Granskning av regeringens agerande gentemot Coronakommissionen

KU-anmälan 2021/22:32 (1168-2021/22) av TOBIAS BILLSTRÖM (M)

TOBIAS BILLSTRÖM (M)

TOBIAS BILLSTRÖM
Riksdagsledamot (M)
2022-01-28
Dnr 1168-2021/22

Begäran om granskning av regeringens agerande gentemot Coronakommissionen

Coronapandemin är den allvarligaste krisen vi haft i Sverige i modern tid. Hittills har pandemin skördat fler än 15 000 människoliv i Sverige. Därtill visar den senaste tidens snabba spridning av omikron att pandemin fortfarande är pågående med stora påfrestningar och utmaningar för samhället som följd.

Redan i inledningen av pandemin stod det klart att den svenska regeringen valde ett annat tillvägagångssätt än många andra länder i hanteringen av Coronaviruset. Den väg som regeringen valde fick också stor uppmärksamhet och kritiserades från flera håll.

Regeringens hantering av pandemin granskades under våren 2021 av konstitutionsutskottet, KU, som i sina slutsatser i juni 2021 pekade på en mängd brister i regeringens hantering. Ett enigt KU kom fram till att det fanns allvarliga brister kopplat till regeringens pandemihantering.

Vid sidan av den granskning KU genomfört pågår Coronakommissionens arbete. Regeringen beslutade, efter överläggningar med riksdagens partier, den 30 juni 2020 att tillsätta en kommission med uppdrag att utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att såväl begränsa coronavirusets spridning som effekterna av densamma. Kommissionen tog namnet Coronakommissionen och har hittills lämnat två delbetänkanden.

Regeringens agerande gentemot Coronakommissionen kan ifrågasättas och bör därför bli föremål för KU:s granskning.

Regeringens agerande gentemot Coronakommissionen

Det har framkommit att regeringen inte har lämnat ut material till Coronakommissionen i den utsträckning eller på det sätt som kommissionen begärt.

Coronakommissionen, som givits uppdraget att utreda regeringens pandemihantering, har vid flera tillfällen begärt att få ta del av minnesanteckningar, loggböcker och annan dokumentation som gjorts inom regeringskansliet med koppling till pandemin. Det handlar bland annat anteckningar från möten som kan ge svar på hur regeringen och myndigheterna har fattat de beslut som rör pandemin. Coronakommissionen bedömer att åtkomst till nämnda material utgör en betydande förutsättning för att kunna fullfölja det uppdrag som regeringen givit dem.

Att Coronakommissionen inte ges åtkomst till de handlingar som behövs för att utföra uppdraget är högst anmärkningsvärt. Det gäller bland annat uppgifter och handlingar som inte ges ut med hänvisning till att det formellt inte rör sig om allmänna handlingar. En oberoende granskningskommission borde naturligtvis få tillgång till all dokumentation den efterfrågar. Dessutom har det framkommit att visst material som funnits sparad i Regeringskansliets egna databas inte lämnats ut, trots att kommissionen efterfrågat dessa. Det gäller bl.a. kommenterade dagordningar. Att först vägra lämna ut handlingar med hänvisning till att sådana handlingar inte finns för att sedan svänga och överlämna de handlingar till kommissionen som de begärt väcker frågor om korrektheten i de besked som regeringen lämnat angående handlingarnas existens och beskaffenhet.

Lika anmärkningsvärt är de uppgifter som framkommit om avsaknaden av dokumentation rörande de möten som hållits på högsta nivå i regeringskansliets krisledning. Det är exempelvis ej klarlagt huruvida några anteckningar, protokoll eller annan form av dokumentation har förts på de möten som hållits inom Gruppen för strategisk samordning, GSS, som samordnar Regeringskansliets krishanteringsarbete på strategisk nivå. GSS har varit helt central i regeringens krishantering, där GSS:s diskussioner och överväganden legat till grund för hur pandemin ska hanteras. Det vore förstås anmärkningsvärt om det inte finns någon upprättad dokumentation inom ramen för de möten som hållits inom det organ som utgjort navet i Sveriges krishantering under pandemin.

Oaktat det borde under alla omständigheter de tjänstemän som deltagit vid dessa möten tillhandahålla eventuella anteckningar till Coronakommissionen. I den mindre gruppen av GSS som setts i princip dagligen för att hantera pandemin har ingått dåvarande statsministerns dåvarande statssekreterare Nils Vikmång, statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson, statsministerns presschef Odd Guteland, socialministerns statssekreterare Maja Fjaestad och dåvarande inrikesministerns statssekreterare Elisabeth Backteman. Det rör sig alltså om centrala socialdemokratiska tjänstemän direkt under Magdalena Andersson, Mikael Damberg och Lena Hallengren. Det ligger i sakens natur att de bör samarbeta fullt ut med en oberoende granskningskommission. Enligt förordningen om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter till Coronakommissionen (SFS 2021:400) ska vidare uppgifter som kommissionen behöver i sitt arbete lämnas ut av Regeringskansliet.

Såhär skriver kommissionen i sin begäran om att få ut statssekreterarnas minnesanteckningar. ”Vi vet att tjänstemän har fört minnesanteckningar vid Krishanteringsrådets, GSS:s och expeditionschefernas möten. Dessa anteckningar utgör en organisk del av det beredningsunderlag som ligger till grund för regeringens beslut och ställningstaganden. I sådana anteckningar bör det bland annat framgå när en viss information nått RK och regeringen samt vilka bedömningar av läget man gjort vid en viss tidpunkt. Kommissionen menar att sådana anteckningar utgör väsentlig information för bedömningen av regeringens och RK:s pandemihantering. Vi begär därför att få ta del av denna dokumentation.”

KU vid flertalet tillfällen tidigare betonat vikten av att dokumentation avseende Regeringskansliets arbete upprättas. Detta såväl för att förbättra förutsättningarna för Regeringskansliets interna arbete som KU:s efterföljande granskningar.

I granskningsbetänkandet 2005/06:KU8 skrev KU, apropå den arbetsgrupp som fanns inom Regeringskansliet då med statsråd som hanterade flodvågskatastrofen 2004: "Härutöver konstaterar utskottet att det vid statsrådsgruppens möten inte fördes några minnesanteckningar, vilket var ett medvetet beslut mot bakgrund av att det inte skulle fattas några formliga beslut. (...) I en krissituation är hanteringen av krisen självklart överordnad andra arbetsuppgifter. Utskottet vill ändå framhålla att dokumentation även av möten av mer informell karaktär är värdefull dels internt, för att säkerställa att det inte uppstår osäkerhet om vad man kommit fram till och för att snabbt kunna vidareförmedla viktig information från mötet, dels för att i ett senare skede underlätta granskning av händelseförloppet."

Hösten 2013 genomförde KU en granskning av politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet (bet. 2013/14:KU20 s. 42 f.). I granskningen pekade utskottet på vikten av omsorgsfull dokumentation som en förutsättning för grundlagsfästa kontrollorgans efterföljande kontroll av regeringens och myndigheternas handlande och för att uppnå öppenhet och spårbarhet.

Mot bakgrund av detta finns det anledning för KU att granska regeringens agerande gentemot coronakommissionen vad avser såväl det faktum att Coronakommissionen inte beretts tillträde till de underlag man begärt, inte minst underlag kopplat till den centrala krisledningen samt hur dokumentationen gått till.

Socialministerns förhållningssätt gentemot Coronakommissionen

Socialminister Lena Hallengrens förhållningssätt till Coronakommissionen bör också vara föremål för KU:s granskning. Under Coronakommissionens pågående arbete har det blivit tydligt att socialministern haft problem med såväl Coronakommissionens slutsatser som integritet. KU granskade så sent som i våras statsrådet Lena Hallengrens agerande i samband med presentationen av Coronakommissionens första delbetänkande. I samband med Coronakommissionens andra delbetänkande, som innehöll allvarlig kritik, inte minst mot regeringens senfärdiga agerande, ifrågasatte socialministern både Coronakommissionens metod och tillvägagångssätt och uttalade ”de har fel” ”inte gjort allt de borde” redan samma dag som kommissionen presenterade sitt betänkande. Coronakommissionen är liksom andra kommissioner för undersökande utredningar utformad som en tillfällig statlig myndighet under regeringen. Socialministerns kritiska uttalanden rörande Coronakommissionens arbete riskerar på detta sätt att påverka utfallet av slutsatser som Coronakommissionen kan komma att dra framöver.

KU granskade så sent som i våras statsrådet Lena Hallengrens agerande i samband med presentationen av Coronakommissionens första delbetänkande. KU uttalade då att Coronakommissionens uppdrag skiljer sig från de kommittéer och särskilda utredare som regeringen regelbundet tillsätter. När det gäller en kommission med uppgift att granska bland annat regeringens hantering av en viss fråga eller situation är det viktigt att slå vakt om kommissionens självständighet. Utskottet konstaterade vidare att kontakter, inklusive pressträffar, med kommissioner som Coronakommissionen ska hanteras utifrån ett väl tilltaget respektavstånd, som fullt ut svarar mot den självständighet som kommissioner både bör och ska åtnjuta (2021/22:KU20).

Mot bakgrund av de omständigheter som redogörs för ovan finns det anledning för KU att granska socialministerns förhållningssätt till Coronakommissionen i samband med Coronakommissionens andra delrapport.

Tobias Billström

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.