Liberal feminism

Motion 2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad
2018-11-30
Granskad
2018-11-30
Hänvisad
2018-12-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en genomgripande utredning som behandlar och belyser statens, näringslivets, samhällets och individens totala kostnader för ojämställdhet, relaterade till de mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen antagit, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetet med jämställdhetsintegrering, könsuppdelad statistik och gender budgeting stärks och att myndigheter får jämställdhetsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bör få långsiktiga förutsättningar och behålla sitt nationella uppdrag som kunskaps- och resurscentrum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av villkor för jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för fler kvinnor på ledande positioner genom goda förutsättningar för kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriterierna för de generella företagsstöden bör ses över av regeringen för att främja kvinnors företagande på lika villkor och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla LOV och RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra kraftfulla åtgärder för jämställda löner och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa förutsättningar för att bryta deltidsnormen för kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa moderna lösningar för föräldraledighet och barnomsorg som fokuserar på barnets bästa, samt främjar jämställdhet och familjers frihet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera och vidta åtgärder för att motverka de ökande sjukskrivningarna bland kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsmedel bör fördelas jämställt och att en plan för att uppnå det bör upprättas och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer aktiv studie- och yrkesvägledning och ett tydligare genusperspektiv genom hela skolan och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge elever en bra sex- och samlevnadsundervisning genom att se över möjligheterna att göra det obligatoriskt på lärarutbildningen samt att lärare och rektorer får fortbildning på området, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att verka för att porrfilter införs i datorerna på landets samtliga skolor och förskolor och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlingsplaner mot hedersförtryck samt mot kontroll av individer ska finnas i grund- och gymnasie­skolor och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sprida kunskap om och bekämpa hedersrelaterat förtryck och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för hur grundläggande kunskaper om våldsutsatthet och normaliseringsprocessen kan bli en obligatorisk del av utbildningen till alla yrken som kommer i kontakt med våldsutsatta personer och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att personer som utsatts för våld i nära relationer ges en fungerande utslussning efter skyddat boende eller liknande verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för att kvinno- och mansjourerna får långsiktiga och stabila förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdgivare bör skapa rutiner vid vårdmöten för att ställa frågor om våld till både kvinnor och män för att tidigt upptäcka våldsutsatthet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rutinerna för risk- och hotanalyser som görs hos polisen vid anmälan om våld i nära relationer, följt av handlingsplaner och stöd, ska ses över och tillkännager detta för regeringen.
  23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nolltolerans mot våld i nära relationer ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytnings­relationer med tillfälligt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
  24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att skapa ett jämställt försörjningsstöd genom jämställd utbetalning och krav på aktivitet för att erhålla försörjningsstöd och tillkännager detta för regeringen.
  25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bättre informera om sexköpslagen och tillkännager detta för regeringen.
  26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att hjälpa kvinnor i riskzonen för prostitution eller som vill lämna prostitution samt kvinnor som befinner sig i prostitution att komma bort från prostitution, där insatser riktas mot särskilt utsatta grupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör säkerställas att arbetet med människohandel, koppleri och sexköp prioriteras av polisen och att på så vis fler fall upptäcks och lagförs och tillkännager detta för regeringen.
  28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett utökat uppdrag till Migrationsverket att med ett jämställdhetsperspektiv förbättra boendetryggheten för asylsökande under deras väntan på beslut och tillkännager detta för regeringen.
  31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffen för samtliga våldtäktsbrott, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning och tillkännager detta för regeringen.
  32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga preskriptionstiderna för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
  33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det enklare att säga upp personer som begår sexuella övergrepp eller trakasserar sina kollegor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Centerpartiet vill se ett jämställt Sverige. Centerpartiets jämställdhetspolitik bygger på liberal feminism där vägen till jämställdhet ser olika ut för människor beroende på livssituation och var vi bor. Familjer måste till exempel själva få planera både familjens tid och ekonomi. Vi strävar efter jämställdhet mellan könen, värnar individens frihet och tror på människors förmåga att ta ansvar för sina val.

Ojämställdheten finns med genom hela livet, i hela samhället. Elever begränsas av traditionella könsnormer vid studie- och yrkesval, pojkar går ut skolan utan fullständiga betyg. Flickor ges idag inte samma möjligheter som pojkar att idrotta och slutar idrotta i tidigare åldrar än pojkar. Makt och inflytande är ojämnt fördelat mellan könen och vi har könsrelaterade skillnader i lön och karriär. Kvinnor utför mer obetalt arbete än män och har lägre pensioner som en följd av lägre livsinkomst. Männen förlorar oftare kontakten med sina barn vid skilsmässa. Kvinnor utsätts oftare för grovt våld i hemmet än män.

För att bryta ojämställdheten vill Centerpartiet att både flickor och pojkar från start får leka och lära utan de begränsningar som förväntningarna på vad flickor och pojkar får eller kan göra. Genom skolan ska flickor och pojkar få möjlighet att lära och utvecklas som fria individer utan att begränsas av förutbestämda roller som är konstlade och ofta förnedrande, förminskande och fördummande för båda könen. För att bryta ojämställdheten ska yrkesvalen grundas i informerade val och med inspirerande förebilder med både kvinnor och män på ledande positioner och andra roller. För att bryta ojämställdheten vill Centerpartiet öka möjligheterna för fler kvinnor att starta företag, då ökar möjligheterna för kvinnors karriärvägar in i styrelserummen i näringslivet. Ojämställdheten kan brytas då den ekonomiska friheten ökar för såväl kvinnor som män och då vi motverkar och minskar våld i nära relationer och sexualiserat våld. Det är en långsiktigt hållbar väg för individen och för samhället. Vår vision är ett helt jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Jämställdhetsintegrering

För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med jämställdhetsintegrering, gender budgeting och könsuppdelad statistik. Det innebär att jämställdhet blir en del av det ordinarie arbetet. Jämställdhet är en vinst för både invånarna och för t.ex. kommuner och landsting. Könsuppdelad statistik förenklar jämställdhetsintegrering och möjliggör att vi ser hur beslut, åtgärder och bemötanden faller ut för kvinnor och män som vi kan upptäcka skillnader och göra något åt dem. Jämställdhetsintegrering säkrar att väntetider, resursfördelning, behandling och bemötande utgår från individen, utan att snedvridas av fördomar, okunskap eller vana. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget.

Jämställd idrott

Idrott är bra både för det fysiska och psykiska välbefinnandet och det är viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare så att effektiva åtgärder kan sätta in. Det har också visat sig att spontanidrottsplatser lockar fler pojkar och män än flickor och kvinnor. Vi vill se en nationell jämförelse av hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Centerpartiet vill att den befintliga skattelagstiftning som idag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag ses över. Sammantaget vill vi att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott genomförs, så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott.

Företagande

Centerpartiet vill stärka kvinnors möjligheter att starta och driva företag och att fler kvinnor genom ett jämställt samhälle ges möjlighet att anta höga positioner i näringslivet. Då ledningsgrupper och styrelser blir mer jämställda förändras maktstrukturerna i näringslivet även utanför styrelserummen. Kriterierna för de generella företagsstöden behöver ses över av regeringen för att främja såväl kvinnors som mäns företagande på lika villkor.

Centerpartiet vill även återetablera och bredda Styrelsekraft och Winnet för att öka andelen kvinnor i valberedningar, styrelser och ledningsgrupper och kvinnors deltagande i demokratiska processer, arbetsmarknaden och i näringslivet.

Människor ska ha möjlighet att starta företag, leva på sitt företag, ha flera olika arbetsgivare att välja på och tjäna pengar på sitt företag även inom kvinnodominerade sektorer som vård, skola och omsorg. RUT och LOV ger fler kvinnor möjlighet att starta företag, vilket leder till fler kvinnor på ledande positioner och således förändrade strukturer i näringslivet. Genom LOV, lagen om valfrihet, som öppnar för privata aktörer inom välfärden, kan kvinnor som arbetar inom offentlig sektor lättare byta arbetsgivare och därmed påverka sin lön. Centerpartiet värnar och vill utveckla LOV och möjligheten att driva företag inom välfärden.

Tack vare RUT-avdraget driver fler kvinnor företag över hela landet. Centerpartiet vill se över möjligheterna att justera taket i RUT uppåt och att fler tjänster omfattas av RUT. Då kommer efterfrågan att öka och fler människor kan starta företag inom en kvinnodominerad bransch, och kvinnor som fortfarande har huvudansvaret för hem och familj får avlastning och kan satsa på sitt yrkesliv istället. Kvinnor lägger nästan dubbelt så många timmar i veckan som män gör på hushållsarbete: 12 timmar jämfört med ca 7 timmar för män (SCB 2018).

Jämställda löner

Staten har som part på arbetsmarknaden ett stort ansvar i att säkerställa jämställda löner. Därför vill Centerpartiet se över möjligheterna att under den kommande mandatperio­den satsa på jämställda löner och för att radera ut den oförklarade löneskillnaden i den statliga sektorn.               För att uppnå jämställda löner på hela arbetsmarknaden krävs det också krafttag från övriga arbetsgivare.

Arbete

En kvinna förväntas av många arbetsgivare att stanna hemma mer, oavsett om hon får barn eller ej. En man förväntas i större utsträckning prioritera jobb framför barn. Att män i snitt tjänar mer över livet än kvinnor, beror inte bara på löneskillnader utan även på mängd arbetad tid vilket påverkas av bland annat föräldraledighet, vab, deltidsarbete, bransch, karriär och sjukskrivning. Deltidsarbete försvårar karriär och löneutveckling. Deltidsnormen är ett problem för många kvinnor och förvärras delvis av en oflexibel barnomsorg. Centerpartiet vill arbeta för att deltidsnormen för kvinnor på arbetsmark­naden bryts, bland annat genom att se över hur arbetsmarknadens parter kan skapa rätt förutsättningar för fler att arbeta heltid. Vi vill även värna och se över möjligheterna att vidareutveckla barnomsorgspengen så att familjer ska kunna välja förskola inom rimligt avstånd vilket ibland är utanför hemkommunens gränser.

Familjeliv

För alla barns bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar vill Centerpartiet se en enkel, modern och flexibel barn- och föräldraförsäkring som ger alla föräldrar möjlighet att kombinera arbete med föräldraskap. En försäkring som också tar hänsyn till att familjer ser olika ut och måste ha frihet att själva, hemma vid köksbordet, bestämma hur de ska fördela föräldradagarna. Centerpartiet värnar den befintliga föräldraförsäkringens valfrihet och vill inte öronmärka fler månader. Däremot är det viktigt att samhället ger föräldrarna utförlig information om uttagets effekter på livsinkomst, hälsa och kontakt med barnen. För att alla föräldrar ska kunna delta i en jämställd arbetsmarknad vill Centerpartiet se över möjligheterna att återinföra jämställdhetsbonusen som Alliansen införde, så att föräldradagarna delas mer jämnt. Vi vill också se över möjligheterna att öppna upp barn- och föräldraförsäkringen så att dagar kan nyttjas/överlåtas till max två ytterligare närstående personer. Det skulle modernisera föräldraförsäkringen så att kvinnor inte förväntas ta största delen av föräldradagarna. Det skulle också bättre inkludera fler familjekonstellationer. För att fler kvinnor ska välja att bli företagare är det också viktigt att regler för föräldraförsäkringen som gäller för anställda så långt det går även ska gälla för företagare oavsett företagsform, inklusive de som är både anställda och företagare, så kallade kombinatörer. Då stärks flexibiliteten och trygg­heten för framförallt kvinnors företagande.

Arbetet i hemmet är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män till stor del till följd av det ojämnt fördelade uttaget av föräldraledighet och vab. Den snedvridna arbetsfördel­ningen bidrar kraftigt till kvinnors ökande sjukskrivningar, speciellt hos de kvinnor som har barn. Centerpartiet anser därför att det är mycket angeläget att belysa jämställdhets­aspekten av sjukskrivningarna.

För att föräldrar i större utsträckning ska ta gemensamt ansvar för vab-dagarna kan en del vara en ekonomisk uppmuntran att fördela dessa jämställt. Centerpartiet vill därför se över möjligheterna införa en vab-bonus. Centerpartiet vill se över möjligheterna att lägstanivådagarna döps om till garantidagar och blir möjliga att fördela över hela föräldraledigheten.

Utbildningsväsende

För att genusperspektiv ska få ett starkare genomslag i forskning, utbildning och forskningsfinansiering anser Centerpartiet att jämställdhetsintegrering på högskolor och universitet ska vara självklart samt att forskningsmedel fördelas jämställt i den kommande forskningspropositionen. Vi vill att en plan tas fram för hur medlen som går till kvinno- respektive mansdominerade fält kan jämnas ut och att tydliga mål sätts upp.

Med en mer aktiv studie- och yrkesvägledning (SYV) och tydligare genusperspektiv genom hela utbildningsväsendet än idag kan våra unga lättare bryta könsnormer vid studie- och yrkesval. Specifika informationsinsatser behövs vid val till grund-, gymnasie- och högskola. Löpande utbildningsinsatser med genusperspektiv behövs även för rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det finns ett stort behov av att tala om normer och värderingar i skolan samt om hur människor bör behandla varandra. Idag finns dock stora kunskapsbrister hos delar av lärarkåren kring dessa ämnen.

Centerpartiet vill därför införa sex och samlevnad som ett obligatoriskt ämne på lärarutbildningen, så att alla lärare kan få med sig de verktyg som krävs för att kunna undervisa och prata med sina elever om hur vi beter oss mot varandra. Centerpartiet vill att det införs löpande utbildningsinsatser som säkerställer att rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare och andra anställda vid skolor har kunskap om och aktivt arbetar mot sexuella trakasserier, könsrelaterat våld och kränkningar. I detta bör ingå undervisning som behandlar samtyckeslagen. Vidare vill Centerpartiet ge Skolverket i uppdrag att införa porrfilter i datorerna på landets samtliga skolor och förskolor.

Hedersförtryck

Centerpartiet vill att handlingsplaner mot hedersförtryck samt handlingsplaner mot kontroll av individer ska finnas i grund- och gymnasieskolor. Kunskaperna om dessa frågor måste höjas på kommunal nivå och kunskaperna om hedersförtryck måste spridas och öka. Många unga som utsätts för olika typer av hedersrelaterat förtryck förbjuds att delta i obligatorisk skolundervisning inom ett speciellt område. Centerpartiet anser att det är centralt att poängtera vikten av att skolan ser till att skollagen efterlevs.

Så kallade oskuldskontroller och oskuldsintyg är inte tillåtna enligt svensk grundlag. All hälso- och sjukvård ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, enligt patientsäkerhetslagen och därför måste vårdsektorn bättre följa lagen.

Jämställdhetsmyndighet

Centerpartiet har motsatt sig en jämställdhetsmyndighet. Centerpartiet anser att arbetet med jämställdhet ska vara integrerat i alla myndigheter men för att det ska genomföras mer effektivt så vill vi samla uppdragen för stöd, metodutveckling och erfarenhets­utbyte, måluppfyllelse och uppföljning på jämställdhetsområdet under en befintlig myndighet. Nu har uppdrag förts över till den nya myndigheten som redan bedrivits på andra myndigheter, länsstyrelser och kunskapscentra och de jämställdhetspolitiska mål som det inte har bedrivits något specifikt arbete för tidigare, där händer fortfarande ingenting.

Våld

Ingen människa ska behöva leva i rädsla för att bli slagen. Det finns idag en handlings­plan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Centerpartiet vill se en nollvision för våld i nära relationer och sexualiserat våld. För att samhället ska veta hur det ska agera i varje enskilt fall måste planen bland annat innehålla en strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor. Planen ska också innehålla bland annat obligatoriska hot- och riskbedömningar, inklusive behov av besöksförbud och andra personskyddsåtgärder, vid anmälan om hot och våld samt förbättrat praktiskt och ekonomiskt stöd vid akuta våldssituationer. Ett nationellt stödcenter för personer med skyddad identitet behöver också inrättas inom ramen för planen. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, behöver få långsiktiga förutsättningar och behålla sitt nationella uppdrag som kunskaps- och resurscentrum. Möjligheterna behöver ses över för hur grundläggande kunskaper om våld kan bli en obligatorisk del av utbildningen till alla yrken som kommer i kontakt med våldsutsatta personer, till exempel polis, jurister, socialsekreterare och läkare för att dessa ska få en grund­läggande förståelse för bland annat normaliseringsprocessen och våldsutsatthet. NCK i sin roll som kunskaps- och resurscentrum och med sin mångåriga erfarenhet av utbildningar i ämnet är given för att utarbeta kursplanerna.

Det är av största betydelse att se över möjligheterna att personer, både män och kvinnor, som utsatts för våld i nära relationer får stöd av samhället genom ökad tillgång till kvinno- och mansjourer, skyddat boende och andra liknande verksamheter. De ideella kvinno- och mansjourerna är en viktig resurs i kampen mot våldet och de behöver en långsiktig, renodlad och mer stabil finansiering av kvinno- och mans­jourerna bör utredas.

Det är viktigt att hälso- och sjukvården blir bättre på att upptäcka, bemöta och ge stöd till dem som drabbas av våld. Vårdgivare måste skapa rutiner vid vårdmöten för att det ställs frågor om våld till både kvinnor och män, för att tidigt upptäcka våldsutsatthet. Nationellt centrum för kvinnofrid är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar på regeringens uppdrag. De har bland annat vidareutvecklat metoder och utbildningsmaterial för att inkludera frågor om våld vid möten inom hälso- och sjukvården. Vi vill att NCK:s nationella uppdrag värnas och utvecklas.

Den nationella stödtelefonen för den som är utsatt för hot eller fysiskt, psykiskt och sexuellt våld drivs av NCK. Uppgiften är att lyssna och ge professionellt stöd så att den som är utsatt vet var det går att vända sig för att förändra sin situation. Antalet samtal har ökat efter förra höstens upprop #metoo. Det är viktigt att NCK får resurser så att de kan möta det ökade antalet samtal.

En grupp som är väldigt utsatt är de kvinnor som utsätts för våld efter att de har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Den så kallade tvåårsregeln vid anknytningsförhållanden i utlänningslagen föranleder att just många utländska kvinnor pressas att stanna kvar i en relation där misshandel förekommer.
I Sverige har vi i teorin en nolltolerans mot våld vad gäller svenska kvinnor och kvinnor som har permanent uppehållstillstånd i Sverige, men en helt annan standard när det gäller kvinnor som kommer hit via anknytning under tillfälligt uppehållstillstånd. Nolltolerans ska gälla även för kvinnor som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning.

Jämställt försörjningsstöd

Idag är Sverige ett av de länder i hela Europa med högst skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikesfödda har kvinnor generellt tio procentenheter lägre sysselsättningsgrad än männen. I åldrarna 16 till 64 år är arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden 10 respektive nära 18 procentenheter lägre än för inrikes födda kvinnor. För kvinnor som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning är utmaningen att komma in i samhället ännu större. Personer med långvarigt bistånds­mottagande är utsatta för ökad risk för försämrad psykisk och fysisk hälsa. Social utsatthet riskerar att gå i arv mellan föräldrar och barn. Barn i hushåll i utanförskap löper större risk för social utsatthet och hälsoproblem. Centerpartiet vill dela upp försörjningsstödet 50/50 mellan båda personerna i familjer. Centerpartiet föreslår att SoL vad beträffar själva utbetalningen bör utformas likt socialförsäkringsbalkens lagstiftning om utbetalning av barnbidrag där barnbidrag betalas ut med hälften till vardera föräldern.

Vi vill även införa krav på aktivering för att få försörjningsstöd. Centerpartiet vill att riktlinjerna till kommunerna ska tydliggöras så att samma krav på aktivering ställs på en man och kvinna som bor i samma hushåll och får försörjningsstöd. För att få försörj­ningsstödet utbetalat vill vi därför att båda personerna i familjen ska studera svenska, delta i praktik, arbetsträna eller söka jobb. Kravet på aktivering ska fungera som ett incitament för att fler ska komma ut i jobb.

Prostitution

Gatuprostitutionen i Sverige har halverats sedan sexköpslagen infördes år 1999 men ännu saknas tillräckligt skydd, exitprogram, rehabilitering och återanpassning för kvinnor och flickor som befinner sig i prostitution, som vill lämna prostitution och som befinner sig i riskzonen för prostitution. Insatser behöver riktas mot särskilt utsatta grupper och det behövs bättre information kring sexköpslagen i Sverige och internationellt. Arbetet med människohandel, koppleri och sexköp behöver prioriteras av polisen så att på så vis fler fall upptäcks och lagförs.

Människor på flykt

Sverige måste ta ansvar för människor som tvingas fly från sina hemländer. Begränsningarna vad gäller familjeåterförening kan få särskilt negativa följder för utsatta kvinnor och barn. Sverige måste fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt och ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser. Ingen ska behöva frukta för sitt liv, sin frihet och sin hälsa på svenska asylboenden. På kort sikt behövs insatser för att stärka tryggheten på de boenden som Migrationsverket tillhandahåller. Det är inte den som utsätts för hot och våld som ska behöva flytta, utan den som begår de brottsliga handlingarna. Den som orsakar otrygghet på ett asylboende genom våldsamt, hotfullt eller brottsligt beteende ska kunna förlora sin plats på det boendet. Centerpartiet vill se ett utökat uppdrag till Migrationsverket att med ett jämställdhetsperspektiv förbättra boendetryggheten för asylsökande under sin väntan på beslut.

#metoo

Under #metoo tydliggjordes att tjejer och kvinnor alltid har blivit utsatta för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Många fler förstod hur utbrett detta problem är i vårt samhälle. Samhället måste visa att vi agerar för att stoppa kränkningarna, över­greppen, maktmissbruket och den tystnadskultur som gör detta möjligt. Centerpartiet har förslag för att såväl underlätta arbetet med att förändra attityder, som att ge ökade resurser till information och stöd, samt skärpa straffen för den som begår ett sexualbrott. Vi vill därför

      ge elever en bra sex- och samlevnadsundervisning.

      höja straffen för sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av person i beroende­ställning.

      höja straffen för samtliga våldtäktsbrott.

      förlänga preskriptionstiderna för sexualbrott.

      göra det enklare att säga upp personer som begår sexuella övergrepp eller trakasserar sina kollegor.

      stärka tjej- och kvinnojourernas arbete.

      fördubbla anslagen till Nationellt Centrum för Kvinnofrid.


 

 

Annika Qarlsson (C)

 

Martin Ådahl (C)

Alireza Akhondi (C)

Ulrika Heie (C)

Fredrik Christensson (C)

Niels Paarup-Petersen (C)

 

 

Yrkanden (33)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en genomgripande utredning som behandlar och belyser statens, näringslivets, samhällets och individens totala kostnader för ojämställdhet, relaterade till de mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen antagit, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2018/19:AU8
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetet med jämställdhetsintegrering, könsuppdelad statistik och gender budgeting stärks och att myndigheter får jämställdhetsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2018/19:AU8
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) bör få långsiktiga förutsättningar och behålla sitt nationella uppdrag som kunskaps- och resurscentrum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2018/19:AU8
  • 4.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av villkor för jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2018/19:KrU10
  • 5.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för fler kvinnor på ledande positioner genom goda förutsättningar för kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Näringsutskottet
    Betänkande 2018/19:NU7
  • 6.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriterierna för de generella företagsstöden bör ses över av regeringen för att främja kvinnors företagande på lika villkor och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Näringsutskottet
    Betänkande 2018/19:NU7
  • 7.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla LOV och RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Skatteutskottet
    Betänkande 2018/19:SkU10
  • 8.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra kraftfulla åtgärder för jämställda löner och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2018/19:AU8
  • 9.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa förutsättningar för att bryta deltidsnormen för kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2018/19:AU10
  • 10.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa moderna lösningar för föräldraledighet och barnomsorg som fokuserar på barnets bästa, samt främjar jämställdhet och familjers frihet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialförsäkringsutskottet
    Betänkande 2018/19:SfU21
  • 11.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera och vidta åtgärder för att motverka de ökande sjukskrivningarna bland kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialförsäkringsutskottet
    Betänkande 2018/19:SfU20
  • 12.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningsmedel bör fördelas jämställt och att en plan för att uppnå det bör upprättas och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU14
  • 13.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer aktiv studie- och yrkesvägledning och ett tydligare genusperspektiv genom hela skolan och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU10
  • 14.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge elever en bra sex- och samlevnadsundervisning genom att se över möjligheterna att göra det obligatoriskt på lärarutbildningen samt att lärare och rektorer får fortbildning på området, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU9
  • 15.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att verka för att porrfilter införs i datorerna på landets samtliga skolor och förskolor och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU10
  • 16.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlingsplaner mot hedersförtryck samt mot kontroll av individer ska finnas i grund- och gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU8
  • 17.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sprida kunskap om och bekämpa hedersrelaterat förtryck och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU8
  • 18.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för hur grundläggande kunskaper om våldsutsatthet och normaliseringsprocessen kan bli en obligatorisk del av utbildningen till alla yrken som kommer i kontakt med våldsutsatta personer och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2018/19:UbU13
  • 19.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att personer som utsatts för våld i nära relationer ges en fungerande utslussning efter skyddat boende eller liknande verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
    Betänkande 2018/19:SoU9
  • 20.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för att kvinno- och mansjourerna får långsiktiga och stabila förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
    Betänkande 2018/19:SoU9
  • 21.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdgivare bör skapa rutiner vid vårdmöten för att ställa frågor om våld till både kvinnor och män för att tidigt upptäcka våldsutsatthet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
    Betänkande 2018/19:SoU8
  • 22.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rutinerna för risk- och hotanalyser som görs hos polisen vid anmälan om våld i nära relationer, följt av handlingsplaner och stöd, ska ses över och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2018/19:JuU14
  • 23.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nolltolerans mot våld i nära relationer ska gälla alla som bor i Sverige, även personer i anknytningsrelationer med tillfälligt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialförsäkringsutskottet
    Betänkande 2018/19:SfU17
  • 24.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att skapa ett jämställt försörjningsstöd genom jämställd utbetalning och krav på aktivitet för att erhålla försörjningsstöd och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
    Betänkande 2018/19:SoU9
  • 25.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bättre informera om sexköpslagen och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2018/19:JuU11
  • 26.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att hjälpa kvinnor i riskzonen för prostitution eller som vill lämna prostitution samt kvinnor som befinner sig i prostitution att komma bort från prostitution, där insatser riktas mot särskilt utsatta grupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
    Betänkande 2018/19:SoU9
  • 27.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör säkerställas att arbetet med människohandel, koppleri och sexköp prioriteras av polisen och att på så vis fler fall upptäcks och lagförs och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2018/19:JuU10
  • 28.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialförsäkringsutskottet
    Betänkande 2018/19:SfU16
  • 29.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra tvåårsregeln så att kvinnor som behandlas illa i ett förhållande ska kunna lämna förhållandet utan att riskera att förlora sitt uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialförsäkringsutskottet
    Betänkande 2018/19:SfU17
  • 30.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett utökat uppdrag till Migrationsverket att med ett jämställdhetsperspektiv förbättra boendetryggheten för asylsökande under deras väntan på beslut och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialförsäkringsutskottet
    Betänkande 2018/19:SfU16
  • 31.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffen för samtliga våldtäktsbrott, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2018/19:JuU11
  • 32.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga preskriptionstiderna för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2018/19:JuU11
  • 33.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det enklare att säga upp personer som begår sexuella övergrepp eller trakasserar sina kollegor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2018/19:AU9

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.