Granskning av inrikesministerns uttalande i Agenda angående mäns våld mot kvinnor

KU-anmälan 2020/21:40 (1853-2020/21) av JOHAN FORSSELL (M)

JOHAN FORSSELL
Riksdagsledamot (M)
2021-04-26
Dnr 1853-2020/21

Granskning av inrikesministerns uttalande i Agenda angående mäns våld mot kvinnor

De senaste dagarna har det förts en intensiv debatt om mäns våld mot kvinnor. Bara de senaste tre veckorna har fem kvinnor mördats av män de haft en pågående eller tidigare relation med. En kvinna höggs ner på öppen gata, en annan kvinna dödades i sitt hem med sitt nyfödda barn i samma rum. Samtidigt dödas årligen närmare 20 kvinnor av en man i en nära relation.

Problemen är varken nya eller okända och därför är det en skam att inte mer redan har gjorts. Vi moderater har lagt fram ett stort antal förslag i riksdagen för att komma till rätta med problemen och få på plats en lagstiftning som tar frågorna på allvar och mycket bättre skyddar våldsutsatta kvinnor.

I söndags, den 18 april, debatterade jag frågan i SVT:s Agenda. Under debatten fick inrikesministern frågan När kommer en operation i kvinnovåldets namn?. Inrikesministern svarade följande: För två år sen avsatte vi 350 miljoner kronor i en riktad satsning för att anställa 350 nya utredare som bara jobbar med just den här typen av brott.

När man går igenom regeringens budgetförslag samt de regleringsbrev som regeringen utfärdat till Polismyndigheten saknas dock både riktade satsningar och instruktioner till myndigheten om att prioritera arbetet mot våld i nära relationer. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2019 går att läsa att särskild uppmärksamhet ska läggas på att analysera och beskriva utvecklingen gällande utredningar av sexualbrott (inklusive våldtäkter), brott mot barn samt brott i nära relation. Ingenstans går det att utläsa att regeringen uppmanar myndigheten att ta initiativ till en särskild satsning likt den inrikesministern anförde i debatten i Agenda.

Däremot tog Polismyndigheten själv initiativ till en satsning på särskilt utsatta brottsoffer den 14 juni 2019. I satsningen tillförs samtliga polisregioner och Nationella operativa avdelningen resurser för att förstärka brottsområdet med cirka 350 årsarbetskrafter. Totalt satsas cirka 300 miljoner kronor årligen.

Det är naturligtvis både positivt och välkommet att Polismyndigheten bedriver ett intensivt arbete mot bland annat våld i nära relationer. Samtidigt är det mycket olyckligt att inrikesministern låter påskina att detta är en följd av regeringens arbete i syfte att vinna politiska poänger. Det är heller inte första gången detta sker. Hösten 2020 kritiserades Mikael Damberg av ett enigt konstitutionsutskott för sina felaktiga uttalanden om antalet poliser och om Moderaternas förslag till åtgärder mot gängbrottsligheten.

Konstitutionsutskottet konstaterade i sin granskning våren 2012 att objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF bl.a. får anses innebära att information som utgår från det allmänna ska vara korrekt, vederhäftig och väl kontrollerad. Om informationen skulle visa sig innehålla uppgifter av oriktigt eller inaktuellt slag måste enligt utskottet åtgärder vidtas som korrigerar detta. I det aktuella fallet har ingen rättelse kommit från inrikesministern. Konstitutionsutskottet har också i flertalet fall framhållit vikten av att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Senast detta skedde var under hösten 2020 då statsråd i fyra fall ansågs ha gjort felaktiga och/eller missvisande uttalanden (bet. 2020/21:KU10). Två av dessa fall gällde som ovan nämnt just inrikesminister Mikael Damberg.

Man ska kunna lita på att uppgifter som kommer från regeringsföreträdare är korrekta och jag hemställer därför att konstitutionsutskottet granskar inrikesministerns uttalande om att det var regeringen och inte Polismyndigheten som tog initiativ till ovan nämnda satsning om 350 nya utredare för att förstärka arbetet mot bland annat våld i nära relationer.

Johan Forssell