Utredningen om Bromma flygplats
Interpellation 2020/21:786 av Maria Stockhaus (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-06-01
- Överlämnad
- 2021-06-01
- Anmäld
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
- Svarsdatum
- 2021-06-18
- Besvarad
- 2021-06-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Nu har en tydlig majoritet i riksdagen beslutat att Bromma inte kan läggas ned, med pandemin som ursäkt. Flyget måste få en chans att återhämta sig innan tillförlitliga prognoser om behovet av flygplatskapacitet i Stockholmsområdet kan tas fram.
Regeringen har tillsatt en utredning som på kort tid ska göra översiktliga prognoser om behoven av flygplatskapacitet och ta fram ett underlag för en avveckling av Bromma.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Med tanke på det beslut som riksdagen har fattat, vad avser ministern att göra när det gäller den utredning som är tillsatt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:786
Webb-tv: Utredningen om Bromma flygplats
Dokument från debatten
- Fredag den 18 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:144
- Protokoll 2020/21:144 Fredagen den 18 juniProtokoll 2020/21:144 Svar på interpellation 2020/21:786 om utredningen om Bromma flygplats
Protokoll från debatten
Anf. 62 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Maria Stockhaus har frågat mig vad jag avser att göra när det gäller den utredning om Bromma flygplats som är tillsatt.
Det har tillsatts en utredare som ska analysera och redovisa hur driften och verksamheterna vid Bromma flygplats formellt kan avvecklas. Det handlar bland annat om att beskriva de juridiska respektive ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av en avveckling av flygplatsen. Utredaren har också i uppdrag att beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2021.
Tillkännagivandet i riksdagen minskar inte behovet av att belysa dessa frågor.
Anf. 63 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. När jag skulle förbereda mig för den här debatten roade jag mig med att söka på riksdagens hemsida på namnet Bromma. Av resultatet att döma är engagemanget för Bromma väldigt starkt här i riksdagen. Jag tror också att infrastrukturministern har diskuterat den frågan ett antal gånger vid de här talarstolarna. Det är nog inte ett vurmande för vare sig flyg eller flygplatsen i sig det här beror på, utan mer den betydelse Bromma flygplats har för tillgängligheten till Stockholm.
Regeringens agerande inger inget förtroende. Redan 2016 beslutade en majoritet här i riksdagen att Bromma ska utvecklas, ett tillkännagivande som regeringen helt har ignorerat. När det har tagits upp i debatter har infrastrukturministern hävdat att omständigheterna är helt annorlunda nu. Absolut - pandemin har påverkat flyget. Det tror jag att vi alla inser. Men det innebär inte att regeringen kan bortse från beslut här i kammaren. Oavsett det står regeringens agerande avseende Bromma nu i direkt strid med det beslutet.
Fru talman! Förtroendet för regeringen när det gäller flyget skulle jag säga är obefintligt. Den här regeringen agerar vårdslöst med viktig infrastruktur. Då reagerar den majoritet här i riksdagen som ser att flyget behövs för att hela Sverige ska leva. Nu senast skedde det i form av ytterligare ett tillkännagivande, som tydligt säger att regeringen bör stanna upp och inte fatta förhastade beslut mitt i en pandemi.
Hur snabbt flyget återhämtar sig finns det i dag inte några säkra prognoser för. Att i det läget tvinga fram en snabbutredning är precis det som beslutet här i riksdagen vill förhindra. Att regeringen helt struntar i det beslut som riksdagen fattat och väljer att gå vidare med utredningen är anmärkningsvärt. Beslutet är tydligt: Beslut om Bromma ska vänta tills det går att göra säkra prognoser, och det kommer inte att vara möjligt till augusti.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den utredning som regeringen tillsatt offentliggjordes vid en pressträff där en triumferande Bolund var mycket tydlig med att Bromma flygplats skulle läggas ned och det snabbt. Infrastrukturministern har i flera skriftliga svar och interpellationssvar om Bromma återkommit till det osäkra läget för flygets återhämtning. Varför väljer då regeringen att fortsätta på den inslagna banan med en förtida nedläggning av en viktig del av svensk infrastruktur i stället för att följa riksdagens beslut? Det minsta man kan begära är att utredningstiden förlängs.
Anf. 64 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och tackar Maria Stockhaus för en väldigt viktig interpellation om Bromma flygplats och dess betydelse som livsnerv för hela landet och de regionala flygplatserna.
Det är verkligen ingen hemlighet att Bromma flygplats har den här betydelsen, som har framkommit i debatten, när det gäller tillgängligheten till Stockholm. Jag har under pandemin haft möjlighet att resa från Ängelholms flygplats till Stockholm. Man ser hur återhämtningen kommer väldigt väl. Häromveckan debatterade näringsutskottet regional tillväxt 2021-2030. Flyget behövs i hela landet.
Fredagen den 28 maj stod det för första gången sedan pandemin började tre plan på plattan i Ängelholm. Två av dem skulle till Bromma. Det är glädjande ur olika aspekter. Bland annat handlar det om landslaget, som tränade i Båstad inför fotbolls-EM. Det är härligt att se. Det är fantastiskt att idrottare kan ta sig över landet med snabba och korta vägar för att kunna vara med i matcher och utöva idrott. Det är också ett tecken på att pandemin verkligen är på väg nedåt och att vi börjar närma oss det normala efter den här tiden.
Besöksnäringen är en annan del som har blött under pandemin med restriktionerna. Flyget står för en del av de kontaktpunkter som behövs för att man ska kunna ta sig runt i vårt land, så att vi kan ha en besöksnäring framöver.
Hållbarhet, omställning och drivmedel står också i fokus när det handlar om flyg. Flygbranschens målsättning är att inrikesflyget ska vara till 100 procent fossilfritt 2030. Lokalt på flygplatsen Ängelholm Helsingborg Airport finns biojetbränsle på vägen fram mot det nya som ska komma därefter. Man gör vad man kan. Man ställer om för att vara det moderna transportmedlet i den nya världen. Statsrådet Tomas Eneroth har efter en längre tids debatter om flyget också börjat tala om elflyg och framtiden.
Fru talman! Regionala flygplatser är viktiga noder i ett land som vårt, med stora avstånd. Det är bra för utbildning, jobb och besöksnäring tillsammans med familjeåterförening och idrottsutövande. Vi tror på omställning och teknikutveckling, inte avställning. I detta perspektiv finns Bromma flygplats med som en viktig nod.
Nu har majoriteten av partierna i riksdagen ställt sig bakom ett tillkännagivande, vilket har tagits upp här av Maria Stockhaus. Regeringen har krav på sig att dra tillbaka de planerade tankarna kring den tillsatta utredningen. Frågan vad statsrådet avser att göra är befogad. De svar som har givits i dag räcker inte till. Bromma bör långsiktigt få en möjlighet genom att man tittar framåt på vad det finns för möjligheter med flyget.
Det som också gör det här så märkligt är att regeringen tar upp vikten av omställning när det gäller andra sektorer i samhället. Jag kan ta exempel från tidigare interpellationsdebatter i dag där Per Bolund svarade på frågor. Det som vi felaktigt kallar för fossilfritt stål är en omställning av industrin till någonting som ska vara det nya i framtiden och där man ska ha mindre CO2. Den andra omställning som man tog upp handlar om Volvo och elbilar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är märkligt att alla de här delarna och sektorerna runt om i vårt land finns med på kartan inför framtiden, medan man när det kommer till flyget är noga med att gå på linjen att det här är något som inte behövs. Här ska det inte ske någon omställning, och det här transportslaget verkar inte ens kunna finnas. Därmed är också Bromma en av de noder som statsrådet inte ser som en del av jobb, utveckling och tillväxt i vårt land. Det är tragiskt. Jag tycker att det är dåligt att man struntar i riksdagens beslut.
Anf. 65 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Först och främst vill jag intyga att det absolut inte struntas i några riksdagsbeslut. Jag tar ytterst allvarligt på de tillkännagivanden som görs och på att följa dessa och redovisa för riksdagen hur man arbetar. Det var också därför det var viktigt för mig att säga att jag utifrån de beslut riksdagen har fattat tror att det är till nytta för riksdagen att man gör en ordentlig utredning och klargör hur en avveckling av Bromma flygplats skulle se ut. Vad gäller för saneringskostnaderna? Vilket är ansvaret? Vilken kapacitet finns det på Arlanda?
Fru talman! Jag tror att båda ledamöterna blandar ihop infrastrukturens utformning med synen på flyget. Låt mig vara tydlig med att vi satsar på flyget. Vi har gett omfattande stöd till flyget, inte minst under pandemin, med allt från kapitaltillskott till förutsättningar för bättre kreditgarantier för flyget, inte minst för SAS. Vi har gett omfattande stöd till Swedavia och till Sveriges regionala flygplatser. Vi har inrättat en allmän trafikplikt. Eftersom det kommersiella flyget inte klarade sig fick vi med statliga medel upphandla flyg från Gotland till fastlandet och inte minst från Norrland till övriga landet. Vi har alltså verkligen satsat på flyg.
Dessutom ger vi statliga resurser till satsningar på elflyg. Vi har utrett förutsättningarna för biodrivmedel i flyg och föreslår också hur vi successivt ska öka andelen biodrivmedel. På internationell nivå har vi drivit frågan om flyget och de drivkrafter som finns för att se till att flyget blir hållbart. Jag ser en tydlig signal från inte minst svenska folket. Vi har haft en flygskamsdebatt, och flyget minskade långt före pandemin. Ska vi flyga - och det vill vi, för vi tycker om att resa - ska det vara hållbart.
Därför har Sverige drivit frågan inte minst i ICAO om att kunna beskatta fossilt flygbränsle för att på det sättet ändra de internationella regelverken så att flyget kan ställa om. Här är svensk flygindustri med. Här är svensk bransch med. Vi har gemensamt programmet Fossilfritt Sverige och ser hur flyget i Sverige vill ställa om. Heart Aerospace satsar på elflyg; även om det är för ett litet segment är det en viktig industriell utveckling.
Att blanda ihop det med frågan om Bromma tycker jag är ytterst olyckligt. Det finns väldigt många företrädare, även sådana som är starkt engagerade i flygets utveckling, som ser fördelar med att samla flyget på Arlanda.
Skälen är uppenbara. Arlanda har uppenbara problem att konkurrera om internationellt direktflyg. Sverige som är ett litet exportberoende land måste ha förutsättningar att kunna ha direktflyg ut i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu står vi med två mer än halvtomma flygplatser i Stockholmsregionen. Jag tror inte att det ökar förutsättningarna att rekrytera och locka internationellt direktflyg till Arlanda om det är en tom flygplats och om man med inrikesflyget först ska ta sig till Bromma för att sedan åka taxi över till Arlanda för att komma vidare.
Det finns en ganska bra rationell tanke med att samla inrikesflyget på Arlanda. När jag åker från Växjö och vill vidare upp i landet, eller för den delen ut i världen, behöver jag inte ta en taxi från Bromma ut till Arlanda för att åka vidare. Det vore dessutom bra om vi nu ska ställa om flyget att kunna samla omställningsinsatserna på Arlanda, oavsett om det är laddinfrastruktur eller biobränsle.
Problemet är Moderaternas oförmåga att släppa frågan om Bromma. Det gör att man därmed riskerar någonting som är viktigt för Sverige men också för Stockholmsregionen. Det handlar om Arlandas attraktivitet och drivkraft.
Naturligtvis kommer utredningen att kunna vara ett bra underlag för fortsatta ställningstaganden från riksdagen. Jag uppskattar också det som Maria Stockhaus lyfte fram i avslutningen av sitt anförande om att det kanske finns skäl att förlänga utredningen. Låt oss se om det skulle vara angeläget när utredaren lägger fram sitt betänkande den 31 augusti.
Anf. 66 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Det är intressant att infrastrukturministern säger att han tar beslut här i kammaren på största allvar. Vi hade för inte så länge sedan i utskottet uppe den så kallade skrivelse 75 där vi följer upp tillkännagivanden från riksdagen.
Om man tittar på den sammanställningen och hur regeringen har hanterat tillkännagivanden från riksdagen när det gäller trafikområdet tyder inte det på någon större respekt för de beslut som fattas här i riksdagen. När det gäller beslutet om Bromma från 2016 har mig veterligen ingenting gjorts för att tillgodose det tillkännagivandet om att utveckla Bromma flygplats.
Fru talman! I det senaste tillkännagivandet står det väldigt tydligt att vi vill se en utveckling av Arlanda. I direktivet till den utredning som regeringen har tillsatt finns bara fokus på att säkerställa nödvändig kapacitet på Arlanda för att kunna ta över Brommas flyg.
Frågan är vem som egentligen definierar vad som är nödvändigt flyg. Den definition som Per Bolund gör och den definition som människor som bor ute i landet som flyger till och från Bromma gör ser nog väldigt annorlunda ut skulle jag tro.
I tillkännagivandet uppmanar riksdagen regeringen att återkomma med en plan för utvecklingen av Arlanda inklusive de beslut som krävs om miljötillstånd, och det senast i december i år. Även i det fallet är det svårt att förstå att regeringen i det läget när man har tillsatt en utredning inte väljer att ge tilläggsdirektiv för att kunna tillmötesgå det tillkännagivande som vi har beslutat om här i riksdagen.
Fru talman! Som jag har sagt tidigare är regeringens agerande i flygfrågan allt annat än förtroendeingivande. En anledning till tillkännagivandet om Arlanda är hur regeringen valde att hantera Arlandarådet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var en grupp insatta och seriösa människor som jobbade fram ett antal förslag för att utveckla Arlanda till en attraktiv flygplats, faktiskt både för framtiden och för att kunna hantera flyget från Bromma efter 2038. Men det handlade också om det som jag tror att vi har ett gemensamt intresse av när det gäller flyget. Det är att Arlanda ska kunna växa som internationell flygplats så att vi inte förlorar alla direktlinjer till Köpenhamn.
Efter riksdagens beslut är det dags att plocka fram Arlandarådets slutrapport, en rapport som innehåller många bra förslag när det gäller själva flygplatsen men även transporter till och från så att de kan ske på ett klimatsmart sätt och inte som i dag i alldeles för hög utsträckning med bil.
Fru talman! Min fråga till infrastrukturministern är: Vad avser regeringen att göra för att tillgodose tillkännagivandet om en plan för Arlandas utveckling? Det ligger knappast i utredningens direktiv.
Anf. 67 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
När det gäller hur det här hänger ihop med flyget och flygplatserna finns det inget konstigt i att man har den diskussionen utifrån olika perspektiv.
Arlanda var uppe på tapeten i det senaste inlägget från Maria Stockhaus. I dag på morgonen har vi kunnat höra att de internationella flygbokningarna till Arlanda skjutit i höjden för juli och augusti. Man talar om en ökning med nästan 2 000 procent, enligt bokningsdata hos IATA:s samordnade bokningssystem.
Mätningen är gjord i år under april och maj månad och jämför med 2020. Man kan förstå att siffrorna är höga jämfört med under den pandemi vi var i. Det kanske inte är tillräckligt. Men det far upp med en hög och brant ökning. Resandet 2020 var 6 535 000 jämfört med 25 642 623 resenärer 2019. Nu ökar det under två månader med 1 993 procent, för att vara exakt.
Det är just vad det handlar om. Vart tar Arlanda vägen? Vad kommer att hända nu framåt efter pandemin? Det är en internationell flygplats. Statsrådet talar om direktflyg. Precis som Maria Stockhaus tog upp tidigare har vi haft direktlinjer som vi inte ville ha som gick till Köpenhamn i stället. Regeringen får bestämma sig. Vill man ha flyg med direktlinjer, eller ska man inte ha det? Vad händer med det internationella flyget? Det måste också in i perspektivet när man diskuterar Bromma som en inrikesflygplats.
Från mitt perspektiv har det varit viktigt att rädda flygplatsen under den tid som det har varit pandemi. Ängelholms flygplats har tagits över av kommuner för att säkra jobb, utveckling och tillväxt i regionen. Det är oerhört viktigt för regionerna. Det är alldeles för tidigt att säga någonting om Bromma. Det måste få lov att ha en utveckling tillsammans med vad som händer på Arlanda.
Anf. 68 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson! Jag uppskattar också att man kommunaliserar flygplatsen och att det offentliga träder in när marknaden inte vill eller kan driva flygplatsen vidare. Det är ett starkt engagemang som finns i kommunerna kring Helsingborg och Ängelholm. Det uppskattar jag verkligen. Jag tror att det är viktigt för att säkra redundansen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror också att det finns ett bekymmer här med argumentationen. Vi kan konstatera att direktflyget ändå etableras i Köpenhamn i allt större utsträckning. Det är en region med 4,5 miljoner invånare och med en starkt växande Öresundsregion. Det är ändå ett bekymmer om underlaget på Arlanda är för litet för att konkurrera.
Fru talman! Frågan till Maria Stockhaus får bli: Förbättras förutsättningarna att få internationellt direktflyg till Arlanda av att man delar upp inrikesflyget på två flygplatser i Stockholm?
Arlandarådets arbete, som jag ledde, handlade bland annat om att säkerställa att vi ändå kan ha en positiv utveckling för det som inte bara för Stockholmsregionen utan för landet är en viktig internationell flygplats. Jag hör till dem som tror att flyget har goda förutsättningar att ställa om. En omställning kanske underlättas av att flyget skulle kunna samlas på Arlanda. Låt oss utreda förutsättningarna.
Här får Moderaterna bestämma sig. Man vill å ena sidan ha fram en plan för Arlandas utbyggnad. Samtidigt säger man att regeringen inte får utreda frågan. Det finns någonting som heter beredningskrav, och det ska finnas underlag innan regeringen föreslår någonting. Jag tror ändå att det är ganska viktigt att vi i så fall utreder.
Fru talman! Det är därför jag i interpellationssvaret var väldigt tydlig med att säga att det också gagnar inte minst riksdagen att belysa de frågor som är nödvändiga för att till exempel säkra kapaciteten på Arlanda.
Avslutningsvis: Vi ska inte blanda ihop de infrastrukturella utmaningarna med vår syn på flyget. Flyget behövs i ett industriland som Sverige, men flyget behöver ställa om. Flyget i Sverige vill numera ställa om. Så var det inte tidigare. Jag har noterat att företrädare för flygindustrin nog är mer progressiva än vad kanske företrädare för Moderaterna och Sverigedemokraterna ibland är.
Nu hörs inte längre kraven på att ta bort flygskatten eller en del andra förslag. Nu är det snarare: Öka nu stödet för vår omställning. Se till att vi får förutsättningar för reduktionsplikten så att vi kan ha mer biobränsle i flyget. Titta på laddkapaciteten och förutsättningarna för laddinfrastruktur för elflyg på landets flygplatser. Från väldigt många flygplatser runt omkring i Sverige vill man nu vara en försöks- och demonstrationsarena för inte minst elflyg. Jag tycker att det är en positiv utveckling
Den utvecklingen att ställa om transportsektorn ska vi fortsätta med i Sverige, för vi har ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi ska bli ett land där vi ser till att transportsektorn tar sitt ansvar och minskar utsläppen med 70 procent till 2030 och till nettonoll 2045. Inom fordonsindustrin och fordonssektorn ligger det inom räckhåll. Jag är relativt optimistisk även när det gäller sjöfarten, även om det finns utmaningar. Inom flyget är kanske utmaningen störst, men där pågår nu en stark omställning. Kan vi också internationellt få på plats regelverk som EU ETS, utsläppshandelssystemet, eller ICAO:s regler kring beskattning av fossilt flygbränsle får vi tydliga drivkrafter och incitament.
Omställningen är jag alltså optimistisk och positiv till. När det gäller Bromma kan jag bara konstatera att det är en fråga som har diskuterats under väldigt, väldigt lång tid. Jag tror att det skulle gagna Sverige väl att komma till beslut och säkerställa att vi får en förstärkt och säkrad kapacitet på Arlanda.
Anf. 69 Maria Stockhaus (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att beslutet här i riksdagen med det senaste tillkännagivandet om Bromma mycket handlar om att regeringen i en osäker tid när det gäller hur utvecklingen kommer att se ut efter pandemin utnyttjar det tillfället och använder Bromma som en bricka i ett politiskt spel. Man kan ju undra vad det var Miljöpartiet fick ge med sig på för att de skulle få möjligheten att äta tårta och fira att Bromma nu minsann skulle läggas ned.
Kapaciteten och hur man hanterar den framöver är en oerhört viktig fråga, och jag tror att det är det som gör att reaktionerna är så skarpa. Man kan till exempel titta på BRA:s agerande. I det första läget säger de att de kanske är beredda att flytta över trots allt. Sedan börjar förhandlingarna om slottider, och då inser de att de inte kommer att ha någon verksamhet. De har inga förutsättningar på Arlanda, och då går de tillbaka och säger att de vill fortsätta på Bromma.
Det finns mycket i den här hanteringen som är märkligt, inte minst Swedavias rapport som ingen får se. Men i den rapporten säger de också att en utbyggnad är nödvändig om inrikesflyget ska kunna flytta över och om man dessutom ska kunna utveckla inrikesflyget.
Jag delar infrastrukturministerns åsikt om att det är viktigt att vi tittar på att utveckla Arlanda. Där har dock Miljöpartiet, infrastrukturministerns regeringspartner, varit väldigt tydligt med att det inte kommer på fråga. Den utredning som nu är tillsatt handlar heller inte om att utveckla Arlanda, utan den handlar bara om att säkerställa att det finns kapacitet för att ta över Brommas flyg - ingenting annat. Det finns ingenting om att utveckla Arlanda flygplats.
Jag tänkte avsluta med att fråga vad det är som krävs för att regeringen ska respektera riksdagens majoritet. Hela agerandet kring Bromma flygplats, gällande både tillkännagivandet från 2016 och det senaste tillkännagivandet, är ju totalt respektlöst mot en majoritet i riksdagen.
Anf. 70 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Maria Stockhaus!
Låt mig börja i riksdagen. Jag har, som jag har nämnt tidigare under dagens interpellationsdebatter, varit i riksdagen länge. Jag kom in 1994 och har den allra största respekt för diskussionerna, förslagen och besluten som tas här. Därför har det varit väldigt viktigt för mig som infrastrukturminister att också vara noggrann med att följa riksdagens beslut.
Det som har hänt när det gäller tillkännagivandena, inte minst 2016, är att vi fick en diskussion om flygskam, vilket gjorde att flyget minskade kraftigt. Vi har sedan dess också haft en pandemi som innebär att i princip allt reguljärt flyg mellan länder har upphört. Vi står med tom kapacitet på Bromma, på Arlanda och på många flygplatser runt omkring i världen. Jag vet inte om det är en god idé från vare sig Moderaterna eller någon annan att driva tom verksamhet vidare till väldigt dyra pengar. Vi ska vara aktsamma om skattebetalarnas pengar.
Swedavia har till regeringen lämnat in en redovisning som visar att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar att driva Bromma vidare. Vi vet från internationella flygorganisationer att det kommer att ta ganska lång tid innan flyget återhämtar sig - till 2025, 2026 eller 2027.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är klart att det då kanske finns förutsättningar att ändå utreda hur en nedläggning och avveckling av verksamheten vid Bromma kan se ut och om det finns förutsättningar att säkra kapaciteten på Arlanda. Jag tror att ett sådant utredningsförfarande skulle vara nog så viktigt oavsett vilken slutsats man sedan drar. Jag ser inte att detta på något sätt skulle vara en obstruktion mot riksdagsbeslutet. Det vore tvärtom ett sätt att faktiskt säkerställa att vi har bra beslutsunderlag för att kunna fatta beslut framöver. Jag tror att det är viktigt.
Jag förstår och har all respekt för att ett oppositionsparti vill misstänkliggöra och driva på. Så ska det vara, och så skulle det säkert vara om platserna var ombytta också. Men jag tror faktiskt att vi i det här läget måste lyssna inte minst på näringslivets olika företrädare, som handelskammaren i Stockholm och andra som när en oro för vad det innebär om vi inte kan få en kapacitet på Arlanda.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.