Upprätthållande av kollektivtrafikservice
Interpellation 2020/21:221 av Patrik Jönsson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-04
- Överlämnad
- 2020-12-07
- Anmäld
- 2020-12-08
- Sista svarsdatum
- 2020-12-21
- Svarsdatum
- 2021-01-19
- Besvarad
- 2021-01-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Att ha en god tillgång till kollektivtrafik som ej är överbelastad är en förutsättning för att vi ska kunna minska smittspridningen. När pandemin började sprida sig i våras minskade kollektivtrafiken antalet avgångar. Regeringen framhöll att kollektivtrafiken skulle fortsätta som innan pandemin, för att minska smittspridningen. Konsekvensen av kollektivtrafikens fortsatt höga service blev en förlust på 1 miljard kronor i månaden.
Den 2 december blev Trafikverket klart med fördelningen av de 3 miljarder som regeringen tidigare aviserat som stöd för kollektivtrafiken till följd av inkomstbortfall på grund av pandemin. Problemet är dock att kollektivtrafikens intäktsförlust i år uppgår till närmare 7,5 miljarder, enligt Svensk Kollektivtrafik.
Om regeringen inte skjuter till ytterligare medel för att täcka upp för den förlust kollektivtrafiken gör finns det stor risk att personal som transporterat oss under hela pandemin drabbas av kommande massuppsägningar inom kollektivtrafiken.
Med tanke på att vården, som i dag har en enorm upparbetad vårdskuld på grund av prioriteringen av covid-19-patienter under pandemin, och kollektivtrafiken finansieras av samma konkurrerande budget står landets kommuner och regioner inför en svår situation. Sverigedemokraterna vill inte ställa regionerna inför valet att välja mellan patienter och kollektivtrafiken. Det är därför Sverigedemokraterna i sin höstbudget skjuter till medel till kollektivtrafiken. Dessa extra medel ger full kostnadstäckning så att kollektivtrafiken kan fortsätta ge en fullödig och god service, med full bemanning, samtidigt som patienterna får den vår de behöver.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Hur avser ministern och regeringen att agera för att bidra till att kommuner och regioner ska kunna upprätthålla sin goda samhällsservice rörande kollektivtrafiken, trots ett stort och eftersläpande underskott till följd av coronapandemins begränsningar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:221
Webb-tv: Upprätthållande av kollektivtrafikservice
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:66
- Protokoll 2020/21:66 Tisdagen den 19 januariProtokoll 2020/21:66 Svar på interpellation 2020/21:221 om upprätthållande av kollektivtrafikservice
Protokoll från debatten
Anf. 1 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Patrik Jönsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att bidra till att kommuner och regioner ska kunna upprätthålla sin goda samhällsservice rörande kollektivtrafiken.
Den pågående pandemin ställer krav på att kollektivtrafiken kan nyttjas på ett säkert sätt för att undvika smittspridning. Ansvaret för att finansiera och upprätthålla den lokala och regionala kollektivtrafiken vilar emellertid på kommuner och regioner. Samtidigt har vi resenärer också att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att undvika onödiga resor samt att i största möjliga mån undvika att resa i rusningstid.
För att regioner och kommuner ska kunna upprätthålla kapaciteten i kollektivtrafiken har ett särskilt stöd på nu sammanlagt 5 miljarder kronor inrättats. Utöver detta har regeringen för 2020 tillfört 26 miljarder kronor till det generella statsbidraget till kommuner och regioner, varav 12,5 miljarder kronor föreslås som ett permanent tillskott. För 2021 har ytterligare 10 miljarder kronor tillförts.
Regeringen kommer att vara noga med att de skattemedel som i budgeten avsätts för minskade biljettintäkter under coronapandemin kommer ut i verksamheterna. Det är viktigt för att bidra till upprätthållande av trafik i en omfattning som kan motverka smittspridning ombord.
Anf. 2 Patrik Jönsson (SD)
Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret.
Grunden för denna interpellation är att Sverigedemokraterna är oroliga över möjligheterna för kollektivtrafiken att upprätthålla tillräckligt god trafik under coronapandemin för att trängsel på tåg och bussar ska kunna undvikas. Syftet är såklart att minska smittspridningen i samhället.
Jag tror att jag och Tomas Eneroth är överens om att det intäktsbortfall som kommer att uppstå under innevarande år kommer att vida överstiga de 2 miljarder som regeringen har budgeterat för. I sitt svar till mig menar infrastrukturministern, om jag tolkar svaret korrekt, att lösningen är att kommunerna och regionerna ska plocka av de generella statsbidrag som har tillskjutits dem för att täcka kollektivtrafikens tappade intäkter. Vi ska då minnas att SJ som är ett statligt bolag inte kan ta del av de statsbidragen.
Jag sitter själv med i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, och de signaler jag har fått av andra politiker är att de kommer att se enbart kompensationen från regeringen på 3 miljarder i fjol och 2 miljarder i år som den faktiska kompensation som kollektivtrafiken får. Statsbidragen på 26 miljarder som gavs i fjol och de planerade 10 miljarderna för 2021 är pengar som intecknas för en mycket hårt ansatt skolverksamhet, sjukvård och äldreomsorg. De statsbidrag som infrastrukturministern talar om kommer med stor sannolikhet inte att hamna inom kollektivtrafiken. Pengarna behövs helt enkelt för ökade insatser inom vård, skola och omsorg. Nej, fru talman, kommuner och regioner kommer alltså inte att se de generella statsbidragen som en del av ett stöd till sin kollektivtrafik.
Jag har ännu inte kunnat ta del av den exakta siffran över hur mycket den svenska kollektivtrafiken tappade under 2020, men i oktober beräknade SKR att det för i fjol skulle sluta på cirka 7 ½ miljard. Detta kompenserade regeringen med knappt hälften, 3 miljarder. Det känns som en rimlig uppskattning att siffrorna för detta år blir liknande.
Vad väljer då regeringen att göra för att hjälpa till? Den har varit tydlig med sin uppmaning till de svenska kollektivtrafikaktörerna om att de ska fortsätta med sitt höga trafikutbud, vilket vi givetvis anser vara helt rätt. Jo, regeringen har hittills anslagit 2 miljarder för innevarande år. Det är med mycket stor säkerhet långt ifrån vad som verkligen kommer att behövas, fru talman. Sannolikt behöver detta stöd trefaldigas.
I Sverigedemokraternas budgetmotion för 2021 har vi valt att ge 6 miljarder i kompensation för i år. Vi har också valt att helt ta bort banavgifterna. Det skulle även gynna bolag som SJ och MTR, godsaktörer som Hector Rail och Green Cargo och andra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tyvärr verkar Tomas Eneroth stå fast vid att det inte ska betalas ut mer pengar för att kompensera för intäktsbortfallet inom kollektivtrafiken. Men jag skickar över bollen till ministern som gärna får svara på frågan: Kommer regeringen att vara fortsatt kallsinnig till ökat stöd för kollektivtrafiken för 2021?
Anf. 3 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Patrik Jönsson!
När det gäller grundfrågan har regeringen under hela pandemin varit pragmatisk och sagt att vi är beredda att diskutera de ekonomiska förutsättningarna, eftersom vi ska hjälpas åt under en pandemi. Det har vi visat genom att föregående år utöver de generella statsbidragen ge 3 miljarder i öronmärkta statsbidrag till just kollektivtrafiken. Nu ger vi också 2 miljarder. Och jag utesluter inte att det kan komma mer.
För att man ska få ta del av de 2 miljarderna har vi även sagt, inte minst mot bakgrund av agerandet i Skåne och Stockholm, att det är viktigt att man upprätthåller en volym i kollektivtrafiken. Patrik Jönsson sitter med i kollektivtrafiknämnden i Skåne. För den som följer debatten kan det vara intressant att veta att i just Skåne har den borgerliga majoriteten även långt före pandemin skurit ned på kollektivtrafiken.
Niclas Nilsson, som är gruppledare för Sverigedemokraterna i Region Skåne, sa i november: Regeringen har skickat så mycket pengar till regionen att vi inte behöver höja skatten. Det säger något om inställningen; staten ska skjuta till, men lokalt och regionalt är Sverigedemokraterna uppenbarligen inte beredda att ta sitt ansvar.
Jag tror att medborgare tycker att det är ganska rimligt att de kommunala och regionala skattepengarna ska hanteras på bästa sätt och att de regionala företrädarna också under en pandemi ska ta ansvar för det som är deras ansvarsområde. Kollektivtrafiken är regionens ansvar och finansieras med skattemedel men också med biljettintäkter.
Att staten under en pandemi skjuter till resurser är unikt. Det har inte gjorts tidigare. Jag utesluter inte att vi framöver kan behöva fortsätta skjuta till resurser. Men då tycker jag att det är rimligt att staten är tydlig med att en motprestation är att, utöver att ta ansvar för sin egen verksamhet, upprätthålla volym och att inte fortsätta skära ned och riskera att skapa trängsel på bussar eller tåg i till exempel Skåneregionen. För vilka är det som drabbas av det? Inte är det de som kan ta bilen till jobbet eller jobba hemifrån. Det är alla de som faktiskt är hänvisade till att åka med kollektivtrafiken. Vilka är det som drabbas indirekt? Det är Region Skåne, som får fler personer som riskerar att bli smittade, till följd av att man inte har haft tillräcklig volym i kollektivtrafiken.
Det som Niclas Nilsson, gruppledare i Sverigedemokraterna, säger är alltså att man uppenbarligen inte är beredd att ta ansvar för verksamheter som man faktiskt är ansvarig för. Man pekar i stället med hela handen åt regeringen och säger att regeringen ska kompensera för detta.
Jag tycker att det är viktigt att man tar ansvar för sina politiska uppdrag. Patrik Jönsson sitter med i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne. Då ankommer det på Patrik Jönsson att också där agera för att det finns mer resurser för att ta sitt ansvar för kollektivtrafiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har som sagt gjort stora insatser. Jag tror att siffran för direkta utgifter under pandemin nu är uppe i 325 miljarder kronor. Det handlar bland annat om öronmärkta resurser, inte minst till kollektivtrafiken. Jag utesluter inte att vi även framöver kan behöva göra ytterligare insatser.
Att dra in banavgifterna i detta och att sänka Sveriges banavgifter, som i dag är Europas tredje lägsta, är något som långsiktigt verkligen riskerar att urholka resurserna till infrastrukturen.
Jag vill se fler järnvägssatsningar och mer pengar till infrastrukturen så att stambanor kan byggas i Skåne och så att vi kan fortsätta utveckla regiontrafiken och de infrastrukturinvesteringar som behövs där. Jag vet att Patrik Jönsson inte delar min uppfattning, men Sverige behöver fler satsningar på både kollektivtrafik och järnväg.
Anf. 4 Patrik Jönsson (SD)
Fru talman! Sverigedemokraterna har samverkat med bland annat Tomas Eneroths parti för att se till att verkligen upprätthålla kollektivtrafiken i Region Skåne, vilket vi gör. Där kör vi i princip med full styrka, och det känns tryggt. Det är rätt signal att skicka till våra resenärer för att visa att vi tar deras oro på allvar och att vi gör vad vi kan för att minska smittspridningen.
Fru talman! Svensk Kollektivtrafik tror tydligen på tomten. De har skrivit en önskelista till honom, vilken återfinns på deras hemsida. På den har de bland annat skrivit "reducerade och krediterade banavgifter" och "full kompensation för förlorade biljettintäkter". Med tomten menar de nog egentligen Stefan Löfven. Men den som de facto levererar deras julklapp är inte den röda tomten utan den blågula tomten Jimmie Åkesson. Deras önskningar uppfylls nämligen i vår budget.
En fråga som uppstår är: Vilka effekter riskerar vi att få om vi antar att det inte tillskjuts mer pengar till kollektivtrafiken? Ja, det är såklart frestande att göra nedskärningar av utbudet för att minska den ekonomiska skadan. Detta har redan skett i vissa regioner, om än i låg omfattning. Detta kan givetvis göras på olika sätt. I Skåne har ett företag tyvärr föreslagit att ge personalen tjänster om 80 procent, vilket vi kraftigt vänder oss emot.
Minskar man trafiken i rusningstid kommer det att skapa en oönskad trängsel, vilket i sin tur ökar risken för smittspridning. Minskar man utbudet i lågtrafik kommer servicen att minska, vilket i sin tur gör att pendlarna blir lidande och kan tvingas att köra bil eller i värsta fall inte resa alls. På längre sikt riskerar vi att se en flykt av människor som förkastar det kollektiva resandet och väljer att köra bil även efter coronapandemin.
En annan lösning som inte kan uteslutas är att kommuner och regioner väljer att dra ned på annan viktig verksamhet. Det vore förödande om en region, i synnerhet med den vårdskuld som nu råder, gör valet att till exempel minska sin sjukvårdsbudget för att kunna täcka upp intäktsbortfallet inom kollektivtrafiken. Utöver detta kan man givetvis välja att höja kommunalskatten eller landstingsskatten, men det vore fel tidpunkt, om nu någon tidpunkt kan anses rätt för detta, då en stor grupp människor har permitterats, blivit arbetslösa eller fått gå ned i arbetstid. För dessa vore en höjd skatt direkt förödande.
Fru talman! Det här är ingen vanlig lågkonjunktur. Såväl regeringen som troligtvis samtliga partier står enade i frågan att för dem som måste åka kollektivt ska den möjligheten finnas. Kollektivtrafiken ska dessutom vara så god att ett rimligt avstånd ska kunna hållas till medresande. Det handlar inte om att bussen ska gå med sju eller tio minuters mellanrum, utan det handlar om att ha trafik i den omfattning att en resa kan genomföras utan påtaglig risk för att bli smittad av corona.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag anser inte att regeringen tar sitt ansvar i tillräckligt hög grad för att hjälpa kollektivtrafikbranschens olika aktörer ekonomiskt. Jag förväntar mig att Tomas Eneroth och regeringen öppnar börsen igen och blir mer frikostiga.
Anf. 5 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det är viktigt att vi har en bra kollektivtrafik. Det är skälet till att kommuner och regioner som har ansvaret för kollektivtrafiken ska upprätthålla volymer. Detta ansvar har många regioner tagit på ett bra sätt. De har sett till att de som jobbar inom kollektivtrafiken kan färdas tryggt, och de har sett till att man upprätthåller volymerna så att resenärerna kan göra det.
I Skåne har man fört en omfattande diskussion mellan inte minst de fackliga företrädarna och operatörerna om hur förutsättningarna har varit för att man ska kunna arbeta och färdas tryggt. En grundfråga är vilket ansvar man tar regionalt för finansieringen av kollektivtrafiken.
Regeringen har valt att göra det unika tillskottet genom att staten hjälper kommuner och regioner med kollektivtrafiken. Utöver historiskt höga insatser i generella statsbidrag har vi gett öronmärkta statsbidrag på först 3 miljarder och sedan 2 miljarder. De sista 2 miljarderna ges med en motprestation som innebär att man ska upprätthålla volymen.
På förekommen anledning vill jag ställa en fråga till Patrik Jönsson. Tycker Patrik Jönsson och Sverigedemokraterna att det är bra att vi ställer krav på ett upprätthållande av volymen? Gör regeringen rätt bedömning här?
Jag vill återkomma till Sverigedemokraternas agerande i till exempel Skåne. Där säger Niclas Nilsson som sagt att regeringen har skickat så mycket pengar till regionen att regionen inte behöver höja skatten. Tycker inte Patrik Jönsson att det är rimligt att man åtminstone kan tänka sig att överväga skattejusteringar? Det sker ju i ett läge där vi nationellt får lägga 325 miljarder i extraordinära insatser och där man i regionerna möts av en utmaning man inte någonsin stött på.
Jag förstod på Patrik Jönsson som att det över huvud taget inte fanns i tankesfären att diskutera skattehöjningar. Jag tror att medborgarna ändå förväntar sig att man överväger olika sätt att säkra bra service, bra stöd, bra resurser till sjukvården, äldreomsorgen, skolan och också kollektivtrafiken. Det är skälet till att regeringen har valt att skjuta till resurser, även till borgerligt styrda regioner där Sverigedemokraterna stöder dessa, för att medborgare i hela landet ska känna den trygghet som det innebär när man har resurser till sjukvården, äldreomsorgen och kollektivtrafiken.
Regeringens utgångspunkt är självklar. Kollektivtrafiken är viktig. Staten har gått in med resurser. Vi utesluter inte att vi även framöver kan behöva gå in med resurser för att också säkerställa god kvalitet i kollektivtrafiken och att de som arbetar där också kan färdas säkert och tryggt. Det är helt avgörande. Det har vi visat på ett alldeles utmärkt sätt, och vi har också fått riksdagens stöd för de insatser som vi nu gör på kommuner och regioner liksom naturligtvis också på kollektivtrafiken.
Anf. 6 Patrik Jönsson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det infrastrukturministern säger stämmer. Jag är inte en person som tycker att det vapen vi i första hand ska ta till är skattehöjning. Man ska vara restriktiv med det. Det påverkar trots allt mycket i samhället om man väljer att höja skatten. Där har vi helt olika synsätt. Socialdemokraterna har historiskt sett inte varit särskilt kända för att vara restriktiva med skattehöjningar.
Det stämmer att regeringen har tillskjutit en summa i statsbidrag, vilket säkert samtliga regeringar hade gjort, som till ganska stor del motsvarar det som har behövts. Jag tycker att det är positivt. Det får herr Eneroth såklart ta till sig. När man tillskjuter 26 miljarder i generella statsbidrag har man ändå varit tämligen generös.
Jag talar dock om stödet för 2021. Stödet till kollektivtrafiken var inte mer än knappt hälften av vad som efterfrågades och vad Svensk Kollektivtrafik begärde. Nu gäller frågan alltså 2021. Regeringen har valt att de facto tillskjuta 2 miljarder kronor, och det är uppenbarligen inte tillräckligt.
Som jag förstår det är Tomas Eneroth inte helt kallsinnig. Han tycks öppna för möjligheten att mer medel skulle kunna tillskjutas. Jag hoppas verkligen att så sker. Som jag sa tidigare kommer politikerna inte att tolka det generella statsbidraget som stöd till kollektivtrafiken.
Anf. 7 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Vad gäller det sistnämnda är det viktigt att lyssna in vad Patrik Jönsson säger, det vill säga att man inte avser att använda det generella statsbidraget för delar av sin egen verksamhet, det vill säga kollektivtrafiken. Slutsatsen av det är egentligen allvarlig. Poängen med generella statsbidrag är att de inte är öronmärkta. Med dem litar vi på att regionalt och kommunalt förtroendevalda har förmåga, kompetens, intresse och engagemang att kunna välja och prioritera viktiga insatser.
Kollektivtrafiken har visat sig vara en väldigt viktig insats för att medborgare ska kunna färdas tryggt, begränsa risken för smittspridning och därmed minska risken belastningen på sjukvården.
Med denna tolkning riskerar vi att få en utveckling med alltmer öronmärkta statsbidrag. Jag har själv varit kommun- och regionpolitiker innan jag kom in i riksdagen och tycker att man ska lita på kommun- och regionpolitiker. Jag gillar tanken på en påse pengar snarare än öronmärkta statsbidrag.
Det Patrik Jönsson anför tyder på att man i varje fall i Region Skåne kommer att behöva ha än mer öronmärkta resurser för att vi ska säkerställa att pengarna verkligen fördelas så som vi i en socialdemokratiskt ledd regering tycker att de ska fördelas, det vill säga också till kollektivtrafiken. Det är kanske ett bra kvitto på att regeringen gör rätt prioritering, men jag tycker att det är bekymmersamt om man inte ser denna utmaning även i Region Skåne.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.