Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten

Motion 2004/05:Ju472 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning1

Förslag till riksdagsbeslut1

Bakgrund2

Kristdemokraternas förslag3

Personalsituationen3

Samverkan mellan polis och åklagare4

Brott mot barn5

Ungdomsrotlar för unga lagöverträdare5

Ekobrott5

Ekobrottsmyndigheten (EBM)6

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt behov av kompetensutveckling och utbildning för åklagare och annan personal inom åklagarorganisationen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en fortsatt nyrekrytering till och förstärkning av åklagarorganisationen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att brott mot barn och andra med begränsad autonomi skall vara prioriterade områden för åklagarorganisationen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda ungdomsrotlar inom åklagarorganisationen.

5. Riksdagen begär att regeringen utreder och lägger fram förslag i syfte att förändra Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde i enlighet med vad i motionen anförs.

Bakgrund

Tilltron till rättssamhället bygger på att människor kan förlita sig på rättvis rättstillämpning och en effektiv brottsbekämpning där övergrepp och kränkningar av medmänniskors integritet och egendom effektivt motverkas. Samhället har som uppgift att klart visa att på brott följer snabba och förutsebara reaktioner. Respekten för lagarna ska upprätthållas med fasthet och förövare av brott ska skyndsamt lagföras. Kristdemokraterna anser att en fungerande rättsordning är oumbärlig för ett gott samhälle. En fri och oberoende rättskipning ger trygghet och säkerhet. Vi menar därför att rättsväsendet måste få tillräckliga resurser till sitt förfogande för att kunna fullgöra sin uppgift. Polis, åklagare, domstolar och kriminalvård utgör en helhet i rättskipningskedjan. Om en länk brister får detta konsekvenser för tilltron till hela rättsväsendet.

Vid inledningen av år 2003 stod åklagarorganisationen inför flera svårigheter. Andelen lagförda misstänkta personer var sjunkande och det ekonomiska läget var minst sagt bekymmersamt. I slutet av 2003 hade dock läget, enligt Riksåklagaren, förbättrats genom insatser från lojala, engagerade och skickliga medarbetare. Vidare hade den ekonomiska situationen förbättrats genom en god ekonomisk hushållning i kombination med särskilda beslut av statsmakterna under våren 2003 och en markant sänkning av premieavgiften för statens avtalsförsäkringar. Det anställningsstopp man hade tvingats till i början av året kunde hävas och nyrekryteringen kunde återupptas. Utvecklings- och utbildningsinsatserna kunde återställas till planerade nivåer. Arbetsmiljön för åklagarna är fortfarande ansträngd, men en viss förbättring har skett under året.

Ärendeinflödet från polisen har ökat även under år 2003 med totalt 4 procent vad gäller alla brottstyper, utom miljöbrott och ekobrott. Detta ökade ärendeinflöde är positivt, men har också har lett till en ökad arbetsbörda för åklagarna. Trots detta har åklagarna under 2003 avslutat fler ärenden än som kom in. Även här uppgår ökningen till 4 procent, men ökningen avser samtliga brottstyper, även miljöbrott och ekobrott. Som en följd av den ökade arbetsbördan har ärendebalanserna ökat något. Lagföringen har ökat med en procent och för första gången på flera år har regeringens mål om en ökad lagföring uppnåtts. Däremot har lagföringsandelen beträffande sexualbrott mot barn minskat och lagföringen har vad gäller våld mot barn inte ökat.

På ekobrottsområdet och miljöbrottsområdet har lagföringsandelen minskat. Lagföringsandelen för miljöbrott har nästan halverats och ligger nu på 11 procent. Orsaken till den minskade lagföringen är enligt Riksåklagaren den åtalsprövningsregel som infördes den 1 september 2003 och som skapat möjligheter för miljöåklagarna att i framtiden ägna sig mer åt den allvarligare miljöbrottsligheten. Regeln innebär att om miljösanktionsavgift utgår för överträdelsen ska åtal väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt.

Kristdemokraternas förslag

Kristdemokraterna budgeterar 2005 för åklagarväsendet resurser motsvarande ytterligare 25 åklagartjänster, detta för att möjliggöra en volym- och kvalitetsökning. Kristdemokraterna anser att åklagarorganisationen måste förstärkas med fler åklagare, specialiserade i synnerhet inom familjerelaterat våld, narkotikabrott, internationellt samarbete samt ekonomisk brottslighet. Vi anser vidare att de ökade resurserna krävs för att organisationen ska ha möjlighet att fortsätta det nödvändiga kompetensutvecklingsprogram som påbörjats, i synnerhet vad gäller brott som begås mot barn.

Personalsituationen

Åklagarnas arbetsbelastning är orimlig för att långsiktigt kunna upprätthålla en god arbetsmiljö, menar Riksåklagaren i budgetunderlaget för 2005. Genom att den ekonomiska situationen förbättrades tillfälligt under 2003 kunde en viss återhämtning ske genom att antalet anställda kunde förstärkas med tillfälligt anställda extraåklagare och administratörer. Arbetsbelastningen är dock fortfarande orimligt hög. Vid slutet av 2003 hade varje åklagare i genomsnitt en balans på ungefär 100 ärenden av vilka de är förundersökningsledare i 45, ska fatta beslut om åtal i 15 och ska förhandla i domstol med 40. I personalenkäten från december 2003 angav 59 procent av de anställda att de arbetar övertid en eller flera dagar per vecka.

Nyrekrytering, både av åklagare och av administrativ personal, är av största vikt för att komma till rätta med den ohållbara arbetssituationen. Åldersstrukturen bland den administrativa personalen gör att inom 10 år kommer ca 40 procent att ha gått i pension. Det är angeläget att åklagarorganisationen har resurser att i tid planera för sitt behov av nyrekrytering av administrativ personal. Det är dessutom viktigt att åklagarväsendet kan behålla sina nuvarande anställda. Med ökad ärendemängd och alltmer komplicerade mål är specialisering och utvecklad kompetens nödvändig för ett effektivt arbete, i synnerhet vad gäller brott mot barn. Ett annat område där utbildning efterlysts från åklagarhåll är internationell brottslighet. Vidare anser man att kompetensutveckling gärna skulle kunna ske tillsammans med domarna.

Kristdemokraterna anser således att det är hög tid att på allvar satsa på nyrekrytering av framtida åklagare och administrativ personal. Återkommande kompetensutveckling för de anställda är nödvändig.

Samverkan mellan polis och åklagare

För att åklagarna i större utsträckning än idag ska kunna koncentrera sig på de mest kvalificerade brottsutredningarna och utöva en aktiv förundersökningsledning i dessa fordras insatser av flera olika slag. Polisen måste framgent ta ett större ansvar för förundersökningsledning än i dag. Detta förutsätter ökad kompetens inom polisen. De diskussioner som fördes mellan Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen under hösten 2002 kunde inte fullföljas under 2003 på grund av den alltför låga takten i polisens kompetensutveckling för förundersökningsledare. Regeringen lämnade därför över frågan till Beredningen för rättsväsendets utveckling för utredning. Vissa åtgärder har dock ändå kunnat vidtas, exempelvis ökad specialisering för att på ett bättre sätt ta vara pååklagarnas kompetens. Vidare har arbetsformen med så kallade åklagarteam fortsatt vinna mark. Teamen är specialiserade arbetslag som arbetar nära polisen och med aktiv förundersökningsledning. Sådana team finns nu på nästan varje åklagarkammare. På vissa håll har man också valt att överföra förundersökningsledningen till polisen i flera brottstyper av enklare beskaffenhet.

Kristdemokraterna stödjer samarbetsprojektet mellan polis och åklagare. Det är dock viktigt att svensk polis och åklagare behåller sina skilda funktioner. Ett samarbete som tar till vara kunskap och ger arbetet rationell struktur är av godo, men det är nödvändigt att fastställa ett regelverk för hur samarbetet ska bedrivas. Det är också viktigt att uppmärksamma att ett ökat samarbete innebär en ökad arbetsbelastning för framför allt åklagarna, åtminstone inledningsvis. Kristdemokraterna menar att detta måste beaktas när behovet av åklagare ska bedömas. Samarbete kan också förutsätta nya lokaler. Samlokaliseringsarbete pågår och har genomförts i flera åklagarkamrar. Sammantaget innebär samverkansprojektet att åklagarorganisationens resurser på kort sikt behöver öka. På lång sikt medför projektet sannolikt effektivitetsvinster.

Även samverkansprojekt åklagare emellan inom EU är av största vikt för att kunna komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. EU har inrättat Eurojust, ett samarbetsorgan mellan nationella åklagare, för att samordna gränsöverskridande brottsutredningar i medlemsländerna. Kristdemokraterna ställer sig positiva till Eurojust och andra samarbetsorgan inom unionen.

Brott mot barn

Kampen mot våldsbrottsligheten har varit en av åklagarnas prioriterade uppgifter under 2003. Vad gäller våld mot barn har antalet inkomna brottsmisstankar ökat från 3 584 till 3 981. Lagföringsandelen, 24 procent, var oförändrad jämfört med 2002.

Ännu sämre ser det ut för det uppmärksammade området sexualbrott mot barn. 2 563 sådana brottsmisstankar inkom till åklagare under 2003 och lagföringsandelen minskade kraftigt, från 36 till 28 procent. Detta trots utvecklingsinsatser under de senaste åren och viss satsning på utbildning av specialister.

Kristdemokraterna anser att brott mot barn måste vara det mest prioriterade området för åklagarna. Det krävs uppenbarligen ytterligare kompetens- och kvalitetsutveckling samt förbättrat samarbete med polisen, men också vissa mer övergripande strukturella åtgärder. Åklagarna måste få tillräckliga resurser för att komma till rätta med problemen inom detta område. Det innebär att antalet åklagartjänster och åklagarnas specialistkunskaper måste öka.

Ungdomsrotlar för unga lagöverträdare

Situationen för unga lagöverträdare är inte densamma som för äldre. De unga är oftare i början av en brottskarriär. Det är således ännu viktigare med en snabb hantering av deras ärenden, så att konsekvensen av den brottsliga gärningen blir tydlig och kommer i nära anslutning till brottet. Hanteringen av unga brottslingar kräver också specialiserad kunskap och erfarenhet. Om en ung lagöverträdare bemöts på ett professionellt och kompetent sätt kan detta bryta ett påbörjat brottsligt beteende.

Kristdemokraterna kräver att det införs särskilda ungdomsrotlar som skyndsamt utreder brott där ungdomar är inblandade. Också barn och ungdomar som utsatts för brott ska mötas av specialutbildad personal. Fortbildning och fortlöpande kompetensutveckling är särskilt angelägen inom detta område.

Ekobrott

Vanligen är ekobrott mycket komplexa och det ingår ofta fler än en gärningsman. Brotten sträcker sig för det mesta över lång tid och berör flera bolag och flera konkurser med stora ekonomiska värden. Det saknas tillräcklig kunskap om ekobrottslighetens karaktär och omfattning och det är ovisst om den faktiska brottsligheten ökar. Det finns inte heller någon övergripande och vedertagen definition av ekonomisk brottslighet. Kristdemokraterna menar att kunskapsbristen är en starkt begränsande faktor i kampen mot ekobrott. Forskningen om ekonomisk brottslighet måste utvecklas för att ekobrottsbekämpningen ska bli effektiv.

Även om det kan sägas att mörkertalet för ekobrott är mycket stort kan det slås fast att antalet anmälda brott ökar. Vid ärendeuppföljningen för augusti 2004 avseende de senaste tolv månaderna hade antalet inkomna ärenden till Ekobrottsmyndigheten (EBM) ökat med 5 procent till 3 940 jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Ökningen beror i första hand på utökad kontrollverksamhet hos Skatteverket samt att antalet konkurser har ökat.

Ekobrottslingar behöver inte verka i skymundan. Det är lätt att snabbt komma över stora summor pengar, risken att fastna i nätet är liten och straffen förhållandevis lindriga. Ekobrottsligheten har därmed en starkt demoraliserande effekt förutom det faktum att statskassan går miste om stora pengar. Det är svårt att upptäcka brotten eftersom de oftast drabbar allmänna intressen.

Det behövs fler åklagare och fler poliser i arbetet mot ekobrott och de behöver kvalificerad utbildning. Ekobrottsbekämpningen är också i stort behov av modern teknik.

I sin skrivelse 2003/04:178 Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten fastställer regeringen en plan för inriktningen av arbete på ekobrottsområdet under de närmaste åren. Kristdemokraterna välkomnar denna handlingsplan och ser fram emot snabba resultat.

Ekobrottsmyndigheten (EBM)

EBM har till uppgift att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet och ska vara motorn i samhällets kamp mot ekobrottsligheten. Verksamheten är uppdelad på två verksamhetsgrenar - brottsförebyggande arbete samt utredning och lagföring. Vid EBM handläggs ärenden från sex län, medan myndigheten samverkar med åklagarorganisationen och polisväsendet i de övriga. De ärenden som handläggs avser främst 11 kap. brottsbalken (brott mot borgernärer), skattebrottslagen, aktiebolagslagen och insiderstrafflagen. Annan brottslighet som kan falla inom begreppet ekobrottslighet handläggs normalt inte inom EBM.

Trots att EBM under 2003 avslutade omkring 60 procent fler ärenden än för fyra år sedan är utvecklingen oroande, menar EBM:s förre generaldirektör Rolf Holmquist. Resursläget har varit i princip oförändrat efter den första uppbyggnadsperioden och situationen ställer stora krav på metod- och kompetensutveckling.

Kristdemokraterna anser att all avancerad ekonomisk brottslighet kräver operativa insatser av sådan kvalificerad art att en enhetlig myndighetsstruktur och ledning är nödvändig. Därför måste EBM:s ansvarsområde förändras. Den geografiska fördelning av ekobrottsbekämpningen som finns idag är inte lämplig. Man bör under EBM lägga all avancerad ekobrottslighet och annan allvarlig brottslighet som kan kopplas till denna. Övrig ekonomisk brottslighet ska utredas i den lokala polis- och åklagarorganisationen. Den nya EBM bör givetvis ha den spetskompetens som krävs.

Enligt ovan nämnda regeringsskrivelse ska EBM:s organisation ses över i syfte att förstärka och effektivisera verksamheten. Kristdemokraterna välkomnar denna översyn och ser fram emot ett förslag där EBM:s ansvarsområde förändras på anförda sätt.

Stockholm den 5 oktober 2004
Olle Sandahl (kd)
Peter Althin (kd)	Ingvar Svensson (kd)
Helena Höij (kd)	Tuve Skånberg (kd)
Yvonne Andersson (kd)	Ingemar Vänerlöv (kd)