Alkoholbeskattningen - hur skattebasen skall behållas inom landet

Motion 2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av alkoholfria miljöer samt vikten av personligt ansvarstagande och effektiva åtgärder för att motverka för hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk.1

2. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12 volymprocent skall vara 9 kr per liter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt skall skatten beräknas utifrån detta i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 volymprocent skall tas ut per liter med 75 öre för varje volymprocent från den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per liter från den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning av beräknad faktisk alkoholkonsumtion samt alkoholmissbrukets omfattning samt åtgärder med anledning därav.1

1Yrkandena 1 och 5 hänvisade till SoU.

Motivering

De nya alkoholskattesatserna i vår omvärld i förening med de nya införselreglerna gör att prisinstrumentet i stor utsträckning spelat ut sin roll i svensk alkoholpolitik. Tidigare förlitade man sig i stor utsträckning på detta instrument när det gällde att påverka den totala alkoholkonsumtionen. Detta kan ha inneburit att andra möjligheter att säkerställa att konsumtionen inte växer och att missbruket kan hållas tillbaka inte använts fullt ut. I det nya läget är det allt angelägnare att säkerställa att det utvecklas en god kultur i alkoholfrågan, där det personliga ansvarstagandet och familjens ansvarstagande understryks. Mycket viktigt är betydelsen av strikt alkoholfria miljöer där arbetsgivare, personalorganisationer, lärare, skolhälsovård, motorförarna, nykterhetsföreningar m.fl. måste engageras för att kraftfullt understryka betydelsen av detta. Företagshälsovården måste på ett aktivt sätt vara uppmärksam på sjukfrånvaro som orsakas av alkoholmissbruk eller stor konsumtion.

Den 1 januari 2004 gäller nya införselgränser för Sverige: 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Denna ”indikativa” ranson motsvarar ungefär 24 liter ren alkohol vilket är jämförbart med cirka två och ett halvt års konsumtion för en genomsnittssvensk. Siffrorna visar åskådligt att risken är stor att den inhemska försäljningens andel kan komma att minska drastiskt om inget görs. Effekten av detta blir att skattebasen på alkohol i stor utsträckning försvinner ur landet, trots att konsumtionen kan komma att öka betydligt.

Systembolagets marknadsandel av svensk alkoholkonsumtion beräknas redan idag ha sjunkit till ca 50 procent, i södra Sverige anses den vara ca 30 procent. Utvecklingen de senaste åren har alltså varit att en betydande del av skatt på alkoholinköp lämnat landet.

Den redan idag omfattande och illegala vidareförsäljningen av legalt införda kvantiteter kommer tveklöst att öka om inte Sveriges prispolitik anpassas till vad som gäller eller komma att gälla i våra grannländer. Om inte de svenska priserna sänks ungefär till denna nivå kommer skattebasen för alkoholkonsumtion att i mycket hög utsträckning exporteras till utlandet, d v s skatten för alkoholkonsumtion inom vårt land kommer att tillfalla andra länder. Detta kan inte anses vara en önskvärd utveckling.

Situationen understryks av att Danmark den 1 oktober 2003 sänker sin skatt rejält, på t.ex. 40-procentig sprit från dagens ca 130 kronor till ca 70 kronor. Sänkningen anges bero på att Danmark inte vill att inköpen i stor utsträckning i annat fall kommer att ske i Tyskland med de där låga skattenivåerna på alkohol. I Finland kommer också en stor sänkning att ske. Polen och de baltiska länderna i vår närhet blir inom kort EU-medlemmar och har alla låg skatt på alkohol i förhållande till dagens svenska.

Enligt vår uppfattning finns inte skäl att låta denna utveckling fortsätta. Den är samhällsekonomiskt ogynnsam och innebär att det utvecklas en reseverksamhet som styrs av prisskillnader på alkohol. I nästa steg innebär denna stora införsel dessutom att det fortsätter att utvecklas en omfattande informell och illegal vidareförsäljning, där varorna till ingen del beskattas i Sverige. För att motverka att denna utveckling tar fart är det nödvändigt med en snabb och resolut skatteanpassning.

De stora skillnaderna i beskattningen innebär dessutom för bryggerinäringen att befintliga inhemska företag får stora svårigheter att hävda sig. Det blir öl som bryggts i andra länder och som förs in i landet som i ökad utsträckning kommer att ersätta det inhemska. Följden blir minskad sysselsättning i en näring som normalt har möjlighet att hävda sig på hemmamarknaden men vars konkurrensläge försämras allvarligt om Sverige fortsätter att dröja med skatteanpassningen. Att låta utvecklingen ha sin gång är oansvarigt.

Vi har redan angivit att alkoholkonsumtionen i Sverige förvisso kan påverkas även i en situation när den inte längre kan förlita sig på prisinstrumentet. Men det fodrar att man lyfter blicken mer till de alternativa påverkansinstrumenten. Det är vidare angeläget att Sverige skaffar sig en bättre uppföljning av faktisk alkoholkonsumtion och missbrukets omfattning. Åtgärder bör sättas in om vi får en ofördelaktig utveckling, vilket inkluderar en aktiv påverkan inom EU av verksamma åtgärder.

Statsfinansiell effekt av skattesänkningen

Vi har räknat med att vår föreslagna skattesänkning är statsfinansiellt neutral vid jämförelse med de intäkter som staten får vid oförändrad skatt. Skatteinkomsterna kommer snarast att bli högre med vår alkoholskattesänkning än vad de blir om ingen skattejustering görs. Detta beror på att vi kan förutse att en större del av skattebasen på alkoholdrycker kommer att stanna i Sverige om en anpassning sker till en nivå som i stort är i nivå med den som kommer att gälla i Danmark och Finland.

Stockholm den 1 oktober 2003
Lennart Hedquist (m)
Anne-Marie Pålsson (m)	Ulf Sjösten (m)
Björn Hamilton (m)	Anna Lilliehöök (m)
Per Bill (m)	Stefan Hagfeldt (m)