Försvarsminister Peter Hultqvists agerande i samband med försvarsförhandlingarna inför totalförsvarsbeslutet

KU-anmälan 2020/21:36 (1177-2020/21) av PÅL JONSON (M)

PÅL JONSON (M)

PÅL JONSON
Riksdagsledamot (M)
2021-01-29
Dnr 1177-2020/21

Försvarsminister Peter Hultqvists agerande i samband med försvarsförhandlingarna inför totalförsvarsbeslutet

Förhandlingarna inför riksdagens försvarsbeslut den 15 december 2020 kantades av betydande problem.

Den 19 maj 2019 presenterade försvarsberedningen sin slutrapport Värnkraft. Det fanns en bred samsyn bland ledamöterna kring att rapportens förslag skulle förverkligas i dess helhet i samband med det kommande försvarsbeslutet.

Den 15 november 2019 presenterade Försvarsmakten ”Överbefälhavarens militära råd” som bland annat pekade på att bara cirka hälften av försvarsberedningens förslag kunde genomföras till 2025 och tre fjärdedelar fram till 2030. Försvarsmakten bedömde det saknades ekonomiskt utrymme för att förverkliga utestående förslag med de medel som försvarsberedningen avdelat.

I syfte att analysera Försvarsmaktens underlag tillsatte försvarsministern i januari 2020 en analysgrupp bestående av representanter för riksdagens partier. Ledamöterna i analysgruppen fick dock inte ta del av hemliga handlingar och saknade därför möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Ledamöterna i analysgruppen ställde en rad frågor framförallt till Försvarsmakten för att få en bild av de ekonomiska risker som fanns kopplade till strategiska materielprojekt. Försvarsmakten hänvisade till att myndigheten inte hade möjlighet att svara utan att i så fall göra avkall på sekretess. Analysgruppen avslutade sitt arbete i mars utan att med precision kunna fastställa varför Försvarsmakten och försvarsberedningen landat i så olika bedömningar av det ekonomiska utrymmet inför det kommande försvarsbeslutet.

Därefter genomfördes försvarsförhandlingar inom ramen för försvarsberedningen. I slutskedet av förhandlingarna presenterade försvarsministern vad som beskrevs som nya kostnadsfördyringar i form av så kallade ”oundvikligheter”. Storleken på dessa oundvikliga kostnader som var främst kopplades till strategiska materielprojekt pendlade från cirka 10 miljarder till 23 miljarder. Dessa kostnadsfördyringar var starkt gränssättande för möjligheten att förverkliga de förslag som försvarsberedningen presentat.

Det är uppenbart att försvarsministern känt till dessa fördyringar över en längre tid men valde att spela in dem i ett sent skede av förhandlingarna i syfte att ställa ledamöterna i försvarsberedningen inför fullbordat faktum.

Den 9 juni avbröt försvarsministern försvarsförhandlingarna utan att det fanns ett parlamentariskt stöd för det underlag till försvarsbeslut som försvarsministern presenterat. I anslutning till den ordinarie budgetprocessen i september träffades dock en överenskommelse mellan de budgetsamverkande partierna om en försvarsproposition. Den 15 oktober överlämnades totalförsvarspropositionen till riksdagen.

I november 2020 framkom medieuppgifter som pekade på mycket stora kostnadsfördyringar främst för undervatten- och stridsflygssystemen. Det föranledde försvarsutskottet att kalla in försvarsministern samt även Försvarsmakten och Försvarets materielverk till utskottet. Syftet var att utröna risken om det fanns nya kostnadsfördyringar som kunde hota möjligheten att förverkliga det försvarsbeslut som riksdagen stod i bestånd att fatta den 15 december.

I samband med detta möte redogjorde Försvarsmakten för att det fanns kostnadsfördyringar som tidigare inte presenterats till utskottet. Men dessa kostnadsfördyringar kunde enligt Försvarsmakten hanteras framförallt genom ekonomisk omplanering och en gynnsam pris- och löneomräkning för det kommande året.

Försvarsministern hävdade dock i riksdagsdebatten den 14 december 2020 inför totalförsvarsbeslutet följande: ”Vi har verkligen ansträngt oss djupt för att få fram siffror som vi tror håller. Så här långt kan vi se att den ekonomi som ligger till grund för detta är solid och fungerande och att man kan hantera de här frågorna.” Det fanns enligt Hultqvist således inga skäl att anta att försvarsbeslutet skulle kunna bli underfinansierat.

Med anledning av ovanstående önskar jag att konstitutionsutskottet granskar:

Om försvarsministern medvetet vidtagit åtgärder eller undanhållit information som försvårat förutsättningarna för riksdagens partier att bedöma riskerna för att försvarsbeslutet kammaren ställde sig bakom i december 2020 skulle bli underfinansierat och därmed att ärendet inte kunnat beredas på ett fullgott sätt.

Samt om försvarsministern även undanhållit information från Försvarsmakten och/eller Försvarets materielverk som indikerade att kostnaderna för stridsflygssystemet eller andra strategiska materielprojekt skulle bli väsentligt högre än vad som redogjorts för i totalförsvarspropositionen.

Pål Jonson

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.