Ökad lärarledd tid på högskola och universitet

Motion 2021/22:1768 av Elin Gustafsson (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur den lärarledda tiden inom högskola och universitet successivt kan öka samt se över lämplig grundnivå för lärarledd tid och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Fortsatt är det så att tillgången till högre utbildning i stor utsträckning avgörs av vilka dina föräldrar är och din klassbakgrund. Detta präglar tyvärr hela det svenska skolsystemet. Här behöver inte minst universiteten ha ett mycket mer aktivt arbete. I takt med mycket viktiga kontinuerliga investeringar i fler utbildningsplatser och ett mer aktivt arbete med breddad rekrytering måste därför tillgängligheten och kvalitén i själva utbildningen också säkerställas genom fler lärarledda timmar av undervisning. Det är främst studenter från studieovana hem som drabbas extra hårt av få lärarledda timmar när den mesta av en veckas heltidsstudier ska ske helt på egen hand. Om vi vill säkerställa att alla inte bara kan påbörja en utbildning utan också få lika chanser att ta sig igenom utbildningen är detta avgörande.

SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, är en av flera aktörer som pekar på problemet att Sverige är det land i Europa som har lägst antal lärarledda timmar inom den högre utbildningen. Det är också en stor variation mellan olika ämnen när det gäller lärarledd tid. Det behövs därför en successiv generell ökning av lärarledd tid, särskilt för de ämnen som idag ligger på lägst nivå. Det behöver också ses över möjligheten att ha en rimlig lägsta nivå av lärarledd tid för en heltidsstuderande per vecka. Alla studenter har rätt att få en kvalitativ utbildning och goda möjligheter att klara sin utbildning.

Ett sätt att säkerställa mer lärarledd tid är att se till att de resurser som redan idag går till våra högskolor och universitet men som används till de kulturinstitutioner som drivs av universitet, istället går till utbildning, som är huvudsyftet. Dessa kulturinstitutioner får ingen särskild finansiering utan finansieras således antingen via entréavgifter eller via statliga resurser avsedda för högre utbildning eller forskning. Detta urholkar utbildnings- och forskningsanslagen, i längden drabbar det studenten och kvalitén i utbildningen. Men självklart är dessa kulturinstitutioner viktiga och måste värnas. Därför behöver det ses över en möjlighet för hur universiteten istället skulle kunna få en särskild finansiering för dessa viktiga uppdrag motsvarande vad de annars hade fått.

Elin Gustafsson (S)