Ändrade regler för val till riksdagens utskott
Motion 1991/92:K308 av Leif Bergdahl och Harriet Colliander (nyd)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1992-01-27
- Bordläggning
- 1992-02-06
- Hänvisning
- 1992-02-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Ändrad regel för val till utskott
För vanlig medborgare/väljare förefaller det naturligt att ett parti som erhållit representation i riksdagen också har tillträde till utskotten. Så är emellertid inte automatiskt fallet enligt gällande regler. Man kan nästan säga att 4%- spärren kompletteras av en mer eller mindre dold extra spärr, som ligger vid omkring 6% eller 21 mandat. Detta förhållande har vid några tillfällen föranlett extra turer kring utskottsvalen, som hos en utomstående kan väcka frågor om det ändamålsenliga i sättet att hantera de demokratiska funktionerna.
Vid förra valet (1988) uppkom den situationen att Vänsterpartiet Kommunisterna med 21 mandat av egen röstkraft skulle kunna erövra en av de 15 platserna i utskotten medan det nytillkomna Miljöpartiet de Gröna med blott 20 mandat skulle bli utan utskottsplats. I detta läge blev lösningen att man höjde antalet ledamöter i utskotten från 15 (vilket är minimiantalet enligt 4 kapitlet 3 § riksdagsordningen) till 17 ledamöter. Resultatet blev att Socialdemokraterna och Miljöpartiet erhöll var sin av de två nyinrättade platserna.
Vid det senaste valet (1991) skedde betydande parlamentariska förändringar. Miljöpartiet hamnade utanför riksdagen medan Krisdemokratiska Samlingspartiet och Ny Demokrati klarade 4%-spärren och etablerade sig i riksdagen. Den situatinen hade då uppkommit att de båda nya partierna (med 26 respektive 25 mandat) enligt reglerna var berättigade till en plats var i utskotten oavsett om man behöll antalet 17 utskottsplatser eller återgick till 15 platser. Majoritetsförhållandena (om man utgår från blocktänkandet) påverkades inte heller av det totala antalet utskottsplatser. I ingetdera fallet kunde emellertid Vänsterpartiet, som nu endast erhållit 16 mandat, av egen kraft tillkämpa sig någon utskottsplats. Den här gången blev den politiska lösningen en specialreglering av innebörd att man -- samtidigt som man återgick till antalet 15 platser i utskottet -- tillerkände Vänsterpartiet närvarorätt vid utskottssammanträdena med möjlighet att få sin mening antecknad till protokollet. Fullt ledamotskap med rösträtt kunde alltså inte erbjudas.
För den som tar sig tid att botanisera bland valbestämmelserna framstår båda dessa provisorier som sätt att gå över ån efter vatten. I stället för att byta ut en -- i matematisk mening -- orättvis räkneregel tillgriper man tillfälliga extra arrangemang för att eliminera den mest stötande effekten av regeln i en given situation. Regelsystemet erbjuder i själva verket en enkel och rättvis permanent lösning. Denna innebär att man lämnar den ålderdomliga heltalsmetoden (även benämnd d'Hondts metod) och övergår till uddatalsmetoden (i dess ojämkade form). Detta kan ske genom ett enkelt riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet, varigenom 7 kapitlet 4
§ andra stycket riksdagsordningen ges ändrad lydelse efter förebild av 3 kapitlet 8
§ regeringsformen 14 kapitlet 9 § andra stycket vallagen.
En reform skulle innebära följande
Reglerna för riksdagsvalet medför att ett parti som i valet klarar 4%-spärren på ett bräde får minst 14 av de 349 mandaten i riksdagen. Med minimiantalet 15 utskottsledamöter räcker 14 mandat alltid för att garantera partiet en utskottsplats. En annan sida av saken är att ett stort parti inte som nu tenderar att bli gynnat på ett litet partis bekostnad. Omsatt i 1991 års val skulle resultatet ha blivit att Socialdemokraterna, som blev överrepresenterade, hade fått släppa ifrån sig sin sjunde utskottsplats till Vänsterpartiet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar sådan ändring i riksdagsordningen att uddatalsmetoden i dess ojämkade form tillämpas vid fördelning av utskottsplaser i riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1992 Leif Bergdahl (nyd) Harriet Colliander (nyd)
Yrkanden (2)
- att riksdagen beslutar sådan ändring i riksdagsordningen att uddatalsmetoden i dess ojämkade form tillämpas vid fördelning av utskottsplatser i riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- uppskov
- Kammarens beslut
- = utskottet
- att riksdagen beslutar sådan ändring i riksdagsordningen att uddatalsmetoden i dess ojämkade form tillämpas vid fördelning av utskottsplatser i riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.