Åländska gymnasiebetyg och högskolebehörighet

Motion 2017/18:956 av Per Lodenius (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av antagningskriterierna till svenska universitet och högskolor så att Ålandsöverenskommelsen följs och respekteras och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Värderingen av utländska betyg för sökande till svenska universitet och högskolor har ändrats. Från hösten 2017 värderas därför åländska gymnasiebetyg inte lika högt som tidigare. Det har gjort det svårare för studerande från Åland att bli antagna till svenska högskolor och universitet.

Antagningskriterierna och systemen har förändrats och justerats över tid. Även olika kvoter har införts och ändrats. Åländska ungdomars möjlighet att studera i Sverige har lett till att Åland numera är på samma nivå som övriga Norden när det gäller andelen högskolestuderande. I och med den senaste förändringen vad gäller utländska betyg för sökande till svenska universitet och högskolor har det dock blivit svårare för studerande med åländska betyg att bli antagna till studier i Sverige.

Ålands språkliga status har sin grund i Nationernas förbunds beslut den 27 juni 1921 om Ålands statstillhörighet och självstyrelse så som det stadgades i den första självstyrelselagen från 1920 och Ålandsöverenskommelsen 1921. Syftet med Ålandsöverenskommelsen är ett skydd för den åländska befolkningens språkliga och kulturella förhållanden och lokala traditioner, en typ av nationalitetsskydd.

Ålandsöverenskommelsen tillkom som en garanti för att Sverige och Finland tillsammans ska verka för att de överenskomna förpliktelserna skall uppfyllas. För detta finns ett protokoll daterat den 27 juni 1921 där Sveriges och Finlands representanter medverkat bestyrkt av en medlem från Nationernas förbunds råd.

Ålandsöverenskommelsen gäller alltjämt. Det har bekräftats av utrikesminister Margot Wallström till Sveriges riksdag så sent som den 7 oktober 2015 (2015/16:54).

Per Lodenius (C)