Alkoholpolitiken

Motion 1991/92:So289 av Göran Magnusson m.fl. (s)

av Göran Magnusson m.fl. (s)
Sveriges alkoholpolitik grundas på det vetenskapligt
bevisade sambandet mellan den totala
alkoholkonsumtionen och omfattningen av
alkoholrelaterade skador. Den svenska alkoholpolitiska
debatten förs för närvarande med totalt bortseende från
denna kunskap. Därför kan enkla teser om att det enbart
är missbruket som måste angripas vinna insteg. Det behövs
uppenbarligen omfattande kunskapsspridning för att
debatten ska kunna hyfsas och föras på ett socialt
ansvarsfullt sätt. Det är därför bra att regeringen tillsatt en
alkoholkommission vars arbete, om det präglas av samma
vetenskapliga inriktning som tidigare utredningar, blir
värdefullt för att sprida faktiska kunskaper i alkoholfrågan.
Tillsättandet av en särskild alkoholkommission kan från
en helt annan utgångspunkt kritiseras. Det framgår av
direktiven till kommissionen att vi har kunskap om vilka
verksamma metoder som finns för att aktivt sträva mot
målet för alkoholpolitiken, nämligen att minska
konsumtionen med 25 procent till år 2000. Risken är nu
uppenbar att effektiva åtgärder, exempelvis prishöjningar,
uteblir i avvaktan på kommissionens arbete. Blir det så
riskerar vi att tappa tempo i alkoholpolitiken med onödig
skadeökning som följd.
De långsiktiga skador som allt för stort alkoholbruk
leder till kan förebyggas genom tidiga insatser mot både
bruk och missbruk. En kvalificerad och väl fungerande vård
och eftervård är naturligtvis nödvändig.
Flertalet av de skador som följer av alkoholkonsumtion
är dock relaterade till måttlig eller tillfällig
alkoholkonsumtion. Detta gäller i hög grad våld och
olyckor. I vissa fall även barn som föds med bestående
skador till följd av moderns alkoholkonsumtion.
Riksdagens folkhälsomål är att minska
alkoholkonsumtionen med 25 % 
fram till år 2000. Riksdagen beslutade våren 1991 att
inrätta ett folkhälosinstitut, som är viktigt för
upplysningsarbetet kring alkoholens risker. Institutet ska ha
ett fast informationsprogram på detta område.
Av stor betydelse för att begränsa alkoholkonsumtionen
och de skador som kan följa av den är den s k
punktnykterheten. Avsikten är att undvika
alkoholkonsumtion bland ungdom, gravida kvinnor, under
arbetstid samt i all slags trafik.
Metoder för att nå dessa mål är flera, varav de viktigaste
är prisinstrumentet, väl avvägda restriktioner och
upplysning och pläderande information.
Prisinstrumentet är kanske viktigast och har i Sverige
visat sig vara effektivt. Ska konsumtionen kunna pressas
tillbaka enligt riksdagens mål måste höjningen vara större
än allmän prisutveckling.
Restriktioner måste vara effektiva och ha förståelse hos
allmänheten. Serveringstillstånd i stället för fri etablering är
socialt motiverat. Monopolföretagen Vin  &  Sprit och
Systembolaget är väl motiverade monopol, som spelar stor
roll för att eliminera det privata vinstintresset. Får
marknadskrafterna härja fritt stiger konsumtionen ofelbart.
Därför måste monopolen bevaras. Åldersgränser för inköp
har också stor betydelse och för att uppnå samordning bör
restaurangåldern höjas till 20 år.
Upplysning och information är det mest omhuldade
inslaget i alkoholpolitiken bland dem som vill göra rent hus
med det mesta av den. Anledningen är naturligtvis att
enbart upplysning inte nämnvärt inverkar på attityderna till
alkohol. För att den ska bli framgångrik behövs både
prisinstrument och restriktioner. Kopplat till andra insatser
kan upplysningsarbetet vara framgångsrikt. Därför är det
viktigt med omfattande och kontinuerliga insatser. ANT-
undervisningen (alkohol--narkotika--tobak) i skolorna på
olika stadier är avgörande för framgång. Rapporter tyder
nu på att ANT-undervisningen minskat i omfattning. Det är
angeläget att regeringen uppmärksammar detta och vidtar
åtgärder för fortgående insatser i skolorna.
Den mångåriga svenska inställningen till
alkoholproblemen är att de inte kan bemästras om man
betraktar alkohol som vilken handelsvara som helst. Dess
kommersiella och beroendeframkallande kraft är för stark.
Det är för övrigt en inställning som borde prägla Sveriges
EG-förhandlingar. Tack vare den svenska/nordiska
politiken har vi en bättre situation på alkoholområdet än de
flesta andra jämförbara länder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alkoholkommissionen och
nödvändiga alkoholpolitiska insatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om punktnykterhetens betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prisinstrumentet,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alkoholmonopolen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ANT-undervisningen i
skolorna,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alkohol inte kan betraktas
som vilken handelsvara som helst.3

Stockholm den 27 januari 1992

Göran Magnusson (s)

Maj-Lis Lööw (s)

Gunnar Thollander (s)
1 Yrkande 3 till SkU

2 Yrkande 5 till UbU

3 Yrkande 6 till UU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1992-01-27 Bordläggning: 1992-02-06 Hänvisning: 1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)