Alkoholpolitiken

Motion 1992/93:So268 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Inledning
EES-avtalet och den ansökan som Sverige gjort om
medlemskap i EG kommer att förändra alkoholsituationen
i Sverige. Det är viktigt att regeringens förhandlare på allt
sätt söker stöd för att vi ska få bibehålla vår alkoholpolitik.
I ett första skede krävs med emfas att våra två
alkoholmonopol, Vin  &  Sprit och försäljningsmonopolen,
får bibehållas.
Alkoholen kallas vår tids största sociala och medicinska
problem. Trots att den svenska alkoholkonsumtionen sett i
ett internationellt perspektiv är relativt måttlig, skapar den
stora problem för samhället. En halv miljon svenskar
använder den i direkt skadlig utsträckning. Utöver detta är
alkoholen den viktigaste enskilda faktorn bakom
sjukdomar, olyckor, brottslighet och för tidig död bland
svenskar i yrkesverksam ålder. Också de sociala skador som
alkoholen ger är omfattande. Barn- och kvinnomisshandeln
för med sig lidanden vars storlek är svår att uppskatta.
Vänsterpartiet har ställt sig bakom
Världshälsoorganisationens (WHOs) Europamål om att
fram till år 2000 sänka alkoholkonsumtionen i Sverige med
25 procent. I dag finns inga trender eller prognoser som
tyder på att vi skulle nå denna målsättning.
Alkoholbruket
Alkoholen är bidragande orsak till en rad
sjukdomstillstånd och medför en stor belastning på
sjukvården. I var tredje säng på våra sjukhus ligger någon
vars sjukdom eller olycka kan relateras till alkoholen.
Alkoholbruket påverkar också behandlingen av olika
sjukdomar bland annat genom alkoholens farmakologiska
samverkan med andra läkemedel.
Men det är inte bara medicinska skador som alkoholen
ger, alkoholmissbrukets sociala skador är omfattande.
Barn- och kvinnomisshandeln för med sig lidanden vars
storlek är svår att uppskatta. Det finns även klara samband
mellan andra våldsbrott och alkohol.
De fysiska, psykiska och sociala skadorna beror i första
hand på hur mycket och under hur lång tid man dricker.
Men det är en myt att tro att man måste vara beroende av
alkohol för att drabbas av dess skadeverkningar. Det kan
ske genom olyckor, man kan bli utsatt för brott eller
drabbas av akut alkoholförgiftning. Direkt beroende av
alkohol är mellan 10 och 15 procent av befolkningen.
Inställningen till alkohol i det svenska samhället är
ambivalent. Uttalanden, attityder och regler som tar
avstånd från alkohol förekommer sida vid sida med
attityder och förhållanden som idealiserar alkoholbruk och
berusning. Den ökade internationaliseringen har också
medfört att det tidigare svenska alkoholbruket
kompletterats med alkoholbruk och traditioner från andra
kulturer. Detta har inneburit att särskilt högkonsumenterna
tagit till sig ytterligare vanor som dagligt vindrickande, nya
drinkritualer och regelbundna pubbesök. I ett längre
perspektiv har utvecklingen hos oss gått från användande av
alkohol i rituella religiösa sammanhang, över
alkoholdrickande vid särskilt festliga tillfällen till ett
allmänt veckoslutsdrickande. En utveckling som i sig kan
ses som olycklig.
Alkoholen och EG
Stora kapitalintressen styr i allt större utsträckning vårt
drickande. Det gäller inte bara tillverkning och distribution
utan också våra värderingar och vårt dryckesmönster. Den
är en mångmiljardindustri med mycket höga vinster och
som, trots att den lever på mångas olycka, har en fri
etableringsrätt, särskilt inom EG.
I ett EES-avtal eller vid ett EG-medlemskap kommer
svenska skattehöjningar på alkohol (och tobak) inte att
accepteras. Något formellt tvång att sänka dessa skatter blir
det inte, men när gränshandeln blir fri kommer frågan ändå
att väckas eftersom folk då kommer att handla sin sprit
utomlands.
Vid en anpassning till de nu av EG-kommissionen
föreslagna skattebanden kommer vi att få följande prisbild
i Sverige:
En flaska Renat som i dag kostar 165 kronor (92 % 
skatt) skulle med EG-skatt kosta 50 kronor, en flaska
franskt lantvin som kostar 34 kronor (69 % 
skatt) skulle kosta 13.80 och en burk starköl som
kostar 15.40 (53 % 
skatt) skulle kosta 9.90. En sänkning av priset, om än
mindre, skulle avsevärt öka tillgängligheten för breda
grupper, särskilt ungdomar.
Det finns en relativt stor enighet och medvetenhet om
alkoholens risker för folkhälsan. En medvetenhet som
omfattar breda skikt av befolkningen. Detta innebär att de
restriktioner vi har är allmänt accepterade. Ett inträde i EG
utgör ett hot mot detta och kan resultera i allvarliga
hälsoproblem. Vi bör därför redan nu utveckla en plan för
hur vi ska möta de ökande alkoholproblemen. Den av
regeringen tillsatta alkoholkommissionen står därför inför
en svår uppgift att göra upp en plan eller strategi för hur
Sverige ska kunna hålla stånd mot eller införlivas i EG-
ländernas alkoholkulturella mönster utan alltför stora
individuella och sociala skador.
När det gäller förhandlingar om avtal eller medlemskap
anser vi att Sverige kraftfullt måste agera för att villkora vår
alkoholpolitiska inriktning. På så sätt kanske det kan ges
tidsutrymme för en avtrappning eller förnyelse av
alkoholpolitiken, ett arbete som kan ta flera generationer.
Hittillsvarande inställning hos förhandlarna har varit allt för
passiv, undfallande, överslätande och i det närmaste
förhoppningsfull inför problem som kan ge oss en
fördubbling av antalet alkoholberoende.
Låg konsumtion -- färre problem
Det råder en stor enighet bland forskare om att en ökad
totalkonsumtion även ger ökade skadeverkningar. En hög
totalkonsumtion i ett land ger fler högkonsumenter och fler
alkoholskadade. Detta kan bara resultera i en slutsats och
det är att vi måste reducera den totala konsumtionen. Det
största problemet är då de krafter som har ekonomisk nytta
av alkoholhanteringen eftersom de inte frivilligt och utan
kraftfullt motstånd kommer att låta sin marknad krympa.
Övertygande forskningsresultat ger också vid handen att
en ökning av genomsnittskonsumtionen av alkohol medför
en ökning av andelen storkonsumenter. Den internationella
alkoholforskningen har klargjort ett sådant samband.
Studier av folks alkoholvanor visar också att
konsumtionen är skevt fördelad med färre konsumenter vid
högre nivåer. Det är vidare en jämn övergång från
måttlighetskonsumtion till storkonsumtion. Sker det så en
ökning i konsumtionsnivå ökar även den andelen av
befolkningen som överskrider den nivå som ger risk för
skador.
Mot bakgrund av detta kan inköpsregistrering få en viss
hämmande effekt som på så sätt även kan påverka och
förändra konsumtionsmönstret.
Vänsterpartiet vill inte ha tillbaka de problem som fanns
i mitten av 1970-talet. Går årskonsumtionen mot en ökning
av konsumtionen upp mot 7 liter 100-procentig alkohol och
person över 15 år är vi öppna för någon form av
inköpsregistrering.
Det är mycket möjligt att om vi får en kraftig
liberalisering av marknaden med krav på att
alkoholförsäljningen ska släppas helt fri så kunde en lösning
vara att alla inköp måste registreras, något som EG inte
borde ha något att invända mot.
Insatser
Med den komplexitet som problemet har måste också
åtgärderna vara många. När det gäller drogpolitiken finns
det i huvudsak två stridande filosofier. Anser man att
drogproblematiken är ett symtom på sociala eller psykiska
faktorer riktar man åtgärderna mot att undanröja
samhällets eller individens problem. Anser man däremot att
det är själva drogen, alkoholen, som förorsakar problemen
så riktar man åtgärderna mot konsumtionen. Detta är en
förenklad bild av dessa två ytterligheter och som andra
teoretiska modeller fungerar de inte särskilt bra i
verkligheten.
Vänsterpartiet har en mer pragmatisk inställning till
problemet. Vi tror att grunden för att motverka
alkoholskadorna är en allmän välfärdspolitik avseende
arbetsmarknad, boende och fritid samt en god socialpolitik
i syfte att ge människor goda levnadsförhållanden. Därtill
behövs ett helt batteri med varierande insatser. Enbart
reglering, lagar eller enbart förebyggande arbete är var för
sig inte tillräckliga. Det är lämpliga kombinationer som kan
ge resultat.
Information
Vänsterpartiet vill att informationsinsatser ska göras
kontinuerligt för att upplysa om alkoholens
skadeverkningar. Ingen ska vara ovetande om
skadeverkningarna. Vi vill här prioritera breda
informationsinsatser när det gäller områden/situationer
som trafiken, till lands och sjöss, arbetslivet,
alkoholkonsumtion under graviditet och i tonåren. Vi anser
att dessa ''situationer'' ska hållas helt alkoholfria.
Folkhälsoinstitutet
Som central myndighet på alkoholområdet har
Socialstyrelsen det övergripande myndighetsansvaret. Det
nya folkhälsoinstitutet ska vara ett slags verkställande
utskott. Det är då märkligt att det epidemiologiska centrat
som ska studera sjukdomarnas utbredning inte ingår i
institutet utan placeras på Socialstyrelsen. Inte heller ska
folkhälsorapporterna skrivas av folkhälsoinstitutet. Vi tror
att något misstag har blivit begånget och anser att dessa
båda funktioner ska handhas av det nya institutet.
Det beslutande folkhälsoinstitutet ska få ett samlat
ansvar för all information om alkohol. Systembolaget
förväntas inte längre utforma eget material. Deras pengar
för information (15 miljoner) förs över till
folkhälsoinstitutet. Vänsterpartiet anser att det är angeläget
att Systembolaget också i framtiden har ett aktivt eget
informationsarbete och har egna pengar till en sådan
verksamhet. Den närkontakt som Systembolaget genom sin
monopolställning har med alla kunder ger unika
möjligheter till en bred information. Detta hindrar inte ett
samarbete med folkhälsoinstitutet.
CAN:s verksamhet tas över av folkhälsoinstitutet.
Vänsterpartiet motsätter sig inte en samordning av
informationsarbetet inom drogområdet, men poängterar att
det är viktigt att den folkrörelseförankring som CAN har i
dag bibehålls i informationsarbetet när detta förs över till
folkhälsoinstitutet. Forskar- och myndighetsvärlden ska
inte helt få dominera institutets arbete. Folkrörelsernas
ställning bör få en egen skrivning i de direktiv som
utarbetas.
Undervisning
Arbetet med opinionsbildning och information ser för
närvarande ut att ha stagnerat. Skolorna har ingen högre
prioritering av sin Alkohol-, Narkotika- och Tobak-
verksamhet (ANT).
I mitten av 1970-talet hade skolorna en livaktig ANT-
verksamhet. Effekter som vi sedan såg resultatet av i slutet
av 1970-talet och i början av 1980-talet med en nedgång i
konsumtion och av alkoholbetingade sjukdomar.
Vänsterpartiet anser att skolverket ska intensifiera
skolornas ANT-verksamhet.
Inte heller finns alkoholinformation som en naturlig
eller obligatorisk del i den högre utbildningen. Den borde
vara obligatorisk åtminstone inom de linjer som har direkt
anknytning till vård och behandling. Och självklart för
läkare och annan sjukvårdspersonal. Inom sjukvården kan
man naturligt och framför allt på ett tidigt stadium upptäcka
ett begynnande missbruk. Det är då lättare att åtgärda än
när missbruket etablerats.
Vänsterpartiet anser att regeringen ska uppdra till VHS
att infoga ett obligatorium i sjukvårdens undervisningslinjer
när det gäller alkoholfrågor kontra folkhälsan.
Företagshälsovården
Företagshälsovården har som tidigare sagts stora
möjligheter att tidigt nå människor med begynnande
alkoholproblem. Ett landsomfattande projekt borde där
initieras för att nå de tio procent högkonsumenter som
dricker upp hälften av vår totala alkoholkonsumtion.
Vänsterpartiet ser positivt på att företagshälsovården ges
ekonomiska möjligheter att prioritera den förebyggande,
uppsökande och behandlande verksamheten för att få ner
alkoholkonsumtionen i linje med WHOs målsättning.
Men för att man inom företag ska kunna arbeta med den
känsliga alkoholfrågan förutsätter det att den får en friare
ställning visavi företaget, där bl.a. landstingen respektive
de landstingsfria kommunerna måste överta
huvudmannaskapet.
Ett större antal människor måste också få tillgång till
hälsovård på arbetsplatsen, och den ska då ta ansvar för det
förebyggande arbetet. Företagshälsovården når i dag 80
procent av alla anställda. Med en lag om obligatorisk
företagshälsovård kommer de flesta att ha hälsovård på sin
arbetsplats. Vi ser här en möjlighet att nå de 10 procent av
befolkningen som svarar för hälften av den totala
alkoholkonsumtionen. Här finns de stora vinsterna att
hämta. I ett slag skulle vi klara av
världshälsoorganisationens (WHOs) mål om en sänkning av
den totala alkoholkonsumtionen med 25 procent fram till år
2000. Vi vill att samhället ska stimulera företagshälsovården
att prioritera arbetet med alkoholproblematiken ute på
företagen.
Beskattning av alkohol
Prisförändringar på alkoholdrycker har samma effekt
som prisförändringar på andra varor på marknaden.
Förändringar i pris medför förändringar i konsumtion. Att
beskatta alkoholen är en i det närmaste universell princip
för att ge staten inkomster och samtidigt minska
konsumtionen.
Trafiken
All trafik ska vara drogfri. Det gäller både trafik till
lands och till sjöss. Det finns i dag teknik för att hantera en
0-promillegräns. Vänsterpartiet anser att en sådan är den
den enda riktiga men vi har tillsvidare accepterat den
nuvarande gränsen.
Ungdomar
En annan ''zon'' som bör hållas alkoholfri är
ungdomstiden.
En tonårings kropp växer och utvecklas och alkohol
påverkar utvecklingen och kan i värsta fall försena
puberteten. Nervbanorna påverkas negativt och samspelet
i hjärnan kan sättas ned. Detta sker även vid enstaka
berusning. Hos tonåringar växer nervcellerna och dricker
man då regelbundet så blir det störningar i hjärnfunktionen.
En tonårsfylla betyder givetvis inte alkoholism men ju
tidigare debut desto större är risken att fastna i ett
beroende. Detta hänger bl.a. samman med att tonåringen
saknar det sociala skyddsnät som vuxna ofta har.
Utvecklandet av alkoholberoende är ofta en långdragen
process. Höjs den legala debutåldern resulterar detta i att
färre inom en åldersgrupp hinner utveckla ett
alkoholberoende. I Kanada och USA har man ofta
manipulerat med höjning och sänkning av inköps- och
serveringsåldrar och funnit respektive ökning och
minskning av alkoholrelaterade problem.
Från mitten av 1980-talet ökade alkoholkonsumtionen
bland ungdomar efter att i några år ha haft en nedåtgående
trend. Det är nu främst ölet som blir inkörsport till
alkoholvanor i olika ungdomsgrupper.
Vänsterpartiet sätter denna utveckling i samband med
bl.a. förhållandena inom restaurangbranschen. Antalet
alkoholserveringsställen har under senare år ökat
lavinartat. Samtidigt har inriktningen i många fall
förskjutits från egentlig restaurangverksamhet till dryckes-
och nöjesverksamhet med inriktning på ungdom. En
konsekvens av utvecklingen har blivit att
restaurangkonsumtionens andel av totalkonsumtionen
alkohol har ökat kraftigt.
Bryggerierna har bidragit till skeendet genom aktiv
marknadsföring och finansiellt engagemang i
restaurangbranschen. För ungdom har utvecklingen varit
särskilt betänklig genom att få alkoholfria nöjesalternativ
har funnits, vilket har lett till att ungdomar fått
alkoholpräglade mönster för sitt umgängesliv både i och
utanför restaurangerna.
Eftersom utvecklingen i restaurangbranschen i stor
utsträckning har skett i strid mot lagen drar vänsterpartiet,
vilket också antyds i propositionen, den slutsatsen att ett
sätt att vända utvecklingen är att se till att branschen följer
de lagar och förordningar som finns.
Med hänsyn till den utveckling som redan har ägt rum är
emellertid uppgiften att åstadkomma en riktig tillämpning
av lagen svår att genomföra och kommer att kräva
samordnade insatser av alla berörda instanser på central,
regional och kommunal nivå. Vidare måste åtgärder som
direkt rör lagens tillämpning kompletteras med åtgärder
som har en vidare syftning av den art som vi tidigare
skisserat, men också ett direkt stöd till alkoholfria
ungdomsmiljöer.
För ett 20-tal år sedan fanns det betydligt flera sådana
alternativ. Det fanns dansställen som Nalen, det fanns
musikkaféer etc. Myndigheterna har inte kunnat hävda
lagstiftningen på detta område. Vänsterpartiet anser att det
enda sättet att möta det sydeuropeiska dryckesmönstret och
att förlänga ungdomars alkoholfria år är att samhället satsar
på alkoholfria nöjesställen av typen musikkafé, aktivitetshus
osv.
Symbiosen mellan bryggeriet och krogen
Vissa lagändringar som inte bryter mot huvuddragen i
nuvarande regelsystem tycker vi kan övervägas i detta
sammanhang. Det gäller t.ex. bryggeriernas rätt till
partihandel. Vår bedömning är att detta kan göras utan att
för den skull stöta sig med EG-ländernas ölintresse.
Genom lagändringen fick bryggerierna rätt att sälja
starköl direkt till restaurangerna. Härigenom har
bryggeriernas marknadsföring underlättats. Det har t.ex.
blivit lättare att lansera nya produkter först i
restaurangledet och därefter skapa efterfrågan i
systembutikerna.
Den nära kontakten mellan bryggeribranschen och
restauratörerna har också lett till att bryggerierna i ökad
utsträckning har engagerat sig finansiellt i restaurangerna.
Bryggerierna har då använt sig av speciella rabattsystem,
marknadsföringsbidrag, fördelaktiga lån och
borgensåtaganden. Detta ökade ekonomiska engagemang i
restaurangrörelsen från bryggeriernas sida står i strid med
en princip i svensk alkoholpolitik, nämligen att
tillverknings- och serveringsleden skall hållas strängt
åtskilda i fråga om drift och ansvar.
Vänsterpartiet föreslår därför en återgång till reglerna
som gällde före 1977: ett förbud för bryggarna att idka
partihandel med starköl.
Avgift på teknisk sprit
Vi tycker inte att man ska blunda för problemet som
tillgängligheten av tekniska alkoholprodukter utgör. Enligt
Socialstyrelsens uppfattning finns det i landet ca 4 000
kända missbrukare av dessa preparat.
Hos dessa missbrukare finns en rädsla parad med skam
och en vetskap om att man passerat ytterligare en gräns i sitt
missbruk i och med att man börjat dricka teknisk sprit.
Efter att ha passerat denna gräns är utslagningen definitiv
och chansen att återvända till ett mer normalt sammanhang
är mycket liten.
Denna rädsla är också befogad för det finns ett klart
samband mellan regelbundet missbruk av tekniska
alkoholprodukter och social utslagning, dvs. arbetslöshet,
bostadslöshet, hög vårdkonsumtion (ohälsa), ensamhet etc.
De är alltså mer utslagna än missbrukare i gemen och har
också ofta allvarligare hjärnskador.
Vänsterpartiets inställning är att alkoholen så långt det
är möjligt ska ha ett pris som även täcker åtgärder mot dessa
skadeverkningar. För även om teknisk sprit inte är avsedd
att dricka kan vi inte blunda för realiteten att det finns ett
missbruk.
Det är gruppen tunga missbrukare som drabbas hårt av
kommunala nedskärningar och omprioriteringar och
Vänsterpartiet ser här en möjlighet att få pengar till att dels
förebygga, dels ge kommunerna öronmärkta pengar till
omvårdnad för denna grupp. För i mycket är det mest en
fråga om att ge dessa människor en dräglig tillvaro, dvs. en
sängplats till uteliggaren.
Dagspriset för teknisk sprit varierar mellan 10 och 50
kronor litern, beroende på kvalitén. Merparten av
försäljningen ligger mot det lägre priset. Det är att anse som
en relativt billig råvara med tanke på användningsområdet.
Varje år produceras 31 miljoner liter. Det sker också en viss
import men den är av mindre omfattning.
Läkemedelsverket planerar nu att ta ut en avgift om 10
öre per liter för att täcka sina kostnader. Vänsterpartiet
föreslår att ytterligare 90 öre tas ut för att gå till
förebyggande verksamhet bland exv. ungdomar och till
omvårdnad av grava missbrukare. Importen borde även
drabbas av samma avgift varvid omkring 35 miljoner skulle
kunna tillföras statskassan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att
Alkoholpolitiska kommissionen får tilläggsdirektiv om att
utarbeta en beredskapsplan för ett eventuellt inträde i EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkoren på alkoholområdet vid
ett svenskt medlemskap i EG,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av registrering vid inköp
av alkohol,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett epidemiologiskt centrum
skall placeras på Folkhälsoinstitutet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Folkhälsoinstitutet skall ha
ansvar för utarbetandet av folkhälsorapporter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Systembolagets ansvar för
information kring alkohol,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Folkhälsoinstitutets ansvar för
kontakter med folkrörelser,
8. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket får
i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,2
9. att riksdagen hos regeringen begär att VHS får i
uppdrag att föra in en obligatorisk undervisning i
universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen kontra
folkhälsan,2
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag
om allmän företagshälsovård i syfte att nå gruppen med en
hög alkohol- konsumtion,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre lagefterlevnad när det
gäller lagen om handel med drycker (LHD),
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en satsning på att
bygga upp alkoholfria fritidsmiljöer i kommunerna,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som
förbjuder bryggerinäringen att idka partihandel med öl
enligt vad i motionen anförts om symbiosen mellan
bryggeri- och restaurangnäringen,
14. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till att
avgiftsbelägga teknisk sprit enligt vad i motionen anförts om
35
000
000 kr. till förebyggande och vårdande insatser.

Stockholm den 25 januari 1993

Gudrun Schyman (v)

Berith Eriksson (v)

Bengt Hurtig (v)

Björn Samuelson (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till UU

2 Yrkandena 8 och 9 hänvisade till UbU

3 Yrkande 10 hänvisat till AU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (28)