Åtgärder för trygghet i utsatta områden

Motion 2020/21:258 av Robert Halef (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tryggheten i utsatta och segregerade kommuner och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den grova kriminaliteten eskalerar i samhället och dödsskjutningar, sprängningar och utpressningar har blivit vardag i vissa kommuner och stadsdelar. De kriminella har blivit alltmer våldsamma, hundratals blir skjutna och skadas årligen och dödskjutningarna slår rekord för varje år. Och det är inte enbart kriminella som träffas av automatvapen utan det drabbar många oskyldiga som bara för att de har befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle har blivit dödade på öppen gata av dessa rivaliserande kriminella gäng. Den grova brottsligheten och otryggheten ökar och polisen mäktar inte med situationen som är brett över stora delar i vårt land.

Mer satsningar på rättsväsendet och nya lagar behöver tas fram för att hejda utvecklingen. Vi behöver minst 10 000 fler poliser, men även fler tullanställda, domstolar, häktesplatser, fängelseplatser, trygghetskameror samt större ekonomiska resurser, bättre utrustning och högre löner för att attrahera fler till dessa yrken.

Men det krävs även hårdare straff samt att man avskaffar straff- och ungdomsrabatter. Brottslingar ska avtjäna sina straff och brottsoffren behöver mer stöd och hjälp för att komma över trauman. I väntan på att fler söker utbildning och blir poliser behövs akuta insatser för att öka tryggheten i samhället. En komplettering till polisen är fler kommunanställda vakter som i samarbete med polisen verkar i utsatta områden för att öka tryggheten och så att fler kriminella blir lagförda.

Stockholm stad har ordningsvakter som arbetar på uppdrag av staden. Ordningsvakterna är mobila och kan närvara vid otrygga platser med kort varsel för ökad trygghet i olika bostadsområden. Ordningsvakter är ett komplement till den polisiära närvaron och har visat sig vara effektiv. Deras synlighet och samarbete med polisen och kontakter med invånare som bor i dessa bostadsområden har bidragit till lugnare miljöer. Dessa ordningsvakter har gått en grundläggande ordningsvaktutbildning samt en kompletterande utbildning från staden.

Den kompletterande utbildningen är bl. a. konflikthantering, antidiskriminering, första hjälpen, för att nämna några. Ordningsvakterna jobbar två och två och samarbetar med myndigheter och står i ständig kontakt med polisens regionsledningscentral. Vid behov kan de stötta polisen och tvärtom.

Att investera i kommunala vakter i avvaktan på att fler poliser kommer på plats är en trygghetsskapande investering. Men är en kostnad som vissa kommuner inte har råd med. Drabbade kommuner med hög andel dödskjutningar och där kriminella gäng förskansat sig kontroll över områden, hotar och utpressar näringsidkare, säljer droger behöver statligt stöd för att öka tryggheten för sina kommuninvånare.

För att öka tryggheten och minska brottsligheten är denna samverkan mellan polisen och kommunanställda vakter en viktig satsning som kräver uppmuntran och ekonomiska resurser från staten. De segregerade kommunerna har det tufft ekonomiskt och brottas ständigt med högt utanförskap, hög arbetslöshet, dåliga skolresultat, höga kostnader för försörjningsstöd. Därför behöver de statens stöd för att anställa trygghetsvakter för att kunna öka tryggheten och trycka undan den eskalerande kriminaliteten och rekrytering av ungdomar till att begå brott.

Det kommunala brottsförebyggande arbetet behöver statligt stöd annars är risken stor att det prioriteras bort på grund av höga kostnader för den övriga kommunalkärnverksamheten.

Robert Halef (KD)