Trafiksäkerhetskameror i tätort

Motion 2018/19:2746 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram riktlinjer som möjliggör för trafiksäkerhetskameror i tätort inklusive en modell för kostnadsfördelning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är trafikkaos vid många skolor runt om i landet, en otrygg situation som leder till att fler vuxna börjar skjutsa sina barn. Det leder i sin tur till ännu fler bilar vid skolorna. Sedan mitten av nittiotalet har antalet skolresor till fots och cykel närapå halverats.

Miljöpartiet har lanserat ett mål om att alla 12-åringar ska känna sig trygga att cykla till skolan. En utveckling där fler barn upplever skolvägen fastspända i baksätet på en bil är varken bra för deras hälsa eller utveckling till självständiga individer.

Alltför många bilister följer inte gällande hastighetsgränser. Värst är det i tätorter, hälften av fordonen kör för fort på vägar med 40 km i timmen. Det visar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut. Det är just i den här miljön gående och cyklande barn och unga löper särskilt stor risk att komma i konflikt med motorfordon. Enligt polisen minskar dödsolyckor och antalet svårt skadade med 20–30 procent på vägar med fartkameror. Trafiksäkerhetskameror bör därför sättas upp vid utsatta skolvägar.

Trafiksäkerhetskameror förvaltas av Trafikverket och polisen. Majoriteten av trafiksäkerhetskamerorna är placerade på vägar med en hastighetsbegränsning om 70, 80 eller 90 km/h. Det finns ett fåtal trafiksäkerhetskameror som är placerade på vägar med hastighetsbegränsningen 40 km/h.

År 2015 placerades fyra trafiksäkerhetskameror i tätortsområde i Huddinge inom ramen för ett pilotprojekt. Utöver kriterierna hög medelhastighet och beräknad olycksrisk använde Trafikverket i detta projekt också kriteriet högt antal korsande fotgängare. Pilotprojektet fick goda resultat och Trafikverket placerade trafiksäkerhetskamerorna på platsen permanent. Det pågår pilotprojekt också i Nacka och Stockholm.

Det finns inget juridiskt hinder för en enskild kommun att sätta upp en trafiksäkerhetskamera på en kommunal väg. Det krävs dock en överenskommelse med Polismyndigheten om att ta emot ärenden om hastighetsöverträdelse, och det behövs också upphandling av trafiksäkerhetskameror med tillhörande system. Det riskerar att bli kostsamt för en enskild kommun så samverkan mellan aktörer behövs. Viktigt i sammanhanget är att forskning visar att fartkameror är det billigaste sättet att öka trafiksäkerheten jämfört med andra trafiksäkerhetsåtgärder.

Vi anser att Trafikverket i dialog med polisen och Sveriges kommuner och landsting bör ta fram riktlinjer som möjliggör för trafiksäkerhetskameror i tätort, inklusive modell för kostnadsfördelning där Trafikverket står för lejonparten av kostnaden.

Amanda Palmstierna (MP)
Emma Berginger (MP)	Jonas Eriksson (MP)