Till innehåll på sidan

Regeringens styrning av Svenska kraftnät

KU-anmälan 2018/19:15 (1428-2018/19) av Lars Hjälmered (M)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.

PDF

Lars Hjälmered
Riksdagsledamot (M)
2019-01-31
Dnr 1428-2018/19

Regeringens styrning av Svenska kraftnät

Svenska kraftnät är en myndighet som drivs i form av ett statligt affärsverk och har i uppdrag att underhålla och utveckla det svenska stamnätet för el. Svenska kraftnät är också en av landets beredskapsmyndigheter. Myndighetens uppdrag – att underhålla och utveckla stamnätet för elförsörjningen – fyller en viktig roll inom totalförsvaret. Om elsystemet slås ut skulle konsekvenserna bli omfattande.

Enligt uppgifter i Dagens Nyheter har en rad allvarliga missförhållanden förekommit på Svenska Kraftnät. Uppgifterna är så omfattande att de väcker frågor inte bara om myndighetens ledning utan även om hur myndighetens styrts och vad ansvarigt statsråd känt till av missförhållandena. Eftersom uppgifterna även rör brister i säkerhetsskyddet vid myndigheten, aktualiseras även frågor om hur regeringen agerat vad gäller egna rutiner och styrningen av myndigheternas arbete efter säkerhetskrisen vid Transportstyrelsen.

De missförhållanden som uppdagats har gällt flera områden. Bland annat ska det gälla uppgifter om jävssituationer vid upphandlingar. En högt uppsatt chef vid myndigheten ska under åren 2015-2016 ha medverkat till att ett större uppdrag för över en miljon konor gavs till en av hennes vänner. En annan chef ska under hösten 2018 ha anlitat en tidigare samarbetspartner och bekant för ett större konsultuppdrag för närmare 700 000 kronor. Därefter ska hon ha raderat ett stort antal mejl för att undvika att de lämnades ut som en allmän handling.

En annan del av granskningen gör gällande att uppgifter om en större prishöjning i stamnätet ska ha skjutits upp i förhållande till den tid då myndigheten vanligtvis skulle ha kommunicerat den till elbolagen. Senareläggningen ska ha motiverats av att myndighetsledningen var orolig över att informationen skulle läcka ut från elbolagen och få påverkan på valet. Detta då regeringen haft som valfråga att elnätspriserna skulle sjunka. Att en myndighet skulle agera i syfte att påverka valutgången är mycket allvarligt och skulle strida mot grundläggande bestämmelser i regeringsformen om förvaltningsmyndigheternas saklighet och opartiskhet. Att försöken till valpåverkan dessutom påstås motiveras av regeringens politiska agenda väcker av naturliga skäl frågor om vilka kontakter som förevarit mellan ansvarigt statsråd och myndighetens ledning.

Vidare har även rapportering förekommit om allvarliga avsteg från gällande bestämmelser om säkerhetsskydd. Flera personer har enligt uppgift börjat arbeta och fått tillgång till Svenska kraftnäts lokaler och IT-system trots att det inte har gjorts en korrekt säkerhetsprövning. Bland annat ska en tillförordnad avdelningschef för IT-driften enbart ha genomgått en vanlig registerkontroll istället för den extra omfattande prövning som föreskrivs för befattningar som av regeringen placerats i den högsta säkerhetsklassen – säkerhetsklass 1. Placering i säkerhetsklass 1 beslutas av regeringen. Säkerhetsklassen för en tjänst som personaldirektör, som regeringen beslutat till säkerhetsklass 1, ska också av Svenska kraftnät, i strid med regeringens beslut, ha ändrats säkerhetsklass till klass 2 på grund av tidsbrist. Den korrekta säkerhetsprövningen, enligt klass 1, blev klar först två månader senare. Detta trots att korrekt säkerhetsprövning krävs för att en anställning överhuvudtaget ska kunna påbörjas. Svenska kraftnät har dementerat bristerna gällande säkerhetslagstiftningen i de fall som rapporterats i Dagens Nyheter, men har vid en översyn upptäckt andra fall som lett till att myndigheten gjort en anmälan till Säkerhetspolisen. På interna möten ska även de avsteg som dementerats senare ha bekräftats. Enligt rapporteringen ska myndighetens internrevisor ha informerat styrelseordföranden på Svenska kraftnät om allvarliga bristerna i säkerhetsprövningarna i tre fall redan i oktober 2018, som i sin tur informerade generaldirektören. I två av fallen vidtogs inga åtgärder med anledning av larmet.

I den fortsatta granskningen har sedermera framgått att den dåvarande säkerhetsskyddschefen vid myndigheten redan under våren 2018 uppmärksammade Säkerhetspolisen på risker i Svenska kraftnäts säkerhetsskyddsarbete. Detta ska ha varit känt på högsta nivå inom Svenska kraftnät och ha föranlett vidare kontakter mellan myndigheten och Säkerhetspolisen.

Sammantaget vittnar Dagens Nyheters rapportering om allvarliga brister hos Svenska kraftnät och väcker frågor om vad regeringen känt till och hur den agerat. Svensk grundlag slår fast att det är regeringen som styr riket. Därmed är det också regeringen som är ytterst ansvarig för myndigheterna och att arbetet där utförs på ett korrekt sätt. I regeringens styrande funktion ingår en skyldighet att leda den statliga förvaltningens verksamhet, vilket förutsätter att regeringen följer myndigheternas verksamhet och vid behov vidtar de åtgärder som är nödvändiga från ett styrningsperspektiv.

Konstitutionsutskottet har i flera tidigare granskningar understrukit regeringens och statsrådens ansvar för myndigheternas verksamhet. Våren 2002 uttalande bland annat utskottet i en granskning av Centrala studiestödsnämndens (CSN) förutsättningar att genomföra sina uppgifter att regeringen, och framför allt utbildningsministern, bar ansvaret för att tillräckliga åtgärder inte vidtagits för att åstadkomma en tillfredsställande verksamhet inom CSN. Våren 2006 granskade utskottet migrationsministerns ansvar för myndighetskulturen inom Migrationsverket och konstaterade att regeringen bär ett ansvar för att Migrationsverkets verksamhet präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens rättigheter. Ett särskilt ansvar bars av migrationsministern, och det föll på henne att sörja för att regeringen vid behov vidtar sådana åtgärder som kan erfordras för att avhjälpa brister i myndighetens verksamhet. Liknande uttalanden gjordes även våren 2008 avseende Integrationsverkets utbetalning av schablonersättning till kommuner i strid med gällande författning. Våren 2012 uttalade utskottet vidare att regeringen och ansvariga statsråd har ett övergripande ansvar för att säkerställa att myndigheter informerar regeringen om den aktuella situationen inom sina respektive områden och underströk vikten av väl fungerande kontakter mellan förvaltningsmyndigheter och Regeringskansliet.

Konstitutionsutskottet granskade så sent som förra våren regeringens agerande mot bakgrund av brister inom säkerhetsskyddsarbetet vid Transportstyrelsen som i det fallet resulterat i en omfattande säkerhetskandal. Detta borde ha föranlett skärpta rutiner och åtgärder inom Regeringskansliet. Att en myndighet som är central i det svenska totalförsvaret har så omfattande brister i sitt säkerhetsskyddsarbete som dessutom uppkommer efter så kort tid är därför anmärkningsvärt. Den dåvarande infrastrukturministern Anna Johansson fick i ett mycket sent skede information bristerna trots att informationen fanns i departementet. Konstitutionsutskottet beskrev det då som uppseendeväckande att en fråga av detta slag inte tagits upp mellan statsrådet och hennes dåvarande statssekreterare och anförde att den bristfälliga relationen dem emellan åvilade Anna Johansson. Motsvarande bör rimligen även kunna sägas angående relationen mellan ett statsråd och myndigheterna inom dennes ansvarsområde. Omfattande brister i säkerhetsskyddet bör inte under lång tid kunna vara kända inom för totalförsvaret centrala myndigheters ledning utan att Regeringskansliet uppmärksammas på detta.

Jag hemställer därför till konstitutionsutskottet att granska huruvida regeringen, och för Svenska kraftnät ansvariga statsrådet Ibrahim Baylan i tillräcklig omfattning agerat för att förhindra de missförhållanden som uppdagats vid myndigheten när det gäller bland annat jäv i upphandlingssituationer, eventuellt agerande i syfte att påverka valutgången i höstens riksdagsval samt myndighetens säkerhetsskyddsarbete. Även de åtgärder som vidtagits för att utreda och hantera de uppgifter som framkommit bör bli föremål för utskottets granskning. Som regeringschef och chef för Regeringskansliet har statsministern det övergripande ansvaret för regeringens och Regeringskansliets arbete och att lämpliga rutiner fastställs och efterlevs, vilket innebär att även statsministerns ansvar i dessa avseenden bör klargöras.

Lars Hjälmered, riksdagsledamot (M)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.