Krafttag mot ringa stöld

Motion 2018/19:760 av Boriana Åberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga skärpt straff för ringa stöld och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga utökade befogenheter för säkerhetspersonal och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att utreda och pröva ett tillträdesförbud till butiker och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Stölder är ett ständigt gissel för detaljhandeln. I Svensk handels senaste genomgång av stölderna för året 2016 uppskattades stölderna till ett värde av 7,9 miljarder kronor, vilket är en ökning jämfört med 2013 med hela 31 procent. Stölder understigande 1 000 kronor klassas som ringa stöld om inte brottet har förberetts, exempelvis genom att gärningspersonen har med sig utrustning för att lura larm, eller kläder med extra fickor avsedda för att gömma stöldgods. Det kan även vara svårt att ertappa en tjuv. Så länge en person befinner sig i butiken kan han eller hon stoppa en vara i fickan utan att det är ett brott. Det är först när affären lämnas och alla betalningsställen passerats som det rör sig om ringa stöld eller stöld, om varan fortfarande ligger i fickan. En tjuv måste tas på bar gärning, endast misstanke om brott motiverar enligt lagen ett ingripande från väktare eller personal. Butikspersonal får heller inte undersöka exempelvis väskor hos personer som de misstänker har stulit eftersom det klassas som kroppsvisitation. Endast en bråkdel av alla ringa stölder polisanmäls, få av de ringa stölderna leder till fällande dom och ännu färre till att böterna betalas. Det ger en bild av att ringa stöld betraktas som ett relativt ofarligt brott.

Ett annat problem är att handlare upplever att tjuvar inte tas om hand på ett ordentligt sätt av polisen. Efter att en tjuv har tagits omhand av väktare kan det dröja lång tid innan polisen kommer. I dagsläget får inte väktare eller annan säkerhetspersonal transportera en tjuv till polisen, utan polisen måste skicka en patrull för att hämta vederbörande. Det tar tid och resurser från både polis och väktare.

En särskild problematik är personer som butikspersonal är väl medvetna om att de upprepade gånger ertappats och dömts för stöld eller snatteri återkommer gång på gång och utför nya brott, utan att personalen har någon som helst möjlighet att agera.

För att minska de ringa stölderna och lagföra fler som stjäl bör vi justera straffskalorna, samt utöka befogenheterna för säkerhetspersonal. Detaljhandeln måste få en signal att deras ansträngningar att minska stölder och ta fast personer som stjäl leder någonstans. Om endast ett fåtal av de som ertappas med stölder i slutändan blir dömda minskar dessutom incitamentet att anmäla brott till polisen.

Boriana Åberg (M)