En grundskola i världsklass

Motion 2020/21:1933 av Patrick Reslow m.fl. (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad
2020-10-02
Granskad
2020-10-02
Hänvisad
2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska ges från och med årskurs fyra och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frånvaro ska åtgärdas och införas i betyget och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kunskapssatsning i svenska språket och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betona den svenska kulturen och kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av en klassikerlista och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik bör delas upp årskursvis och nivågruppering i matematik, svenska och engelska bör införas fr.o.m. årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska möjliggöra fysisk aktivitet för elever i anslutning till skolan varje dag och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjliggörande av läxhjälp och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat särskilt stöd för särbegåvade elever och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat särskilt stöd för elever med särskilda behov och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ordning där elever ska nå målen i viktiga kärnämnen innan de fortsätter i nästföljande klass, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fokus på faktakunskaper och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser samt att detta förs in i skollagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling. Ett fungerande utbildningssystem med ordning, trygghet, god arbetsmiljö och höga förvänt­ningar på eleverna är grundläggande förutsättningar för såväl elevernas kunskapsin­hämtning som lärarnas och skolpersonalens arbetssituation. Skolan ska utgöra en positiv lärandemiljö där alla trivs och utvecklas. Dessvärre har problem med försämrad arbets­miljö och studiero, minskad trygghet, ökning av hot och våld samt oroväckande hög frånvaro blivit alarmerande på många skolor. Detta åtgärdas genom skärpta krav på ordning och uppförande, samt andra insatser som medverkar till en god arbetsmiljö.

Det finns en tydlig koppling mellan hur väl en skola fungerar och vilka resultat den levererar. Tyvärr är skolans nuvarande utveckling inte uppmuntrande. Kunskaps­resultaten hos svenska elever ligger mycket lägre idag än i början av 1990-talet och vi ställer oss kritiska till den kunskapsförbättring som redovisades i Pisa-undersökningen 2018. Skolans uppgift är att stödja och utveckla alla elever, vilket innefattar både resultatmässigt svagare elever och elever med redan höga resultat. För att kunna till­godose elevers olika behov behövs tidiga betyg, återinförd undervisning i mindre grupp, nivågruppering av undervisningen i matematik, svenska och engelska, samt bättre möjligheter att gå om en årskurs ifall kunskapskraven inte uppnåtts.

Kunskapsmålen behöver konkretiseras och de orimliga kraven på analytisk förmåga för grundskolebarn måste tas bort. Undervisning och betygssättning behöver återgå till fokus på faktakunskaper. Utan dem är det inte möjligt att vare sig få förståelse eller kunna analysera. Med detta nya fokus kommer flit att löna sig, pojkars skolresultat kommer förmodligen att förbättras och betygssättningen att förenklas och bli mer rättssäker.

Sedan flera år tillbaka befinner sig Sverige i en akut migrationskris där systemet fylls på med elever som inte kan svenska, inte har kunskap om svenska värderingar och i många fall inte heller har de grundläggande kunskaper inom kärnämnena som skol­kamraterna införskaffat sig under skolgången i Sverige. Sverige fick undanta hela 11,1 procent av alla elever i Pisa-studien 2018, huvudsakligen på grund av otillräckliga svenskkunskaper för att kunna genomföra provet. Detta var den största exkluderings­graden av elever av alla deltagande länder. Genomsnittet för OECD-länderna var en exkludering på 4,0 procent. Nyanlända elever ska placeras i obligatoriska förberedelse­skolor med krav på erhållna kunskaper i kärnämnena i nivå med aktuell klass innan överflyttning sker. En generell satsning på svenska språket krävs och den obligatoriska modersmålsundervisningen ska avskaffas.

Skolans betydelse för förmedling av förståelse och acceptans för vår svenska kultur och vårt svenska kulturarv kan inte överskattas. En klassikerlista behöver införas för gemensamma referenspunkter, kritiskt tänkande ska stimuleras och politisk åskådning får inte utgöra grund för diskriminering. Daglig fysisk aktivitet behöver schemaläggas för bättre studieresultat och elevhälsa, samt tillgången till individanpassad skolmat ska följa nationella riktlinjer.

Coronapandemin har synliggjort behovet av bättre förberedelse inför oförutsägbara extraordinära händelser. När befolkningen ställs inför allvarliga hot behöver skolan kunna erbjuda flexibilitet för särskilt sårbara individer.

Sammantaget utgör våra förslag fundamentet för en grundskola i världsklass.

Betyg från och med årskurs 4

Betyg ska införas från och med årskurs fyra. År 2016 beslutade riksdagen att införa försöksverksamhet med betyg från och med årskurs fyra i ett antal skolor. Försöks­verksamheten har föreslagits utökning i Utbildningsdepartementets promemoria Möjlighet till betyg från årskurs 4. Detta är positivt och ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Fördelarna med att införa tidiga betyg är flera. Betyg medverkar till att höja kunskapsnivån och kvalitetsnivån i skolan, tydliggör kunskapsmålen och synliggör elevernas kunskapsutveckling. Tydliga utvärderingar och betyg ska vara en naturlig och integrerad del av den svenska skolan.

Betyg i relativt tidiga årskurser möjliggör tidig upptäckt av barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sitt barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt till elever och föräldrar har i praktiken inte visat sig vara tillräckliga.

Betyg i varje enskilt ämne

Det ska finnas en likvärdighet i betygssättning där samma regler och system gäller för alla skolor. Kunskaper ska också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer inte ska kunna besluta om sammanfattande betyg i SO-ämnen (samhällsorienterande ämnen) och NO-ämnen (naturorienterande ämnen). Det som gäller nu är att rektorer för skolor som har ämnesövergripande undervisning i natur- och samhällsorienterande ämnen kan välja att sätta sammanfattande betyg i årskurs sex. Den valfriheten ger stora skillnader mellan skolor, vilket medför ojämlikhet och svårighet att jämföra förutsättningar och resultat. Om alla elever får betyg enligt samma system så har de mer likvärdiga förutsättningar, krav på kunskapsinhämtning och i att uppvisa inhämtade kunskaper.

Om betyg ges i varje enskilt ämne så innebär det en fokusering på varje specifikt ämne och ett tydliggörande av vad som krävs gällande kunskapsinhämtningen. För elever ger det med stor säkerhet större engagemang i varje enskilt ämne. En nackdel med sammanfattande betyg är också risken att krav inte ställs i samma omfattning på att uppvisa kunskaper i enskilda ämnen eftersom att ämnena buntas ihop i en grupp.

Ökad närvaro

För att inhämta kunskap behöver eleverna vara närvarande i skolan. Närvaro ska främjas och frånvaro ska åtgärdas och noteras i betyget. Även i kommande yrkesliv är det av största vikt att vara delaktig och närvarande. Det är därför nödvändigt att det lärs in från start i skolan och att åtgärder sätts in på ett tidigt stadium vid olovlig frånvaro. Skolverket informerar om att rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro, samt att vårdnadshavare ska informeras. Dock ges väldigt lite information om åtgärdande.

Skolan ska agera proaktivt. Närvaro ska kontrolleras och dokumenteras och det ska sättas in åtgärder vid frånvaro. Vårdnadshavare ska omedelbart få information från skolan vid elevens frånvaro. Elever med olovlig frånvaro har uppvisat bristande ansvarstagande och det är rimligt att detta framgår i betyget.

Kunskapssatsning i svenska språket

Samtalsspråket i skolan ska alltid vara svenska under lektionstid undantaget språk­lektioner, skolor för nationella minoriteter samt internationella skolor. Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater på ett vardagligt sätt under lektionstid och i skolan är troligen det mest effektiva sättet att lära sig svenska. Förstärkt svenskunder­visning ska också ges till elever med svårigheter i det svenska språket där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.

Avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen

För att invandrare ska kunna tillgodogöra sig undervisning och integreras i det svenska samhället är det avgörande att de snabbast möjligt lär sig svenska. Den obligatoriska modersmålsundervisningen, minoritetsspråken undantagna, ska därför avskaffas. I många fall används modersmålet inom familjen varje dag. Att lägga resurser på modersmål i stället för det svenska språket är inte ett rationellt användande av resurserna.

I debatten hörs ofta argumentet att modersmålsundervisning underlättar tillgodo­görandet av ett andraspråk. Resultatet från en dansk undersökning, publicerad år 2017 vid Aarhus BBS School of Business and Social Sciences, visar emellertid att moders­målsundervisning inte gynnar inlärning av danska och inte heller inlärning av andra ämnen. En annan undersökning, som utfördes i Danmark av Kommunernas forskningsenhet AKF, visar att det inte finns statistiska bevis för att modersmåls­undervisning ger en positiv effekt för tillgodogörandet av det nya hemlandets språk.

Dagens modersmålslärare kan erbjudas arbete i förberedelseskolor, alternativt utbilda sig till lärare i grundläggande svenska. Modersmålsundervisning kan naturligtvis förekomma, men ska i så fall bekostas av brukarna själva och ske utanför ordinarie skoltid. Skollagen ska ändras i enlighet med detta.

Obligatorisk förberedelseskola

Invandrade elever har specifika behov och behöver lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Behov finns även ofta av grundläggande kunskaper i de övriga ämnen som jämnåriga elever redan har. Det krävs en helt ny strategi för att möta denna problematik. Det finns idag kommuner som har någon typ av förberedelseskola eller förberedelseklasser. Att ha möjlighet att inrätta detta är inte tillräckligt. Sverige­demokraterna vill införa obligatorisk förberedelseskola för alla nyanlända elever. Denna verksamhet kommer att ligga i egna lokaler, avskild från skolans ordinarie verksamhet.

I förberedelseskolan organiseras svenskundervisningen på tre nivåer där nivån anpassas efter elevernas förutsättningar. Innan överflyttning till ordinarie undervisning ska eleven ha godkänt på ett nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, samhälls- och medborgarkunskap, engelska och matematik för den årskurs som ska påbörjas för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen. Elever slussas över från förberedelseskola till ordinarie undervisning genom inledande kontakttid i tilltänkt klass. På så vis erhålls likvärdig standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag och läraren i den mottagande klassen får på så sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisningskvalitet.

Det behövs en nationell läroplan för förberedelseskolor som bör bygga på Skol­verkets rekommendationer. Skolverket ska bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen. Svenska 2 ska avskaffas.

Förslaget med förberedelseskolor bygger i stora stycken på befintlig personal. Genom att avskaffa modersmålsundervisning och istället erbjuda modersmålslärare arbete i förberedelseskolan tillsammans med behöriga lärare, så utnyttjas resurserna på mest effektiva sätt. Förberedelseskolan kommer att hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens, vilket är möjligt eftersom förberedelseskolan har knutit till sig tvåspråkig personal enligt ovan. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyan­lända elever och blir en inspirationskälla för dem. Denna form av förberedelseskola gynnar både elever i den ordinarie skolan samt nyinvandrade elever eftersom de nyanlända rustas för ordinarie undervisning innan de blir del av den.

Betona den svenska kulturen och kulturarvet

Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vår svenska kultur och vårt svenska kultur­arv. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, samhälls­system, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar som utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framför allt gemensamma normer, värderingar, språk, samhälls- och levnadssystem, regler, riktlinjer, medborgaransvar och hur vi ska behandla varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona vår kultur, den kristna etiken och den västerländska humanismens centrala betydelse för vårt samhälle, samt vårt immateriella och materiella kulturarv – det vill säga tidigare generationers samlade kunskap och erfarenheter samt bekantskap med äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnadsverk.

Vi vill betona att arbetet med den svenska kulturen i skolan inte får prioriteras bort. Det ska därför läggas till under målen i samtliga läroplaner så att lydelsen blir: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och insikt i de svenska, nordiska och västerländska kulturerna och kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken. Detta med fokus på den svenska kulturen, kulturarvet och språket. Svensk, nordisk och västerländsk kultur och kulturarv, med betoning på det svenska, ska placeras i samband med samhälls­orienterande ämnen och samhällskunskap i timplanerna, men även tas upp inom ämnena historia och svenska och ska testas genom prov på samma sätt som för övriga ämnen. Det ska inte vara möjligt att i undervisningen negligera detta.

Inrätta en klassikerlista

Behovet av gemensamma referenspunkter och gemensamma värden har aldrig varit större än i dagens Sverige. God läsförståelse och att behärska det svenska språket är alldeles nödvändigt. Det är viktigt att elever stiftar bekantskap med de stora litterära författarna genom historien. De behöver få en litterär referensram för att utveckla språklig förmåga och kunskaper om det svenska, nordiska och västerländska kulturella arvet. Denna klassikerlista ska ingå i en kulturkanon som ska tillgängliggöras för alla Sveriges elever och innehålla de klassiska litterära verken, klassiska filmer, konst, teateruppsättningar och musikverk.

Klassikerlistan ska följa elever genom hela skolan från förskolan där högläsning blir aktuellt, till grundskolan och gymnasiet. Listan ska anpassas för årskurserna, implemen­teras i skolans styrdokument och användas inom undervisningen. Läsning av litteratur utgör för övrigt ett exempel på en synnerligen lämplig läxa eftersom eleven kan klara av den på egen hand.

Årskursvis indelning av timplanen och nivågruppering

Matematik är ett viktigt ämne och gör sig gällande inom många områden. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt sedan 1990-talet. Timplanen i matematik för grundskolan bör delas upp årskursvis för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkar efter i undervis­ningen, men också för att tydliggöra vad eleverna ska ha lärt sig efter varje årskurs. Elevers inlärning sker inte alltid i samma takt. Med nuvarande undervisning riskerar elever med något långsammare inlärning att hamna efter i undervisningen och tappa motivationen. Samtidigt riskerar elever med snabbare inlärning att tappa motivationen för att de saknar utmaningar.

En nivågruppering av matematik ska införas på två nivåer, en särskild och en allmän nivå, från och med årskurs sju. På samma sätt ska ämnena svenska och engelska nivå­grupperas. Nivågrupperingen ska vara flexibel och eleverna ska vid behov kunna byta undervisningsnivå. På så vis kan nivågrupperingen tjäna som stöd för alla elever.

Daglig fysisk aktivitet för elever

Under lång tid har Sverigedemokraterna drivit frågan om utökad idrottsundervisning. Den föregående regeringens beslut om ytterligare 100 idrottstimmar i grundskolan infördes 1 juli 2019. Att antalet undervisningstimmar har ökat är bra, men vi vill poäng­tera värdet av att den fysiska aktiviteten sker dagligen. Detta kan ske i anslutning till skolan men även utanför lektionstid och genom olika typer av samverkansprojekt. Idrottsföreningar kan till exempel besöka skolan, informera om sin verksamhet och ge elever möjlighet att prova idrottsaktiviteter innan lektionsstart på morgonen, på efter­middagar efter lektionsslut eller eventuellt vid håltimmar. Ett bra exempel är det så kallade Bunkefloprojektet. Det startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Projektet visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag även förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna.

Vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska betonas. Idrottsundervisningen bör vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än tävling och prestation. Forskning inom fysiologi har visat att ökad fysisk rörlighet är bra för hjärnan och hjärtat, ger bättre koncentrations- och inlärningsförmåga, ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, samt ökad social förmåga. Daglig fysisk aktivitet kan även begränsa den ökande barnfetman.

Läxhjälp

Läxor är en grundläggande del av skolgången och ett viktigt komplement till den schemalagda undervisningen. Nuvarande regering har genom januariöverenskommelsen beslutat att införa så kallad läxhjälpsgaranti. Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag från olika håll om att ta bort läxor, eftersom läxor utgör ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. Det finns dessutom en mängd läxor som inte kräver stöd av några större förkunskaper så som stavning, glosor, träning på multiplikations­tabell, utantillinlärning, läsning, välskrivning med mera. Vi vill även framhålla att arbetet med läxor kan utgöra kvalitetstid mellan barn och föräldrar. Elever i behov av läxhjälp i yngre årskurser ska erbjudas läxhjälp via fritidshemsverksamheten, vilket möjliggörs genom aktuellt förslag om ökad personaltäthet på fritidshemmen. Detta förslag i kombination med att skolan erbjuder elever från årskurs 4 möjlighet till läxhjälp efter ordinarie skoltid i skolans lokaler, motsvarar Sverigedemokraternas läxhjälpsgaranti.

Utökad och förtydligad studievägledning

Studie- och yrkesvägledningen ska stärkas och effektiviseras i grundskolan. Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg och att de i möjligaste mån lämnar skolan med goda utsikter på arbetsmarknaden. Det ska införas ett tak för hur många elever en studie- och yrkesvägledare har ansvar för. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetens­utveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen. I högstadiet ska varje elev utföra en veckas obligatorisk prao där ett omdöme ges som bifogas slutbetyget.

Skolverksamheten och elevernas skolvardag ska ha koppling till arbetsmarknaden. Lärare och övrig personal bör visa engagemang kring målet med skoltiden – att lära sig saker, forma sin framtid och erhålla ett yrke. Samtal om framtiden ska vara ett naturligt inslag i utbildningen från första klass och studie- och yrkesvägledaren ska introduceras redan i tidiga årskurser genom besök och samtal kring vilka fantastiska möjligheter det finns. Elever bör ges möjlighet till kontinuerliga möten med yrkesverksamma och arbetsliv under grundskolans årskurser i mellan- och högstadiet. Skolor eller aktuell kommun kan till exempel anordna minimässor där eleverna får träffa olika arbetsgivare och branscher som inspirerar till ett framtida yrkesliv. På högstadiet bör detta ske i anslutning till praon.

Särskilt stöd för särbegåvade elever

Elever som klassas som särbegåvade, det vill säga har ovanligt lätt för sig i skolan och behöver gå snabbare fram i sitt lärande, blir ofta utan stöd som stimulerar deras utveck­ling och kunskapsinhämtning. Att vara särbegåvad kan i många fall vara en gåva, men medför ibland svårigheter. Elever som inte får sin särbegåvning uppmärksammad av skolan kan utveckla koncentrationssvårigheter eller andra symtom, till exempel bli stökiga eller oroliga när den vanliga undervisningen inte erbjuder utmaningar eller upplevs givande. SKR tog fram en handlingsplan för särskilt begåvade elever 2016. Handlingsplanens tre strategier – accelererad skolgång, berikning genom avancerade undervisningsmoment, samt möten med andra särbegåvade och spetsundervisning – bör ligga till grund för det extra stöd som särbegåvade ska erhålla. Mentorskap är en möjlig­het för särbegåvade elever att stödja andra elever i skolarbetet, vilket kan vara utveck­lande för båda parter. Dessa insatser ska noteras i den särbegåvades betyg. Vårt förslag om satsning på stödpersonal möjliggör delvis satsningar på särbegåvade elever.

Särskilt stöd för elever med särskilda behov

Vissa elever har behov av extra stöd för att följa med i undervisningen. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vars behov inte tillgodoses i den vanliga klassundervisningen, ska erbjudas små resursstarka undervisningsgrupper där pedago­gerna har adekvat kompetens. Dessa elever bör fortsättningsvis höra till den ursprung­liga klassen och delta i den undervisning som fungerar. I de fall eleven flyttas till resursskolor med andra rektorer avgörs elevens hemvist från fall till fall.

Skolan präglas idag ofta av pedagogik där ett stort ansvar läggs på eleverna själva för sin kunskapsinhämtning. Denna typ av pedagogik passar redan motiverade elever, vilka oftast kommer från studievana hem. Ökad grad av självstudier i tidiga åldrar gör att elever med särskilda behov får än svårare att följa med i undervisningen. Pedago­giken inbegriper dessutom ofta grupparbeten – där ambitiösa elever inte sällan blandas med mindre motiverade elever för att ett arbete ska färdigställas – eller består av kooperativ inlärning där elever används som hjälplärare genom placering invid mer hjälpbehövande elever i klassrummet. Det kan naturligtvis vara lärorikt för elever att hjälpa varandra, men duktiga elevers egen potential riskerar gå till spillo. Elever som har särskilda behov ska ges extra stöd inom skolan. Detta möjliggörs genom vårt förslag att anställa mer personal i skolan, vilket innebär ökat antal specialpedagoger, kuratorer med mera. Inslag i den ordinarie lärarutbildningen som handlar om elever med särskilda behov ska förtydligas och utökas.

Demokrati och respekt samt kritiskt och konstruktivt tänkande

Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande. Reflektion kring etiska och moraliska frågor är också nödvändiga inslag i skolans uppdrag. Kritiskt och själv­ständigt tänkande ska uppmuntras, inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig kamratanda och ärlighet, samt att samarbeta och att visa hänsyn. I enlighet med detta ska läroplanerna Lpfö98 och Lgr 11 ändra sina skriv­ningar om diskriminering. I nuvarande skrivelser står det att diskriminering inte får förekomma på grund av kön, etnisk tillhörighet eller religion. Självfallet ska politisk åskådning och politisk partitillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering och föras in i nämnda läroplaner.

Svenska skolan ska vara partipolitiskt neutral

Under senare år har det framkommit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning. Att på detta sätt under lektionstid föra ut egna partipolitiska preferenser är oacceptabelt och hör inte hemma i en demokrati. Skolan ska vara neutral och vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det ska föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda inte får förekomma under skoltid av skolpersonal. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Entledigande ska bli aktuellt om partipolitiskt ställningstagande fortsatt görs trots varning. Lärarna ska förväntas uttrycka sig så pass neutralt att eleverna inte ska kunna ana vederbörandes partipolitiska preferenser.

Skoluniform ska införas på frivillig basis i svenska skolor

Fördelarna med konform klädsel är flera. Det kan bland annat medverka till att minska den hets som förekommer i att klä sig snyggast eller enligt senaste mode. Det är också viktigt att eleverna känner stolthet och samhörighet med den skola de går på. En gemen­sam klädsel bidrar starkt till detta. Enhetlig klädsel ska införas på frivillig basis i det svenska skolsystemet, vilket innebär att enskilda kommuner får fatta beslut om enhetlig klädsel och vilken finansieringsmodell som ska tillämpas. Ingen enskild kommun ska kunna förbjuda någon friskola i kommunen att använda enhetlig klädsel. Möjligheten att införa skoluniform ska skrivas in i skollagen.

Nationell riktlinje för individanpassad skolmat

I januari 2020 presenterade Dagens Nyheter en enkätundersökning som visade att andelen elever som begär specialkost har ökat markant. Hela 83 procent av de 171 av landets 290 kommuner som svarade angav att andelen elever som vill ha specialkost har ökat kraftigt i grundskolan. Skolor kan få servera mängder av varianter av en och samma lunchrätt och kommuner larmar om att situationen håller på att bli ohållbar. Samtidigt saknas nationella riktlinjer över hur långt skolor ska gå för att tillmötesgå elevernas begäran om individanpassad kost. I Falkenbergs kommun har till exempel antalet elever med anpassad matsedel ökat med 50 procent sedan 2017. Varje dag serverar de 5 300 måltider i skolan, varav hälften av de 1 200 tallrikarna med specialkost går till elever av religiösa och kulturella skäl.

Sverige är ett av tre länder i världen som erbjuder gratis fullödig skolmat för alla. Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner skolmåltider runt om i landets 290 kommuner. Andelen elever med specialkost beräknas vara 14,5 procent i genomsnitt. En special­kostportion är dubbelt så dyr som en ordinarie matportion avseende själva livsmedels­kostnaden, men räknas alla kostnader in beräknas specialkosten vara tre gånger så dyr. Kommunerna får inga extra pengar till specialkost, och ju mer pengar som läggs på individanpassade måltider desto mindre blir det till övrig mat. Det här är ohållbart. Ska vårt land kunna fortsätta tillhöra det ytterligt fåtal länder som erbjuder gratis skolmat krävs nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer ska omfatta kravet att dagligen tillhandahålla en kötträtt, en vegetarisk rätt samt specialkost till de elever som kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. All mat ska i möjligaste mån vara härproducerad, allt kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurlagstiftning och all mat ska serveras enligt tallriks­modellen. Specialkost på grund av religiösa eller kulturella skäl ska inte erbjudas, utan dessa elever kan äta det vegetariska alternativet. Det är hög tid att nationella riktlinjer tas fram och vi föreslår att de formuleras i enlighet med vårt förslag.

Behov av att gå om en årskurs

Undervisningen i varje årskurs bygger på de baskunskaper som varje elev ska ha förvärvat årskursen innan. Utan en stadig grund i skolämnena blir det svårt för en elev att klara undervisningen, och eleven riskerar att hamna allt mer efter med följden att vederbörande upplever hopplöshet och kanske ger upp. Om kunskaperna i svenska är bristfälliga drabbar det dessutom samtliga övriga ämnen. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att kunna ta till sig, förstå och använda information och uppgifter. Inom ämnet matematik byggs en systematik upp där det är nödvändigt att förstå och klara av grunden för att kunna gå vidare i studierna till mer avancerad matematik. Liknande förutsättningar gäller även i NO-ämnen och SO-ämnen.

Om rektor inte ser rimliga möjligheter att eleven kan klara av nästkommande årskurs behöver eleven gå om aktuell årskurs. Rektor gör en samlad bedömning och efter samråd med elevens lärare fattar rektor det slutgiltiga beslutet om en elevs eventuella behov att gå om en årskurs. Detta beslut ska ske i omsorg om eleven och följa eleven även om vederbörande väljer att byta skola. Vid behov av en andra bedömning kan eleven tillåtas göra ett kunskapstest. Målsmän ska informeras i god tid om att deras barn riskerar att inte godkännas eller nå målen. Målsättningen är att elever som inte når upp till betyget E idag får bättre möjligheter till detta, samt att betydligt fler elever lämnar grundskolan med godkända betyg.

Fokus på faktakunskaper

Faktakunskaper är kraftigt underskattade i dagens skola, vilket enklast åskådliggörs med betygssystemet där rena faktakunskaper ger betyg på E-nivå. I läroplanen Lgr11 står att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Vad som är nödvändiga kunskaper är en alldeles för diffus definition och skolan idag löper stor risk att inte tillvarata ungas exceptionellt gynnsamma förmåga till inlärning. Det är under barnaåren vi har lättast att lära oss nya saker. Forskning visar till exempel att förutsättningarna är som bäst att lära sig ett nytt språk upp till sjuttonårsåldern. Allra bäst förutsättningar har barn innan tio års ålder. Skolan måste återigen få ett kunskapsfokus. Hur ska elever kunna förstå och analysera fenomen som de saknar basal kännedom om? Repetition och utantillinlärning motionerar och utvecklar hjärnan och förenklar fortsatt lärande. I grundskolan ska faktakunskaper utgöra grund för både undervisning och betygssättning. Den elev som kan sin kurslitteratur ska få högsta betyg. Fokus på faktakunskaper kommer att leda till att flit lönar sig och att höga betyg ligger inom räckhåll för alla som anstränger sig. Betygssättningen kommer förenklas och bli mer rättssäker. Ännu en positiv effekt är att synliggörande av förväntningar och krav tilltalar och motiverar unga, kanske i synnerhet pojkar vars skolresultat särskilt behöver förbättras.

Hemundervisning vid extraordinära händelser

Coronapandemin har ställt vårt samhälle och vårt skolväsende inför många prövningar. Det är mycket viktigt att ha en bättre förberedelse inför dylika oförutsägbara extra­ordinära händelser framgent. När befolkningen ställs inför allvarliga hot, som den här pandemin utgör ett kännbart exempel på, behöver skolan kunna erbjuda flexibilitet för de individer som anses särskilt sårbara. Elever som själva tillhör riskgrupp, eller vars föräldrar tillhör riskgrupp, bör ha rätt till undervisning och fullföljd skolplikt hemifrån. Detta skulle vara ett avgränsat undantag från den i övrigt gällande skolplikten, och endast gälla under en begränsad tid. Sverigedemokraterna anser att regeringen bör införa bestämmelser som möjliggör för hemundervisning för särskilt sårbara elever, samt elever till särskilt sårbara föräldrar, vid extraordinära händelser.

 

 

Patrick Reslow (SD)

 

Robert Stenkvist (SD)

Michael Rubbestad (SD)

Jörgen Grubb (SD)

Richard Jomshof (SD)

Lars Andersson (SD)

Per Söderlund (SD)

Clara Aranda (SD)

 

 

Yrkanden (21)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska ges från och med årskurs fyra och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frånvaro ska åtgärdas och införas i betyget och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kunskapssatsning i svenska språket och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betona den svenska kulturen och kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 8.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av en klassikerlista och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 9.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik bör delas upp årskursvis och nivågruppering i matematik, svenska och engelska bör införas fr.o.m. årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU10
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 10.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska möjliggöra fysisk aktivitet för elever i anslutning till skolan varje dag och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 11.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjliggörande av läxhjälp och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU10
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 12.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU13
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 13.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat särskilt stöd för särbegåvade elever och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 14.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat särskilt stöd för elever med särskilda behov och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 15.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 16.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 17.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 18.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU11
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 19.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ordning där elever ska nå målen i viktiga kärnämnen innan de fortsätter i nästföljande klass, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU10
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 20.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fokus på faktakunskaper och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU10
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 21.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser samt att detta förs in i skollagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU10
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.