att få igång fler övnings- och skjutfält. Detta finns med i Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen, som statsrådet har fått.

Men mer behöver göras som inte ryms inom försvarsbeslutet, så låt mig vara extra tydlig. Övnings- och skjutfälten är en sak, men en annan fråga som är minst lika viktig rör personalförsörjningen inom Försvarsmakten. Det är kanske det mest kritiska om vi ska lyckas nå riksdagens mål för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sist försvarsministern och jag stod här pratade vi om reservofficerares rätt att vara tjänstlediga vid tjänstgöring inom Försvarsmakten. I dag tänkte jag i stället ta upp yrkesofficerarna samt gruppbefälen, soldaterna och sjömännen. Det handlar om sådant som inte finns med i försvarsbeslutet som gör att man kan säkerställa en god kompetensförsörjning och som kan vara något av det viktigaste man kan göra för att säkra tillväxten.

Vi kommer inte ifrån att lönefrågan är central även för officerare. Varken politiken eller Försvarsmaktens ledning kan ignorera detta. Ingångslönen för officerare är låg, och möjligheten till god löneutveckling är i stor utsträckning kopplad till byte av grad och befattning. Vi behöver se på lönelyft och möjlighet till löneutveckling inom yrket, till exempel som lärarkåren har fått i form av förstelärare.

Jag vet att försvarsministern tidigare har sagt att detta är en fråga för arbetsmarknadens parter, och det tycker jag också i grund och botten. Men jag tycker också att politiken är skyldig att gripa in för att åtgärda problem man inte kommer till rätta med, för detta påverkar mycket mer än enskilda individers lön. Den socialdemokratiska regeringen hade ju inga problem att gå in på parternas område när det gällde turordningsreglerna, om jag inte minns fel.

Fru talman! När en undersökning som Officersförbundet har gjort visar att sex av tio officerare funderar på att byta yrke och en tredjedel av officerskåren går i pension inom tio år måste vi agera politiskt. Gör vi inte det kommer en ansträngd situation att bli mycket värre. Svensk försvarsförmåga kommer att påverkas, och riksdagens mål kommer inte att nås.

Det skulle vara intressant att få höra mer från försvarsministern om hur han ser på löneutveckling, karriärmöjligheter och frågan som har seglat upp från och med i år, nämligen möjligheten för våra anställda gruppbefäl, soldater och sjömän att bli tillsvidareanställda. I dag är begränsningen tolv år, och de som anställdes först är uppe i det nu. Det sker ett stort tapp av både kunskap och erfarenhet om de slutar för att de inte får förlängt. Detta påverkar vår förmåga att nå de mål vi gemensamt tagit fram och beslutat om.

En stor debatt handlar om omgaloneringen. Jag vet att det är en myndighetsfråga, men den påverkar också.

Politiken måste ha en tanke om dessa saker. Jag förväntar mig inte att försvarsministern ska säga "så här ska det vara", för det vore fel av honom.

Anf. 47 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det här är väldigt intressant. Först räknar man upp en massa saker där man kräver synpunkter av mig, och sedan har man förståelse för att jag inte ska ha några synpunkter. Det blir ett märkligt sätt att debattera.

Jag har inte missförstått något utan relaterar bara till den bild jag får av ditt anförande, Jörgen Berglund. Du beskriver en lång rad problemställningar som är hanterade i propositionen. Du vill skapa en bild av att vi inte har grepp om läget och att allt står på lösan grund. Det var det jag reagerade på, och det var därför jag hänvisade till propositionen. Det är bra att du i stort sett bekräftar att jag har rätt på den punkten.

När det gäller länsstyrelserna handlar det om avvägningar mellan miljöpolitiska målsättningar, rättssäkerhet i tillståndsprocesser och försvarsnytta. Dessa frågor är under beredning på tjänstemannanivå i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är överens om att arbetsgivarfrågan är delegerad till myndigheterna, inte bara till Försvarsmakten utan generellt. Det verkar som att ledamoten har förståelse för mina begränsade möjligheter att gå in på det i detalj.

Jag konstaterar dock att det finns krav på högre måltal när det gäller yrkesofficerare och K-anställda. Det finns funderingar om att dagens organisation är för snäv för att klara utvidgningen från dagens 4 900 värnpliktiga till 8 000. Det finns synpunkter på lönenivåer, utvecklingsmöjligheter och attraktionskraft.

Det är klart att en arbetsgivare med ansvar alltid måste värdera och se över hela spektrumet. Så måste det fungera på en arbetsmarknad. Enligt min uppfattning arbetar Försvarsmaktens ledning kontinuerligt med denna typ av frågor. Jag följer också upp denna typ av frågor, och jag har också kontakter med den fackliga sidan så att jag informerar mig om hur de ser på situationen.

Detta är väldigt viktigt, framför allt när det gäller möjligheten att rekrytera personal till de nyetableringar som planeras. Om det ska fungera måste förbanden kunna svara för sin egen försörjning av personal. Då handlar det om kompetensförsörjning, attraktionskraft, geografisk placering och hur det ska klaras ut i förhållande till övriga förmåner. Det handlar om att bygga en stabilitet på de orter där man startar upp ny verksamhet. Detta ingår som en del i den utmaning man måste ta sig an när man utöver att skapa infrastrukturen för de nya förbanden måste se till att klara dessa målsättningar.

Försvarsmakten har också i sina underlag tydliggjort att man anser att man kan klara både infrastrukturen och personalförsörjningen. Det är inte detsamma som att jag tror att det inte kommer att bli några problem. Ända sedan första början har jag sagt att när det gäller genomförandet av försvarsbeslutet kommer det att dyka upp fördyringar, förseningar och olika oförutsedda problem som vi kommer att få tackla efter hand. Jag tror dock att vi har goda förutsättningar att klara det.

Anf. 48 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Det handlar absolut inte om att undergräva försvarsbeslutet. Jag tryckte ju själv på ja-knappen för försvarsbeslutet.

Jag upprepar att anledningen till min interpellation är att jag vill lyfta upp att allt inte är frid och fröjd och kommer att gå bra bara för att försvarsbeslutet är taget. Försvarsministern bekräftar ju också min bild.

Men ibland räcker det inte att bara bekräfta att det finns problem och utmaningar. Man måste också ha en politisk idé om hur man ska lösa detta och se sammanhangen för hur vi löser detta.

Som jag sa får inte försvarsministern ha synpunkter på varenda detalj. Men här återkommer han hela tiden till det övergripande försvarsbeslutet. Problemet är att ingenstans i försvarsbeslutet lyfts problematiken med eller förslag på lösningar för till exempel övnings- och skjutfält, löneutveckling för officerare eller hur man ska göra med anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, sådant som är en förutsättning för att få tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför lyfter jag upp detta, och det jag önskar av försvarsministern är att han helt enkelt bekräftar att det är så och att man tittar på det. Men här känner jag mig inte trygg eftersom han hela tiden återkommer till den stora, övergripande bilden, vilket gör mig orolig. Jag tror nämligen att dessa frågor kommer att spela en avgörande roll.

Försvarsministern tog åter upp att miljötillstånden är under beredning. Men det var de under hösten också, och då fick man ett nej. Det var två veckor efter att jag hade ställt en interpellation till dåvarande miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Försvarsministern får gärna övertyga mig. Blir det ett ja denna gång?

Anf. 49 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tror att det är jag i denna debatt som har fördjupat diskussionen om både lönesidan, måltalen, snäv organisation, utvecklingsmöjligheter, attraktionskraft och hur vi hanterar detta på de olika nyetableringsorterna. Jag känner att det var jag som i större utsträckning än ledamoten drog upp de reella problemställningarna här, medan ledamoten uttryckte sig i lite mer generella termer.

Jag vet inte om ledamoten har följt mina eventuella insatser, men om det är något som jag har gjort är det att tala om att vi riskerar att hamna i både försening, fördyring och oförutsedda händelser. Ibland känns det som att oppositionen gärna vill tänka bort den delen av verkligheten, när man säger det. Sedan dyker det upp något annat läge, och då för man det resonemanget. Jag har pratat om detta hela tiden.

När det gäller de processer som ledamoten känner sig orolig över när det gäller miljöbalken och miljöprövning säger jag inte mer än det som jag kan säga. Om jag säger något mer än det jag kan säga blir detta en issue som sedan ska tas upp här av Jörgen Berglund på något sätt. Jag pratar när det finns något att prata om, och just nu är det så att dessa frågor bereds. Det är det besked som jag kan ge i dag.

Vi ignorerar ingenting i dessa sammanhang. Vi ser helheten och sammanhanget här. Sedan har vi en arbetsfördelning mellan departement och myndighet, där myndigheten ska göra sitt. Jag vet att de är medvetna om de infrastrukturella problemen och att de jobbar med rekryteringsstrategier långsiktigt. De fackliga organisationerna har självfallet sina synpunkter på detta, som jag tar del av med viss frekvens.

Jag tycker att vi har ett försvarsbeslut på en så solid grund som vi kan ha i dag. Det är ett stabilt försvarsbeslut som Försvarsmakten bedömer att vi kan genomföra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.