Till innehåll på sidan

Ändrade regler för val till riksdagens utskott

Motion 1991/92:K308 av Leif Bergdahl och Harriet Colliander (nyd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Ändrad regel för val till utskott
För vanlig medborgare/väljare förefaller det naturligt att
ett parti som erhållit representation i riksdagen också har
tillträde till utskotten. Så är emellertid inte automatiskt
fallet enligt gällande regler. Man kan nästan säga att 4%-
spärren kompletteras av en mer eller mindre dold extra
spärr, som ligger vid omkring 6% eller 21 mandat. Detta
förhållande har vid några tillfällen föranlett extra turer
kring utskottsvalen, som hos en utomstående kan väcka
frågor om det ändamålsenliga i sättet att hantera de
demokratiska funktionerna.
Vid förra valet (1988) uppkom den situationen att
Vänsterpartiet Kommunisterna med 21 mandat av egen
röstkraft skulle kunna erövra en av de 15 platserna i
utskotten medan det nytillkomna Miljöpartiet de Gröna
med blott 20 mandat skulle bli utan utskottsplats. I detta
läge blev lösningen att man höjde antalet ledamöter i
utskotten från 15 (vilket är minimiantalet enligt 4 kapitlet 3
§ riksdagsordningen) till 17 ledamöter. Resultatet blev att
Socialdemokraterna och Miljöpartiet erhöll var sin av de två
nyinrättade platserna.
Vid det senaste valet (1991) skedde betydande
parlamentariska förändringar. Miljöpartiet hamnade
utanför riksdagen medan Krisdemokratiska
Samlingspartiet och Ny Demokrati klarade 4%-spärren och
etablerade sig i riksdagen. Den situatinen hade då
uppkommit att de båda nya partierna (med 26 respektive 25
mandat) enligt reglerna var berättigade till en plats var i
utskotten oavsett om man behöll antalet 17 utskottsplatser
eller återgick till 15 platser. Majoritetsförhållandena (om
man utgår från blocktänkandet) påverkades inte heller av
det totala antalet utskottsplatser. I ingetdera fallet kunde
emellertid Vänsterpartiet, som nu endast erhållit 16
mandat, av egen kraft tillkämpa sig någon utskottsplats.
Den här gången blev den politiska lösningen en
specialreglering av innebörd att man -- samtidigt som man
återgick till antalet 15 platser i utskottet -- tillerkände
Vänsterpartiet närvarorätt vid utskottssammanträdena med
möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet. Fullt
ledamotskap med rösträtt kunde alltså inte erbjudas.
För den som tar sig tid att botanisera bland
valbestämmelserna framstår båda dessa provisorier som sätt
att gå över ån efter vatten. I stället för att byta ut en -- i
matematisk mening -- orättvis räkneregel tillgriper man
tillfälliga extra arrangemang för att eliminera den mest
stötande effekten av regeln i en given situation.
Regelsystemet erbjuder i själva verket en enkel och rättvis
permanent lösning. Denna innebär att man lämnar den
ålderdomliga heltalsmetoden (även benämnd d'Hondts
metod) och övergår till uddatalsmetoden (i dess ojämkade
form). Detta kan ske genom ett enkelt riksdagsbeslut med
kvalificerad majoritet, varigenom 7 kapitlet 4
§ andra stycket riksdagsordningen ges ändrad lydelse
efter förebild av 3 kapitlet 8
§ regeringsformen 14 kapitlet 9 § andra stycket vallagen.
En  reform skulle innebära följande
Reglerna för riksdagsvalet medför att ett parti som i
valet klarar 4%-spärren på ett bräde får minst 14 av de 349
mandaten i riksdagen. Med minimiantalet 15
utskottsledamöter räcker 14 mandat alltid för att garantera
partiet en utskottsplats. En annan sida av saken är att ett
stort parti inte som nu tenderar att bli gynnat på ett litet
partis bekostnad. Omsatt i 1991 års val skulle resultatet ha
blivit att Socialdemokraterna, som blev
överrepresenterade, hade fått släppa ifrån sig sin sjunde
utskottsplats till Vänsterpartiet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar sådan ändring i riksdagsordningen
att uddatalsmetoden i dess ojämkade form tillämpas vid
fördelning av utskottsplaser i riksdagen i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1992

Leif Bergdahl (nyd)

Harriet Colliander (nyd)


Yrkanden (2)

  1. att riksdagen beslutar sådan ändring i riksdagsordningen att uddatalsmetoden i dess ojämkade form tillämpas vid fördelning av utskottsplatser i riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen beslutar sådan ändring i riksdagsordningen att uddatalsmetoden i dess ojämkade form tillämpas vid fördelning av utskottsplatser i riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.