Tonnageskatten
Interpellation 2018/19:180 av Anders Hansson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-04-08
- Överlämnad
- 2019-04-09
- Anmäld
- 2019-04-10
- Sista svarsdatum
- 2019-04-30
- Svarsdatum
- 2019-05-03
- Besvarad
- 2019-05-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Redan 2006 lät alliansregeringen utreda en svensk tonnageskatt, och den 28 september 2016 fattade riksdagen äntligen beslut om att införa tonnageskatt den 1 januari 2017, efter att EU-kommissionen under sommaren hade godkänt det svenska tonnageskattesystemet.
Tonnageskatten har varit efterlängtad av sjöfartsbranschen, som därmed kan få större konkurrensfördelar och där fler fartyg kan läggas under svensk flagg.
Det ska dock betonas att de grundläggande krav som ställs utesluter stora och mycket viktiga rederisegment, exempelvis vår kustnära tankflotta. Det skulle därför vara bra om systemet utvecklas och blir mer inkluderande i framtiden, för rederiernas skull, för svenskt näringslivs och konkurrenskrafts skull samt för utvecklingen av det hållbara samhället.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern och regeringen att se över möjligheterna att utvidga tonnageskattesystemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:180
Webb-tv: Tonnageskatten
Dokument från debatten
- Fredag den 3 maj 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:85
- Protokoll 2018/19:85 Fredagen den 3 majProtokoll 2018/19:85 Svar på interpellation 2018/19:180 om tonnageskatten
Protokoll från debatten
Anf. 89 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att se över möjligheterna att utvidga tonnageskattesystemet.
Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bland annat transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bland annat att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. Regeringen anser fortfarande att systemet bör vara begränsat till fartyg som huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.
Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt för att omkring 90 procent av Sveriges export och import någon gång under transportkedjan transporteras med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.
Jag vill avslutningsvis erinra om att regeringen när systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör dock inte göras förrän systemet har varit i kraft några år.
Anf. 90 Anders Hansson (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Goda förutsättningar för svensk sjöfart är grundläggande för att Sverige över huvud taget ska kunna konkurrera internationellt med andra länder inom sjöfarten. I detta sammanhang är tonnageskatten viktig.
Alliansregeringen tog initiativ till att införa en svensk tonnageskatt, och den tidigare S-MP-regeringen fullföljde 2016 det hela genom att lägga fram ett lagförslag efter att EU-kommissionen hade godkänt det. Det fick också riksdagens godkännande och trädde i kraft den 1 januari 2017.
Det övergripande syftet, utöver likvärdiga konkurrensvillkor, var att fler fartyg kunde läggas under svensk flagg. Glädjande nog har antalet fartyg som flaggats in med svensk flagg sakta ökat sedan införandet. Vi fick för en tid sedan besked om att det hundrade fartyget nu hade flaggats in från att det tidigare varit 85 fartyg. Det är visserligen en blygsam ökning då Sverige för inte så länge sedan hade över 200 fartyg under svensk flagg. Men vi får glädjas åt de små stegen framåt. Det är alltid viktigt att Sverige inte bara följer utvecklingen inom svensk sjöfart utan också ligger i framkant i fråga om bland annat lagstiftning.
Med detta sagt oroas jag därför en smula av statsrådets svar. Det verkar som att regeringen är nöjd med den nuvarande ordningen och inte har för avsikt att göra några förändringar framgent.
Fru talman! I min värld måste man hela tiden vara beredd att förbättra lagstiftningen och anpassa den efter såväl rådande omständigheter som utvecklingen i övriga världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min oro kommer egentligen när jag hör statsrådet svara följande: "Regeringen anser fortfarande att systemet bör vara begränsat till fartyg som huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land."
Därmed vägrar regeringen att se över ett antal tekniska delar i systemet som i dag diskriminerar fartyg med svensk flagg när det gäller att bedriva trafik på Sverige. Till exempel leder kravet på 25 procent verksamhet utanför Sverige i praktiken till att svenska rederier inte kan konkurrera om kontrakt i Sverige, utan utländska rederier får en komparativ konkurrensfördel.
Jag tar det en gång till för effektens skull: Svenska rederier kan inte konkurrera om kontrakt i Sverige med gällande regler. Vi gynnar således i stället utländska rederier.
Om det är så regeringen vill stödja och stärka svensk sjöfart blir jag riktigt orolig.
Ytterligare en fråga kring lagstiftningen som blir aktuell är huruvida storlekskravet för anslutna fartyg är på en relevant nivå. Andra länder, till exempel Danmark, har sänkt gränsen för detta. Med anledning av detta undrar jag om det är någonting som statsrådet skulle vara villig att se över.
Fru talman! Grundläggande i min argumentation är att Sverige inte bara kan slå sig till ro med att vi nu har en tonnageskatt på plats. Världen förändras hela tiden, och vi i Sverige måste följa med och vara observanta på förändringar som kan missgynna, eller för den delen gynna, svensk sjöfart. Om vi står stilla blir vi i Sverige omsprungna, till stort men för svensk sjöfarts konkurrenskraft.
Jag är övertygad om att statsrådet Magdalena Andersson inte vill se detta ske. Men jag oroas då en smula av hennes svar, då det verkar vara ett svar där man är föga beredd att uppgradera svensk tonnageskatt från dagens system till nästa version. Det är mer ett svar där man verkar vara nöjd med nuvarande ordning utan att blicka framåt. Jag hoppas att jag har fel, för svensk sjöfart behöver de bästa förutsättningarna i sin konkurrens med andra. Jag kan utlova att jag tänker driva på regeringen i denna fråga.
Anf. 91 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är viktigt att vi har ett system för tonnageskatt på plats i Sverige. Det dröjde decennier innan det var på plats, och ett flertal utredningar tittade på detta. Jag tror faktiskt att det var olika färg på de regeringar som tillsatte utredningarna. Det är klart att detta har förbättrat konkurrenskraften för den svenska sjöfarten, och vi ser även viss effekt vad gäller inflaggning.
För mig är det självklart att vi kommer att utvärdera den här lagstiftningen när den har varit på plats ett tag, men jag tycker att det kanske är lite tidigt när den har varit på plats i bara lite drygt ett år. Vi ska i stället avvakta tills den har varit på plats lite längre och vi har större möjligheter att se vilka effekterna av lagstiftningen är. Då kommer vi naturligtvis att vara öppna för att utvärdera olika delar av den här lagstiftningen.
Jag tycker att det är viktigt att understryka att det fanns en bred samsyn mellan Moderaterna och Socialdemokraterna när det här förslaget togs fram. Det anmäldes ingen avvikande mening från Moderaterna i det läget. I den propositionen fanns det också avvägningar vad gällde just storlek och hur man ska se på inrikes och utrikes sjöfart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle nog alltså gärna vilja se den här lagstiftningen verka ytterligare ett tag innan vi gör utvärderingen. Då ska vi dock naturligtvis titta över alla aspekter av lagstiftningen.
Anf. 92 Anders Hansson (M)
Fru talman! Tack för svaret, Magdalena Andersson!
Det stämmer att regeringen vid införandet av lagstiftningen uttalade att man hade för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av den. Det tycker jag är naturligt och klokt. Som statsrådet säger bör en sådan utvärdering och uppföljning inte ske förrän systemet har varit i kraft i några år. Denna lagstiftning infördes den 1 januari 2017, så den har varit i kraft i åtminstone ett par år. Det har alltså gått två och ett halvt år sedan januari 2017.
Jag förstår självklart att man måste hitta en tid då det känns lämpligt. Det är helt rätt att det inte fanns några meningsskiljaktigheter när lagstiftningen infördes, men det innebär ju inte att vi bara kan sitta still som det är nu. Omvärlden förändras nämligen hela tiden, och därför blir ju frågan när statsrådet anser att det har gått erforderlig tid för att man ska kunna ge direktiv till en sådan här uppföljning. Pratar vi nästa år, eller pratar vi om fem år? Vad är erforderlig tid?
Detta gäller speciellt med hänvisning till att lagstiftningen uppenbarligen exkluderar svenska rederier från kontrakt i Sverige då de inte har 25 procent av sin verksamhet utanför Sverige. I detta sammanhang kan man också nämna mindre rederier som har specialfartyg som är ytterst viktiga för Sverige sett ur ett beredskapsperspektiv. Här spelar såväl 25-procentsregeln som storlekskravet på fartygen roll för huruvida dessa fartyg kan ingå i vårt tonnagesystem. Jag kan dock villigt erkänna att vi här kanske är inne på en annan fråga, som mer rör sjöfartsstöd. Det har vi sett inte minst nu när fartyget Pleijel, som tillhör Baltic Offshore i Kalmar och är ett kabelutläggningsfartyg, har haft problem just med sitt sjöfartsstöd. Det går dock lite vid sidan av just tonnageskatten.
Min fråga blir egentligen just: När kan vi se den här utvärderingen? Det är nämligen farligt om vi lutar oss tillbaka och säger att vi har en lagstiftning på plats, som vi alltså införde den 1 januari 2017, om vi inte är beredda att se över den nu när svensk sjöfart påtalar vissa brister i det hela. Jag ser det som en styrka att kunna säga att något innebär förändrade förutsättningar jämfört med när lagen togs i kraft. Vi måste kunna säga att vi kan titta vidare på det, och då behöver vi naturligtvis en uppföljning och en utvärdering.
Jag tror som sagt inte att det behöver vara en trätofråga om vi gör en uppföljning eller inte, utan trätofrågan blir i så fall när vi ska göra den. Jag anser att det bör ske väldigt snart, för jag tycker att vi hela tiden måste vara på tårna så att svensk sjöfart ska kunna konkurrera med internationell sjöfart på rätt villkor.
Anf. 93 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Anders Hansson har helt rätt. Jag befann mig uppenbarligen fortfarande i valåret 2018. Det var i och för sig trevligt då också, men det stämmer att systemet har varit på plats i drygt två år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Normalt sett brukar vi låta system vara på plats lite längre än så innan man gör en översyn, om det inte händer något väldigt dramatiskt. Jag skulle nog alltså förespråka att vi låter det går lite längre tid innan vi gör en sådan utvärdering - om det inte händer något stort i omvärlden, som sagt.
Den kritik som nu finns från branschens sida är densamma som när man gjorde dessa avgränsningar, och det är ingen överraskning att branschen fortfarande har dessa synpunkter. De fanns där då också, och man gjorde olika avvägningar både vad gäller hur stora fartygen skulle vara och vad gäller hur stor andel som skulle vara i internationell trafik. Det var alltså med öppna ögon som riksdagen - moderater och socialdemokrater - fattade beslut om det system som vi har i dag, och om det inte händer något dramatiskt i omvärlden skulle jag nog ändå förespråka att man avvaktar lite innan man gör en förändring.
Förändringar i omvärlden pekar dock också på det som inte är oproblematiskt inom den här branschen och andra branscher, nämligen att man riskerar att ha ett race to the bottom när det gäller skattenivåerna i olika branscher. Från svensk sida brukar vi inte vilja vara ledande i ett race to the bottom vad gäller skattenivåer och möjligheter att ta ut skatt, utan vi vill avvakta och se lite vad som händer i andra länder. Skatteintäkterna är nämligen centrala för att vi ska kunna finansiera förskolor, skolor, sjukvård, äldreboende, polis, försvar och mycket annat.
Anf. 94 Anders Hansson (M)
Fru talman! Tack för svaret, Magdalena Andersson!
Jag håller med; som moderat är jag den förste att säga att vi inte ska ta ut mer skatt av medborgarna än absolut nödvändigt. Det är jag alltså helt med på.
Det är naturligtvis viktigt att sjöfarten ges de förutsättningar den behöver, och här kommer det onekligen också in att man får titta på helheten. Vi har tonnageskatten, farledsavgifter och lotsavgifter, och vi har arbetsmiljö och frågor som rör till exempel beskattning av sjömän. Nu tog jag bara tonnageskatten för sig, men jag kan säkert diskutera även de andra frågorna med Magdalena Andersson. De hör nämligen ihop. Svensk sjöfart påverkas av väldigt många faktorer, och tonnageskatten är en av dem.
Vi har samma mål: Vi vill se en levande och konkurrenskraftig svensk sjöfart, och vi vill att fler fartyg ska få svensk flagg. Det är inte så att vi ska ha ett race to the bottom, men samtidigt får vi inte vara så pass försiktiga och sitta så pass stilla i båten - för att ta till fartygsknep - att vi inte vågar göra förändringar när vi riskerar att rederier börjar tveka inför att flagga in skepp till Sverige.
Nu har vi en positiv inflaggning på 15 fartyg - från 85 till 100 - vilket är glädjande och något som jag tror att alla partier i Sveriges riksdag är glada för. Men vi måste se vad som kommer framgent, och jag tror att det är viktigt att vi ligger i framkant. Jag kommer att följa frågan vidare.
Anf. 95 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag är glad att det i riksdagen finns ett brett stöd för att vi ska ha en stark svensk sjöfart. Det är viktigt för Sverige som exportnation att vi har en stark sjöfart. Det är även viktigt för att vi ska kunna nå våra klimatmål; det är ju mycket mer klimatsmart att transportera gods via sjöfarten än via till exempel lastbil. Här finns det alltså mycket som vi behöver arbeta med för att säkerställa att vi har en bra svensk sjöfart och att den har konkurrenskraftiga villkor internationellt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sjöfarten är i dagsläget skattemässigt gynnad på en rad olika sätt jämfört med andra branscher, också för att den befinner sig i en hård internationell konkurrens. Samtidigt är det viktigt att vi är vaksamma; vi vill inte att Sverige ska leda ett race to the bottom internationellt vad gäller att sänka skatter och på så sätt försvåra inte bara Sveriges utan också andra staters möjligheter att finansiera viktiga verksamheter som vi behöver finansiera tillsammans.
Tack så mycket för interpellationen! Jag önskar en trevlig helg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.