Ägarlägenheter

Motion 2007/08:C388 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m)

av Ulrika Karlsson i Uppsala (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ägarlägenheter för nyproduktion.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ägarlägenheter för befintligt fastighetsbestånd.

Motivering

Ägarlägenheter innebär en ny upplåtelseform och är ett enskilt ägande av en specifik lägenhet i en fastighet och en gemensam förvaltning av en samfällighet. Idag äger en medlem i en bostadsrättsförening endast en rätt till nyttjande av en lägenhet i föreningen. Ägarlägenheter möjliggör för människor att faktiskt äga sin lägenhet och blir därmed ett komplement till befintliga upplåtelseformer. Att äga en ägarlägenhet kan jämställas med att äga ett hus. Genom att införa ägarlägenheter ökar man bostadskonsumentens valfrihet. Genom att ägarlägenheter införs kan en enskild hyresgäst köpa sin lägenhet, samtidigt som grannarna fortsätter att vara hyresgäster och utan att en bostadsrättsförening måste bildas.

Idag är ca 16 procent av alla bostäder bostadsrätter. Dessa är juridiskt endast lösöre som inte kan intecknas och kan inte få lagfart. En bostadsrättsinnehavare äger inte sin lägenhet, han äger bara dispositionsrätten. I ett system med ägarlägenheter äger den boende sin fysiska bostad då den liksom småhuset är fast egendom. För banken har fast egendom större kreditvärde än lös­öre, och ägaren kan därmed få lägre ränta.

Innehavaren av en ägarlägenhet får ett tryggare ägande jämfört med en innehavare av en bostadsrätt. I en bostadsrättsförening kan en grannes ekonomiska situation förändra den ekonomiska bilden för alla andra medlemmar i föreningen. Om en medlem i en bostadsrättsförening kommer på obestånd och lämnar sin lägenhet så tvingas bostadsrättsföreningen fördela kostnaden för denna lägenhet på övriga medlemmar. Med ägarlägenheter är detta inte möjligt då ägarens ekonomiska situation inte påverkar någon annan än ägaren själv.

Innehavaren av en ägarlägenhet får ett ökat självbestämmande då inget tillstånd behövs för att hyra ut lägenheten. På så sätt kan antalet bostäder till uthyrning öka och fler bostadssökande ges en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Med ägarlägenheter kan det etableras en direkt kontakt mellan byggföretagen och intresserade köpare på ett betydligt tidigare stadium än vid köp av en bostadsrätt och på så sätt öka köparens inflytande.

Ägarlägenheter innebär dessutom att produktionen av nya bostäder skulle öka eftersom köparna kommer att tillföra kapital för en ny typ av främst flerbostadshus. Ett ökat nybyggande leder till att bostäder i andra upplåtelseformer frigörs. Därigenom skapas flyttkedjor och en bättre fungerande bostadsmarknad. Detta i sin tur ger förutsättning för en effektiv arbetsmarknad vilket krävs för tillväxt och ökad välfärd.

Ägarlägenheter ger möjlighet för byggföretagen till nytänkande och innovationer. En ägarlägenhet kan byggas så att den innehåller merparten av alla funktioner ett hushåll behöver. Med ägarlägenheter kommer exempelvis värme- och vattenförbrukningen för varje lägenhet i ett flerbostadshus separeras. Detta skapar incitament för ett hushållande med energi som inte finns inom bostadsrättsföreningar där detta betalas gemensamt via föreningen.

Med ägarlägenheter skapas ett större incitament för privatpersoner att investera i bostäder. Därmed kan ägarlägenhetsinstitut generera mer kapital till bostadsbyggandet.

Vi behöver pröva fler vägar för att öka bostadsbyggandet, inte minst i de tre storstadsområdena där bostadsbristen idag är påtaglig. Drygt 60 procent av befolkningen bor i någon av de 122 kommuner som till Boverket uppger att de idag har brist på bostäder. 180 000 personer står i kö för en bostad bara i Stockholm och Göteborg. Med ägarlägenheter skapas möjlighet till ökat byggande i storstäderna vilket skulle minska bristen på bostäder.

Ägarlägenheter är en vanlig form av boende i många europeiska länder. Den finns i bl.a. Norge, Danmark, Finland, Belgien, Tyskland och Nederländerna. Upplåtelseformen är väl etablerad i dessa länder och erfarenheterna är goda.

Att införa ägarlägenheter skulle inte medföra några kostnader för statsfinanserna. Reformen är enbart en lagändring för att skapa möjligheter att bilda ägarlägenheter. Därefter är det upp till konsumenter och producenter att avgöra om ägarlägenheter ska byggas. Självklart ska inga subventioner till byggande av ägarlägenheter utgå.

Ett författningsförslag till lag om ägarlägenheter togs fram av den senaste utredningen om ägarlägenheter ”Att äga sin lägenhet” (SOU 2002:21). Ett stort steg har redan tagits då tredimensionell fastighetsindelning infördes 2004.

Men den privata äganderätten är den fria marknadsekonomins grundbult. Den gäller för dem som bor direkt på marken, det vill säga i småhus. Därmed bör den också gälla för dem som bor någon våning upp.

Ägarlägenheter kan införas i Sverige för nyproduktion och befintligt fastighetsbestånd om lagstiftning sker med förslaget i SOU 2002:21 som grund.

Stockholm den 4 oktober 2007

Ulrika Karlsson i Uppsala (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämning: 2007-10-05 Hänvisning: 2007-10-16 Bordläggning: 2007-10-16

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)