Vinstuttag ur allmännyttan

Anf. 124 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Nooshi Dadgostar har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att de allmännyttiga bostadsbolagen själva ska kunna få disponera sina vinster.

Vi har en enorm bostadsbrist i landet. Då är de allmännyttiga bostadsbolagen en viktig aktör. De ska kunna bygga nya bostäder och rusta upp befintliga. Jag delar Nooshi Dadgostars uppfattning att det krävs kraftansträngningar även från de allmännyttiga bostadsbolagen och att deras eventuella vinster därför borde bidra till bostadsbyggandet.

Det är upp till varje kommun att bestämma hur de vill styra sitt allmännyttiga bostadsbolag. Jag är medveten om att sju av bostadsbolagen har delat ut mer än tillåtet under 2014. Några bostadsbolag har också använt sig av undantagsregeln och avsatt delar av vinsten till bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

När lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft 2011 ändrades villkoren för begränsningar av värdeöverföringar, det vill säga vinstutdelning och överföring av koncernbidrag till moderbolag och systerbolag. Ett syfte med lagen var att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag men att det måste ske i sådana former att konkurrensen inte snedvrids. Lagen utformades så att det svenska regelverket inte strider mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler men också för att balansera de delvis skilda intressen som finns hos boende, kommuner och fastighetsägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunerna ska varje år lämna uppgifter om beslutade värdeöverföringar till länsstyrelserna, och sedan lagen trädde i kraft har Boverket på regeringens uppdrag fortlöpande följt de förändringar som lagen medfört på bostadsmarknaden. De otillåtna värdeöverföringarna har exempelvis minskat betydligt sedan lagen ändrades 2011. Året innan lagen infördes lämnade 18 procent av bolagen otillåten värdeöverföring att jämföra med mellan 3 och 5 procent under åren 2011-2014. Regeringen har inte för avsikt att vidta några åtgärder men följer utvecklingen noga och är beredd att kunna göra en samlad utvärdering om utvecklingen går i fel riktning.

Anf. 125 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Anledningen till min interpellation är att SVT för ett antal veckor sedan kunde visa att mycket av pengarna i kommunerna försvinner ut från de kommunala bostadsbolagen och in i annan kommunal verksamhet. Det är förstås helt fel tajmning. När vi nu har en så enorm bostadsbrist behöver ju alla pengar som finns i bolagen stanna där för att gå till ökat bostadsbyggande.

Jag noterar också att i den mätning som SVT gjorde var Stockholmsmoderaterna värst under förra mandatperioden. De tog ut flera miljarder ur bostadsbolagen för att i första hand finansiera skattesänkningar för ganska välbeställda stockholmare. Det här är pengar som hade kunnat leda till ett stort antal nya hyresrätter i Stockholm. Stockholm hade sett helt annorlunda ut i dag om inte den typen av värdeöverföringar hade genomförts under förra mandatperioden i Stockholms stad - för att ta ett exempel.

I granskningen ser man också att den gamla borgerliga majoriteten i Mölndal tar ut en hel del pengar för att finansiera Gunnebo slott och trädgårdar. Det är slottsparker, hotell och annat som finansieras med hyresgästernas pengar. Boverket konstaterar att de har noterat att Mölndals kommun återkommande har gjort otillåtna vinstöverföringar, och har gjort det i nio år, men att de kan inte göra någonting åt det. Det måste ändå framstå som ganska obegripligt för vanliga människor att vi har ett regelverk som kommuner återkommande bryter mot men att ingenting händer.

Allmännyttan är ett av våra mest kraftfulla verktyg för att bygga bort bostadsbristen. Oftast är det så att om allmännyttan börjar bygga kommer de privata efter och man kan få upp bostadsbyggandet ganska kraftigt.

Den lagändring som ministern hänvisar till, som drevs igenom 2010, byggde på ett slags kompromiss. De kommunala bolagen skulle drivas enligt affärsmässiga principer så länge hyresgästernas pengar inte användes till annat än just fastigheterna. Men den här lagstiftningen har ju blivit ensidigt dålig för hyresgästerna, får man ju säga så här i efterhand. Dels gör flera kommuner oerhört hårda tolkningar av vad affärsmässigt är, det vill säga att de ställer alldeles för höga avkastningskrav och genomför irrationella utförsäljningar, dels fortsätter de att plocka ut pengar ur bolagen. Ministern pekar då på att andelen sjunker. Men det blir ju mer pengar.

Det uttag ur bolaget på flera miljarder som exempelvis Stockholm gjorde var ju ett tillåtet uttag, därför att man då bara hänvisar till den enorma flora av undantagsparagrafer som i dag finns. Jag menar att när det finns så generösa undantag i lagstiftningen har vi inte skyddat hyresgästerna från stora uttag, utan hyresgästernas pengar försvinner ut i annan kommunal verksamhet eller, som i det här fallet, till skattesänkningar för rika stockholmare. Samtidigt upplever många att hyrorna pressas upp för mycket, att underhållet är för dåligt och att renoveringarna inte genomförs på ett bra sätt för hyresgästerna. För många upplevs det som enormt orättvist att hyresgästerna betalar dubbelt för välfärden när det är skattebetalarna som borde stå för den kommunala verksamheten, inte hyresgästen.

Anf. 126 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Nooshi Dadgostar för att hon tar upp den här viktiga frågan.

Vi har ett antal siffror från 2014 när det gäller överföringarna från kommunala bostadsaktiebolag. Det vi ser är en markant minskning i det totala antalet men också i antalet bolag som gör detta. Och det finns inga sanktioner i lagen om ett bostadsbolag lämnar värdeöverföringar i strid med bestämmelserna. Det är så lagen ser ut. Och så som den här riksdagen ser ut kanske det inte heller är att förvänta sig att en ändring av lagen skulle gå igenom. Men vi bevakar det här väldigt noga. Sedan lagen trädde i kraft har Boverket på regeringens uppdrag fortlöpande följt förändringarna på bostadsmarknaden, vilket innebär att vi har de siffror vi har.

Dessutom är det viktigt att känna till att ett beslut i Stockholms stad om vilka åtgärder som ryms inom undantaget, som vi också diskuterar, faktiskt överklagades. Överklagandet avslogs i Förvaltningsrätten liksom i Kammarrätten som är en högre instans. Man fick inget prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att vidare överklagande inte har varit möjligt. Då kvarstår Kammarrättens dom i ärendet. Denna vägledande dom visar att kommunerna har en omfattande handlingsfrihet i användandet av överskottet.

Överskottet är en fråga och de otillåtna överföringarna är en annan fråga. Om vi från regeringens sida skulle se att det här eskalerar, eller åtminstone inte stagnerar, kommer vi att få tillfälle att återkomma till frågan. Då är det i linje med det som Nooshi Dadgostar tar upp, att det inte är meningen att de här värdeöverföringarna ska kunna ske. Det här ska ju vara medel som kommer kommunen, dess invånare och framför allt de boende till del.

Utöver detta har jag ingenting att tillägga, fru talman.

Anf. 127 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Tack, ministern, för det ytterligare svaret!

Ett problem är dels de otillåtna uttagen som inte ger någon påföljd, dels de enormt flexibla undantagen som finns i lagstiftningen. Den kompromiss som lagstiftningen ändå byggde på, det vill säga att hyresgästerna skulle gå med på att det här drivs enligt affärsmässiga principer men att hyresgästernas pengar skulle behållas inom bolaget, menar jag inte hålls just nu. Och jag är inte alls lika övertygad som ministern om att man inte kan driva igenom det i Sveriges riksdag. Jag är helt övertygad om att de flesta tycker att det är skattebetalarna i en kommun som ska betala för den kommunala verksamheten, inte de som råkar vara hyresgäster under just den perioden.

Ett undantag i lagstiftningen är till exempel att pengarna ska främja integration och social sammanhållning. Då måste frågan bli: Varför är det hyresgästerna som ska betala för integration och social sammanhållning i en kommun? Är det inte kommuninvånarnas uppgift att göra det? Är det just hyresgästerna som ska integreras? Eller hur är det egentligen tänkt? Det är en enormt omfattande och ospecifik formulering i ett undantag, måste jag säga, därför att integration och social sammanhållning kan ju faktiskt vara vad som helst. Det här är oerhört vagt. En jurist som tittar på detta kan få in exakt vad som helst i detta, så jag menar att det här bör skärpas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att en stad som Stockholm, där bostadsbristen är så himla stor, ska kunna sälja ut så enormt många bostäder och sedan använda pengarna till att sänka skatten för i första hand villaägare blir för mig en fördelningspolitiskt väldigt negativ sak. Att man kan göra på det sättet gör att vi inte kommer åt bostadsbristen.

Tycker inte ministern att det är ganska orimligt att man kan göra den typen av dispositioner? Vore det inte rimligt att man i stället ökar incitamentet att investera i bostäder och skyddar hyresgästernas pengar och i så fall ser till öka underhållet ytterligare eller använda pengarna till renoveringar?

Om det blir pengar över ska man underhålla och renovera bostäder och investera i nyproduktion. Den kommunala verksamheten ska finansieras med skattemedel. Det är min poäng.

Villaägarna får ROT-avdrag och ränteavdrag, och många av de dyra villorna har inte längre någon fastighetsskatt. Det är staten och den gemensamma kassan som står för detta. Men dessutom är det hyresgästerna som betalar den kommunala välfärden. För mig är den fördelningseffekt som detta sammantaget får inte särskilt solidarisk eller den bild vi ger till hyresgästerna av hur vi fördelar kostnader och rättigheter. Välfärd efter behov och skatt efter förmåga är det viktigaste.

Juristen Ingrid Birgersson på Boverket säger till SVT i denna granskning: Det är olyckligt att lagen inte är strikt formulerad, vilket ger utrymme för tolkningar. Dessutom finns ingen sanktionsmöjlighet för den som bryter mot de uppsatta reglerna.

Det är Boverkets uttalande om detta. Vad anser ministern om det?

Anf. 128 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Jag tackar Nooshi Dadgostar. Jag vet att denna fråga är oerhört viktig för Nooshi Dadgostar, och jag följer frågan nära och noga. En problematik här handlar om hur jag som statsråd kan hantera en fråga som det finns en lag om och i så fall förbereda förändringar.

Vi tittar på om det blir fler och fler otillåtna utdelningar eller om det stagnerar. Här kan man naturligtvis göra olika bedömningar. Men när Nooshi Dadgostars parti tillsammans med mitt parti, Socialdemokraterna och FI tog över styret i Stockholms stadshus gjordes insatser på området, vilket har gjort att hela bilden ändrades över i princip en natt. De tre stora bostadsbolagen har ändrat policy och fortsätter inte att göra så som de har gjort under föregående år.

Det kan synas vara en liten förändring eftersom dessa tre bolag ensamt kan förändra bilden så mycket.

Men jag menar att också medborgarna har ifrågasatt detta. Det finns ju ett skäl till att våra två partier och S och FI vann valet. Det var för att det fanns ett stort missnöje med hur det före detta styret hanterade bland annat bostadsfrågorna i Stockholms stad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste följa denna fråga noga.

När det gäller rättspraxis och hur bedömningen är kan jag inte annat än att hålla med Nooshi Dadgostar om att det medger en rymlig tolkning. Det visar inte minst domstolarnas bedömning av tidigare ärenden. Det gäller till exempel beslutet i Stockholms stad om vilka åtgärder som ryms inom detta undantag. Här kom man fram till att kommunerna har en omfattande handlingsfrihet i hanteringen.

Samtidigt vet vi att de medel som överförs enligt det undantag vi nu diskuterar i huvudsak har använts till bostadsförsörjningsåtgärder. Det handlar bland annat om satsningar på trygghetsskapande och vräkningsförebyggande åtgärder, upprustning av parker och satsning på boende för särskilt utsatta grupper.

MKB Fastighets AB i Malmö är det bolag som i enlighet med undantagsregeln har lämnat störst belopp till kommunen. Det är drygt 36 miljoner kronor till framför allt bostadsförsörjningsåtgärder. Man kan tycka att det inte borde skötas av kommunens bolag, men lagen stipulerar att hanteringen inte är utanför ramarna för vad riksdagen beslutade om.

Jag följer detta noga. Det är en vikande trend, och Nooshi Dadgostar måste hålla med om att det överförs mycket mindre pengar från allmännyttan nu. Men skulle det ändras kommer vi att diskutera vad vi kan göra för att undvika det Nooshi Dadgostar ser som ett problem, nämligen att hyresgästerna är med och betalar den allmänna välfärden.

Detta får vi i så fall återkomma till.

Anf. 129 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag tackar ministern. Jag är lite orolig för att ministern litar för mycket på rådande valresultat och hoppas på en stabil rödgrön majoritet i Stockholms stad. Det finns en viss risk att det kommer att ändras, och då är det ganska lätt för en ny majoritet att sälja i den enorma omfattning som man gjorde i Stockholm under förra mandatperioden och under vissa perioder väldigt snabbt plocka ut mycket pengar.

Det finns en stor möjlighet att göra detta, så jag tror att vi måste ha en långsiktighet i lagstiftningen. Även vid skiftande majoritet ska det finnas en grund och en kultur där man inte använder hyresgästernas pengar till annat än fastighetsskötsel, nyproduktion och så vidare.

Mitt förslag är mycket modest. Jag föreslår att man kanske tar bort den paragraf som är extra flexibel, det vill säga den om integration och social sammanhållning. Vänsterpartiet har föreslagit att man åtminstone stramar upp det som är flummigast i lagstiftningen.

Kanske behöver vi inte ha enorma viten. Det kan vi också diskutera. Men varför inte ha en myndighet som kontrollerar och för tillbaka de pengar som har tagits ut olagligt? Kan vi åtminstone diskutera en sådan modell? Den är inte hård men visar tydligt att det är olagligt och därför förs pengarna tillbaka.

Om vi inte skärper lagstiftningen riskerar vi i slutänden att få mycket färre hyresrätter. Det blir resultatet om inte pengarna används rätt.

Anf. 130 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Nooshi Dadgostar för denna mycket angelägna fråga.

Det var inte så att riksdagen under förra mandatperioden gjorde insatser som föranledde att kommunerna tog ut mer eller gjorde fler vinstöverföringar. Tvärtom har vinstöverföringarna och vinstuttagen minskat. Det är inte bara på grund av att de tre kommunala fastighetsbolagen i Stockholm har fått nya direktiv, utan vi har ett diagram där vi kan se hur det är färre överföringar i dag än vad det var förra året och förrförra året. Det är alltså en nedåtgående trend.

Vi säger inte nej till det som Nooshi Dadgostar och hennes parti lyfter fram. Vi menar att det är viktigt att följa detta noga och nära. Jag tackar Nooshi Dadgostar för att hon lyfter upp denna angelägna fråga och fäster fler än bara våra blickar här inne på att detta är en fråga som behöver bevakas noga och följas nära.

Det är min uppgift som statsråd att hålla ögonen på denna fråga så att det inte blir en orättvis omfördelning. Både Nooshi Dadgostar och jag vet att hyresgästerna i många fall betalar mer för sitt boende än vad den som äger sin fastighet gör. Det har accentuerats ytterligare på grund av de rådande omständigheterna på bostadsmarknaden.

Därför har vi tillsatt en utredning som ser över hyresgästernas ställning på bostadsmarknaden och hur man kan stärka deras ställning, och utredaren Agneta Börjesson ska presentera ett antal förslag. Det är inte omöjligt att vi i samband med det, om vi får ytterligare data, kan se om det går att göra något i frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.