Arbetslöshetsförsäkringen

Motion 2004/05:A358 av Annelie Enochson m.fl. (kd)

av Annelie Enochson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Förutsättningarna för Sveriges ekonomi är för närvarande mycket osäker. Trots draghjälp från en god konjunktur med hög sysselsättningstillväxt är det orimligt många svenskar som i dag saknar arbete. De sociala problem och det slöseri med mänskliga resurser som detta innebär är ytterst allvarliga. Cirka 14,7 procent av dem som är i arbetskraften eller som inte anses tillhöra arbetskraften men som vill arbeta, det vill säga cirka 682 000 människor, är arbetslösa på något sätt eller vill arbeta mer.

Tillväxtbefrämjande åtgärder är det centrala för att få fler i arbete och därmed minska kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen. En vikande konjunktur ställer höga krav på arbetsmarknadspolitiken. De kristdemokratiska förslagen inom detta område utvecklas bland annat i motioner om den ekonomiska politiken, näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken.

För att arbetslöshetsförsäkringen ska bli en trygghet för alla arbetstagare pläderar Kristdemokraterna för en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringen är ett viktigt och nödvändigt inslag i det svenska välfärdssystemet. Vid en period av arbetslöshet ska den arbetslöse ha kvar ett ekonomiskt stöd under tiden han söker nytt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring där incitamenten att ta ett nytt arbete är stora.

Genom en högre grad av egenfinansiering uppnås ett bättre samband mellan lönebildning och arbetslöshet. Vi pekar i motionen också på behovet av enhetliga regelsystem i privata och offentliga bemanningsföretag vad gäller regler för arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom är det viktigt att det görs en översyn av lagen beträffande egenföretagares rätt till a-kassa. Vi belyser också familjehemsföräldrars situation och menar att de givetvis ska ha rätt till a-kassa. Till sist beskrivs också problematiken kring fackföreningarnas roll i arbetslöshetsförsäkringen. Vi kräver en utredning som ser över det nuvarande systemet.

2 Innehållsförteckning

1Sammanfattning1

2Innehållsförteckning2

3Förslag till riksdagsbeslut3

4Den socialdemokratiska regeringens misslyckande3

4.1Tidigare misslyckanden3

4.2Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen4

4.3Ingen långsiktighet5

5Kristdemokraternas principiella syn på arbetslöshetsförsäkringen6

5.1Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet6

5.2Minska marginaleffekterna7

5.3Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring7

5.4Högre egenfinansiering7

6Kristdemokraternas syn på den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen8

6.1Osolidarisk med utsatta grupper8

6.2Arbetsvillkoret8

6.3Bortre parentes9

7Förslag till ny arbetslöshetsförsäkring9

7.1Generella principer9

7.2Ersättningssystemet10

7.3Anställda i bemanningsföretag11

7.4Arbetslöshet hos företagare11

7.5Familjehemsföräldrar13

7.6Personal från enskilda organisationer13

7.7Studenter13

7.8Utred kopplingen mellan fackliga organisationer och arbetslöshetskassorna13

7.9Minskade kostnader för arbetslöshetsförsäkringen14

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring att gälla fr.o.m. den 1 januari 2005.

  2. Riksdagen beslutar att höja egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen enligt vad i motionen anförs fr.o.m. den 1 januari 2005.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta inträde i arbetslöshetsförsäkringen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att skapa en ny arbetslöshetsförsäkring.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studier som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av enhetliga regelsystem i privata och offentliga bemanningsföretag vad gäller a-kasseregler.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av lagen beträffande företagares rätt till a-kassa.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om familjehemsförälders rätt till a-kassa.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till a-kassa för studenter under ferier.

  10. Riksdagen begär att regeringen utreder kopplingen mellan fackliga organisationer och arbetslöshetskassorna i enlighet med vad som anförs i motionen.

4 Den socialdemokratiska regeringens misslyckande

4.1 Tidigare misslyckanden

Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som utformades av den borgerliga regeringen 1991-1994 hade alla förutsättningar att fungera på ett tillfredsställande sätt. Den socialdemokratiska regeringen avskaffade denna försäkring i ett av de ideologiskt betingade återställarbesluten. Sedan dess har arbetslöshetsförsäkringen ofta förändrats när det gäller regler och upprivande av tagna beslut vad gäller ersättningsnivåer och villkor. Många har också ställts utanför försäkringssystemet. Detta har varit till stor skada för de enskilda medborgarna och arbetsmarknadens funktionssätt i stort.

Riksdagen beslutade våren 1997 om en ny sammanhållen arbetslöshetsförsäkring vars ikraftträdande skett successivt. Denna försäkring uppfyllde inte de krav som kristdemokraterna ställer på en arbetslöshetsförsäkring. Den byggde på gamla strukturer och tog inte hänsyn till de förändringar som skett på arbetsmarknaden vad gäller anställningsformer, arbetstid med mera.

Endast ett år efter det att regeringen reformerat arbetslöshetsförsäkringen tillsatte man en intern arbetsgrupp för att se över flera viktiga delar i systemet. Det man dååstadkom var ett lapptäcke av regler som upplevs som krångligt, både av den arbetslöse och av den personal som ska hantera arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna har i sig skapat en stor osäkerhet om vad som egentligen gäller. Uppenbart är också att det nya systemet inte håller måttet, inte ens med regeringens egna mått mätt. Under senare år har en skärpning skett av både regelverk och tillämpningen av dessa.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har studerat hur arbetslöshetsförsäkringens regelverk har tillämpats ute på landets arbetsförmedlingar. De konstaterar att det strikta regelverket hanteras med stor variation i tillämpningen. 28 procent av arbetsförmedlarna uppger att de följer upp alla anvisningar om arbeten också med arbetsgivare, medan 31 procent aldrig gör det. Generellt sett är arbetsförmedlarna "snällare" än vad regelverket anger. Och då arbetsförmedlare rapporterar felnyttjande av försäkringen upplever de ofta att arbetslöshetskassorna gärna friar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) påpekar också att tillämpningen av reglerna skiljer sig åt mellan olika branscher och yrkesområden.

Ur rättssäkerhetsperspektiv är spridningen av tillämpningen ett problem, eftersom kraven inte bör vara beroende av vilken förmedlare som den sökande möter. Regeringens arbetslöshetsförsäkring har följaktligen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Tillskapandet av den nya myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen från 2004 är ett uttryck för att AMS, som hittills haft tillsynsansvaret, inte skött sin uppgift på ett tillfredsställande sätt.

Av arbetskraften är cirka 85 procent försäkrade i någon arbetslöshetskassa. Således är många inte berättigade till någon ersättning alls. Många av dessa förmodas vara ungdomar eller invandrare. Detta är grupper som har en arbetslöshet betydligt högre än genomsnittet av arbetskraften. Det senaste året har till exempel arbetslösheten bland ungdomar stigit kraftigt. I SCB:s arbetskraftsundersökning för augusti månad 2004 är 56 000 ungdomar i åldern 16-24 år arbetslösa. Dessutom är 69 500 ungdomar undersysselsatta och 72 700 latent arbetssökande, det vill säga personer som står utanför arbetskraften men som velat och kunnat arbeta. Totalt sett har vi alltså närmare 200 000 ungdomar som står helt eller delvis utanför arbetsmarknaden.

Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen gynnar dem som redan är inne i systemet. Dessutom överlastas försörjningsansvaret på kommunerna trots att de står till arbetsmarknadens förfogande. Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken fortsatt är ett statligt ansvar, bland annat därför att kostnaderna för arbetslöshet även i framtiden kommer att fördelas mycket ojämnt över Sve­riges kommuner.

4.2 Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen innebär att den arbetssökande får begränsa sitt sökande såväl yrkesmässigt som geografiskt under de första 100 ersättningsdagarna, men därefter ska sökområdet vidgas geografiskt. Enligt IAF har dock denna regelförändring inte inneburit några förändringar av arbetsförmedlingarnas verksamhet. Den arbetssökande måste medverka till att en individuell handlingsplan upprättas. Arbetsvillkoret har ändrats, och inräknar numera endast reguljärt arbete, anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och anställning inom Samhall samt tillsammans högst två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt. Möjligheten att via en arbetsmarknadspolitisk åtgärd kvalificera sig för a-kassa är borta. Studerandevillkoret är förändrat och ersättningsperiodens längd är enhetlig, högst 300 ersättningsdagar oavsett ålder. Ersättningsnivån är 80 procent av lönen. Vidare gäller numera ett högre ersättningsbelopp de första 100 dagarna. Taket i arbetslöshetsförsäkringen är 730 kr de första 100 dagarna, därefter är taket 680 kr. För att erhålla den högsta dagpenningen ska lönen ha varit minst 20 075 kr. Det lägsta ersättning som betalas ut, det så kallade golvet, är för närvarande 320 kr per dag.

Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven ska senast inom 27 månader erbjudas en heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin, detsamma gäller den som deltidsarbetar och önskar ytterligare arbetstid. Aktivitetsgarantin kan man endast lämna för arbete, studier eller genom avstängning från a-kassa.

Sanktionsreglerna innebär att den som ej söker anvisat arbete får sin dagpenning nedsatt med 25 procent under 40 ersättningsdagar, och med 50 procent under 40 nya ersättningsdagar vid en andra förseelse inom samma ersättningsperiod. Vid tredje tillfället upphör ersättningsrätten tills dess personen uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. Medlemskap i arbetslöshetskassa räknas från första dagen.

Tillsynen över alla delar av arbetslöshetsförsäkringen ligger numera hos en fristående myndighet, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Motiven för skapandet av den nya myndigheten var att garantera rättssäkerheten och säkra likabehandlingen av de försäkrade samt att stärka försäkringens legitimitet. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har, med undantag för utbetalning av statsbidrag, övertagit samtliga av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande uppgifter i förhållande till arbetslöshetskassorna.

Tillsynsmyndigheten ska granska Arbetsmarknadsverkets (AMV) rutiner för hantering vid arbetsförmedlingen av ärenden om arbetslöshetsersättning.

4.3 Ingen långsiktighet

Socialdemokraterna har det senaste året gjort en rad förändringar av ersättningen till arbetslösa. Förändringarna och förslagen visar tydligt på bristerna med nuvarande system, det gäller till exempel förändringen i sjukförsäkringen. Från och med den 1 juli 2003 är det högsta beloppet för arbetslösa som är sjukskrivna 521 kronor per dag. Avsikten med att sänka ersättningen är att göra förmånerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring likvärdiga.

Den sammantagna bilden av de förändringar som genomförts under senare år tyder på att regeringen försöker, ofta i det tysta, strama åt tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Men erfarenheterna av implementeringen av befintliga och nya regler, som oftast innebär ett förtydligande av dem som redan finns, är att mycket litet händer i praktiken. Det visar också den skarpa kritik som riktas från en rad olika myndigheter (IFAU, IAF m.fl.) som granskat tillämpningen av regelverket för arbetslöshetskassorna. AMS och kassornas huvudmän förmår eller vill inte praktisera de regler som finns. Detta är anmärkningsvärt, men också en naturlig förklaring till den skillnad i tillämpning som finns mellan olika delar av landet, olika branscher, a-kassor och arbetsförmedlingskontor.

Regeringen föreslog i en proposition (prop. 2003/04:62) och riksdagen beslutade (bet. 2003/04:AU3, rskr. 2003/04:185) att arbetslösa som inte är med i någon a-kassa ska betala en avgift för det grundbelopp som de får i ersättning. Detta kan tolkas som ett steg i riktning mot en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det hela är dock en halvmessyr och skapar nya orättvisor. Den som inte är med i a-kassan och blir arbetslös får ett grundbelopp från Alfa-kassan, högst 320 kr per dag. Medlemmar i en a-kassa kan få upp till 730 kr per dag de första 100 dagarna och 680 kr per dag under resten av arbetslöshetsperioden. Den avgift som riksdagen nu beslutat om motsvarar avgiften för kassamedlemmar, cirka 132 kr i månaden, utan möjlighet att kunna få full dagpenning. Det är mycket tveksamt att låta arbetslösa människor som inte tillhör någon a-kassa betala en avgift för det grundskydd vid tillfällig arbetslöshet de redan betalat skatt för. De får därigenom betala två gånger för samma sak. Skälen till denna förändring är rent ekonomiska, vilket ytterligare visar att det finns ett stort behov av de reformer Kristdemokraterna föreslår.

5 Kristdemokraternas principiella syn på arbetslöshetsförsäkringen

5.1 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Arbetslöshetsförsäkringen är ett viktigt och nödvändigt inslag i det svenska välfärdssystemet. Vid en period av arbetslöshet ska den arbetslöse ha kvar ett ekonomiskt stöd under tiden han söker nytt arbete. Den enskilda människans bild av sig själv och sitt värde och andras uppfattningar om människors värde knyts ofta till innehavet av ett traditionellt förvärvsarbete. Detta är en syn som inte är komplett. Människovärdet är absolut och oberoende av funktion eller arbete. Den enskilda människans värde garanteras av det faktum att hon är människa. Ingen är värdelös. Var och en är en unik och oersättlig individ med ett absolut och okränkbart värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Alla har en plats och alla räknas. Denna människosyn måste prägla vår syn på arbete och arbetslöshet. Den främsta förutsättningen för en nystart eller för att för första gången komma in på arbetsmarknaden är en medvetet positiv och realistisk människosyn. Denna positiva grundton ska vara utgångspunkten för arbetsmarknadspolitiken och insatserna mot arbetslöshet och för full sysselsättning. I det goda samhället ska arbetslöshetsförsäkringen fungera som en omställningsförsäkring där incitamenten att ta ett nytt arbete är stora. Men den ska också ge grundläggande ekonomisk trygghet så länge man aktivt står till arbetsmarknadens förfogande.

5.2 Minska marginaleffekterna

Det måste alltid vara mer lönsamt att ta ett kort, tillfälligt arbete än att låta bli. Vi vill minska marginaleffekterna. Det innebär att vi prioriterar skattesänkningar såsom införandet av ett förvärvsavdrag vilket sänker skatten för alla som tar ett arbete, framför höjda bidrag. Vi vill sträva efter att på olika sätt minska marginaleffekterna när man går från arbetslöshet till arbete, från deltids- till heltidsarbete.

Det är också nödvändigt att undanröja de trösklar som gör att människor inte kan ta de arbeten som erbjuds. Ett sådant problem är att den arbetslöse i vissa lägen förlorar ekonomiskt, eller vinner väldigt lite, på att ta ett ledigt jobb jämfört med att uppbära arbetslöshetsersättning i kombination med övriga bidragssystem. Dylika regler ger enligt vårt förmenande fel signaler till den försäkrade. Allt arbete man kan få måste belöna den enskilde ekonomiskt.

5.3 Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

Kristdemokraterna har under lång tid pläderat för en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som betalas solidariskt av alla. Vi anser att en försäkring mot inkomstbortfall vid arbetslöshet ska gälla alla förvärvsarbetande som har anknytning till arbetsmarknaden. I dag är arbetslöshetsförsäkringen frivillig. I Sverige har en relativt hög andel av arbetskraften ett försäkringsskydd trots att vi inte har en obligatorisk försäkring. Men många, cirka 15 procent av arbetskraften, står utan fullt försäkringsskydd.

Antalet årsmedlemmar i någon arbetslöshetskassa är drygt 3,7 miljoner vilket är cirka 85 procent av arbetskraften. Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns en från parterna på arbetsmarknaden fristående kassa, dit den som inte vill tillhöra ett fackförbund kan ansluta sig. Vi välkomnade därför Alfa-kassan, som försäkrar både anställda och företagare.

5.4 Högre egenfinansiering

Dagens finansieringssystem av arbetslöshetsförsäkringen är inte tillfredsställande. De försäkrade betalar cirka 10 procent av utgifterna med medlemsavgifter, men avgiften är helt oberoende av arbetslöshetsnivån. Detta innebär att det saknas ekonomiska incitament för kassornas huvudmän att hålla arbetslösheten nere. Genom en högre grad av avgiftsfinansiering uppnås ett bättre samband mellan lönebildning och arbetslöshet. På så sätt förbättras arbetsmarknadens funktionssätt.

Insikten har vuxit om att dålig lönebildning är ett av de största hindren för minskad arbetslöshet. Bristerna i lönebildningen som under decennier kompenserats genom upprepade devalveringar är en viktig förklaring till att Sverige halkat efter i välfärdsutvecklingen jämfört med andra industriländer. En av svagheterna med den sittande regeringen är att inga som helst strukturella åtgärder vidtas för att kunna åstadkomma ett trendbrott. En viktig åtgärd är att öka egenfinansieringen i arbetslöshetsförsäkringen. Tanken är att ökad arbetslöshet som följer av dåligt fungerande lönebildning ökar kostnaden för den enskildes finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. På samma sätt sjunker avgiften när arbetslösheten sjunker. Detta leder till att den totala arbetslöshetens utveckling återspeglas i löntagarnas avgifter till arbetslöshetsförsäkringen. Kristdemokraterna menar att egenfinansieringen ska vara en tredjedel i den nya, allmänna och obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen. För den enskilde innebär detta en höjd a-kasseavgift med cirka 100 kr per månad. Den enskilde kompenseras dock mer än väl genom en sänkning av inkomstskatten genom införandet av ett förvärvsavdrag.

6 Kristdemokraternas syn på den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

6.1 Osolidarisk med utsatta grupper

Regeringen talade om en rättvis arbetslöshetsförsäkring som skulle finansieras solidariskt när man införde den nu gällande arbetslöshetsförsäkringen. Denna tanke stämmer väl överens med kristdemokratisk politik och just därför vill Kristdemokraterna, till skillnad från regeringen, ha en obligatorisk försäkring där alla med arbete bidrar solidariskt för att betala för dem som för stunden saknar arbete. Rättvisa är dock svårt att applicera som begrepp på en arbetslöshetsförsäkring där 18 procent av de aktivt arbetssökande står helt och hållet utan ersättning. Det handlar om nytillträdda på arbetsmarknaden, om korttidsanställda, om invandrare och andra utsatta grupper.

6.2 Arbetsvillkoret

Beträffande arbetsvillkoret kan vi konstatera att "den främre parentesen" finns kvar, alltså kvalificeringsvillkoren för att få del av arbetslöshetsförsäkringen. Den innebär kortfattat att man inte arbetat tillräckligt länge för att kvalificera sig till a-kassa. Svenska Kommunförbundet förordar ett mildare arbetskrav för den som gör anspråk på grundbeloppet och ett något hårdare krav för den som gör anspråk på inkomstrelaterad ersättning. Kristdemokraterna menar att regeringen bör utreda detta närmare och återkomma med förslag som kan minska effekterna av den främre parentesen. Som exempel kan nämnas att det krävs ett visst antal arbetade timmar per månad för att kunna få arbetslöshetsersättning. Dagens system missgynnar dem som har säsongs-, projekt- eller deltidsarbete. Kristdemokraternas uppfattning är att det ger felaktiga signaler om man inte får tillträde till arbetslöshetsförsäkringen därför att man har förlagt sin arbetstid mer fritt än vad regelsystemen tillåter. För många blir det ekonomiskt ofördelaktigt att bryta en arbetslöshetsperiod med kortare arbete.

Kristdemokraterna konstaterar att vårt tidigare motionskrav om att tid då hel närståendepenning för vård av sjukt eller handikappat barn uppburits ska få räknas som överhoppningsbar tid numera finns tillgodosett i arbetslöshetsförsäkringen. Vi ser positivt på att den begränsande tvåårsregeln togs bort i den nya arbetslöshetsförsäkringen. Det möjliggör exempelvis för förälder att vårda sjukt eller handikappat barn utan tidsbegränsning. Kristdemokraterna anser också att studier ska betraktas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen i proportion till omfattningen av tiden. Studier ska enligt vår uppfattning inte behöva vara avslutade för att man ska vara berättigad till a-kassa, förutsatt att man uppfyller kraven i övrigt.

6.3 Bortre parentes

Regeringen tog till radikala grepp när man i praktiken införde en bortre parentes, alltså en gräns för när man ej längre kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen trots att man står till arbetsmarknadens förfogande. Den bortre parentesen innebär kortfattat att man varit arbetslös så länge att man inte längre kan få a-kassa. Visserligen ska en plats inom aktivitetsgarantin erbjudas, men inget sades i propositionen om vad som ska hända med arbetslösa som inte kan eller vill delta i aktivitetsgarantin eller som blir kvar där år efter år. Regeringen kallar det regelförenkling men skjuter i praktiken ansvaret till kommunerna att försörja den som inte lyckas få ett arbete trots aktivt sökande.

7 Förslag till ny arbetslöshetsförsäkring

Kristdemokraterna strävar efter ett regelmässigt enkelt system som är uthålligt, uppmuntrar till att söka och ta ett nytt arbete och samtidigt ger en rimlig ekonomisk trygghet. En utredning bör snarast tillsättas för att lägga ett konkret förslag till ny arbetslöshetsförsäkring enligt nedanstående principer.

7.1 Generella principer

Allt arbete, oavsett anställningsform, ska löna sig. Enkla och överblickbara regelverk krävs. Regelsystemet måste anpassas för dagens arbetsmarknad. Nuvarande regler är till stor del utformade för en tid när flertalet hade fast heltidsanställning. Arbetsmarknaden är i stark förändring och rigorösa, stelbenta system måste i takt med detta genomgå förändringar.

För att undvika att en grupp människor som är helt och hållet bidragsberoende etableras permanent behövs en mer flexibel arbetsrätt som gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden. Om detta kombineras med ett enklare sätt att gå in och ut också i a-kassan minskar otryggheten för alla, också för yngre.

Dagens kvalifikationskrav för a-kassa är krångligt utformade och innehåller en mängd olika begränsande komponenter, bland annat ett visst antal arbetade timmar per månad. Dagens system missgynnar dem som har säsongs-, projekt- eller deltidsarbete. Det ger felaktiga signaler om att man inte får tillträde till sin försäkring därför att man förlagt sin arbetstid mer fritt än vad regelsystemen tillåter. För många blir det till ekonomisk nackdel att bryta en arbetslöshetsperiod för att gå in och ta ett kortare arbete. Vi menar att dagens kvalifikationskrav bör ersättas med en enkel beräkningsgrund, där det fastställs ett visst antal arbetade timmar under en ramtid av ett år för att få rätt till grundbelopp. Man bör ocksåöverväga lämpligheten i att ha olika kvalifikationsvillkor för grundbeloppet och för den inkomstrelaterade ersättningen.

Medlemsvillkoret säger att man måste ha varit med i en a-kassa i 12 månader för att få en inkomstrelaterad ersättning. Eftersom vi förordar en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring föreslår vi att medlemsvillkoret tas bort.

7.2 Ersättningssystemet

Försäkringen ska verka aktiverande och skapa incitament för att skaffa ett nytt arbete. Den ska motverka inlåsning i yrke, bransch eller inkomstläge. Reglerna ska vara enkla och överblickbara för alla. Allt arbete ska uppmuntras och räknas den arbetslöse till godo i systemet. Ersättningsnivån bör under det första året vara 80 procent av den lön man hade vid inträdet i arbetslöshet. Vi föreslår vidare att ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen, liksom när det gäller sjuk- och föräldraförsäkringen, i princip bör grunda sig på de inkomster man faktiskt haft och betalat avgifter för, inte på den inkomst man har när man blir arbetslös. Den ersättningsgrundande inkomsten ska beräknas som 80 procent av genomsnittsinkomsten de senaste 24 månaderna. Efter sex månaders arbetslöshet sker den första omräkningen. Därefter sker omräkning kontinuerligt. Vi föreslår inga förändringar vad gäller golv och tak.

Ersättningsnivån höjs för varje arbetad timme. Vid arbetsintensiva perioder tillgodoräknas timmar som kan motsvara flera dagars eller veckors arbete. Vid en kommande arbetslöshet har man sålunda höjt sin ersättningsnivå. Arbetslöshetsersättning går utmärkt att kombinera med alla de jobb som dyker upp. Detta medför också att allt arbete, också i annat yrke, annan bransch och annat inkomstläge, blir intressant för den enskilde. Detta bör också ge ökad geografisk rörlighet. För att stimulera deltagande i utbildning och åtgärd föreslår vi att detta ska räknas som överhoppningsbar tid inom a-kassans ersättningssystem. Ett golv i form av en lägsta nivå vid arbetslöshet ska finnas.

Det bör inte finnas en bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen. Det är mycket viktigt att varje arbetssökande får en individuell utredning och handlingsplan. Det bör då tidigt framgå om den sökande är berättigad till exempelvis sjukpension och inte hör hemma i a-kassesystemet. Vi menar att för alla dem som står till arbetsmarknadens förfogande ska en grundtrygghet finnas inom arbetslöshetsförsäkringen. Finns en bortre parentes sker en kostnadsövervältring till kommunernas socialtjänst, vilket inte är skäligt så länge personen är arbetssökande. Eftersom arbetslösheten framöver med all säkerhet kommer att uppvisa stora regionala skillnader är det av mycket stor vikt att arbetslöshetsersättningen även fortsättningsvis är en statlig angelägenhet.

Dagpenningen bör vara ungefär densamma som i nuvarande system. I stället för att justera dagpenningen uppåt anser vi det prioriterat att sänka inkomstskatter för alla genom ett kraftigt höjt grundavdrag, detta för att minska marginaleffekterna vid övergång från arbetslöshet till arbete.

7.3 Anställda i bemanningsföretag

De snabbt växande bemanningsföretagen är en relativt ny aktiv part när det gäller rekrytering och matchning av arbetskraft. Reglerna för arbetslöshetskassa är olika beroende på om ett bemanningsföretag är offentligt eller privat - till det privata företagets nackdel. En anställd i ett bemanningsföretag betraktas alltid som heltidsanställd oavsett vad den enskilde och företaget har avtalat, och kan därför inte få utfyllnad från arbetslöshetsförsäkringen. En deltidsanställd i annat företag kan däremot få det. Detta gäller också de som arbetar i offentligt organiserade bemanningsföretag, så kallade arbetscentrum med kommun eller arbetsförmedling som huvudman. Kristdemokraterna anser att samma regler måste gälla oavsett om man arbetar i ett offentligt organiserat eller ett privat bemanningsföretag.

Det finns problem med AMS regelverk, och tillämpningen av detta, gällande bemanningsföretag. Ett exempel är att man inte kan få arbetslöshetsersättning för en period mellan två uppdrag för ett och samma bemanningsföretag. Denna regel gör det praktiskt omöjligt för en arbetslös att ta vissa jobb, trots att det kanske vore det allra bästa för såväl personen och företaget som samhället.

Det är inte rimligt att AMS regelverk gör att arbetslösa personer tvingas tacka nej till erbjudanden om arbete på grund av att man då kan mista sin arbetslöshetsersättning. Å andra sidan får inte bemanningsföretag utnyttja arbetslöshetsförsäkringen för att delfinansiera sina kostnader för sin personal. Men den dynamik på arbetsmarknaden som bemanningsföretagen skapar får inte heller begränsas av otidsenliga regelverk. Bemanningsföretagen sänker trösklarna för grupper som i dag har svårt att få fäste på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar, invandrare och äldre arbetskraft som fastnat i långtidsarbetslöshet. Det är särskilt viktigt att de regelverk som här diskuteras ses över så att inte arbetslösa tvingas att tacka nej till jobb i bemanningsföretag på grund av risken att mista sin arbetslöshetsersättning.

7.4 Arbetslöshet hos företagare

Nya anställningsformer uppstår och egenföretagandet blir i allt högre utsträckning ett komplement till en anställning. Reglerna för arbetslöshetsförsäkringen är i sin nuvarande form främst inriktade på arbetstagare. När regeringens proposition "En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring" (1999/2000:139) kom på riksdagens bord saknades förslag om den problematik som finns för småföretagare beträffande a-kasseregler. Detta trots att det i "Kontrakt för arbete" (Ds 1999:58 avsnitt 11.9.1) konstaterats att "Det bör därför övervägas om inte en särskild lag eller reglering bör utformas enbart för företagares behov av ersättning vid arbetslöshet".

Frågan om företagares ställning i arbetslöshetsförsäkringen är komplicerad och måste snabbt ses över i syfte att ge grundtrygghet också till egenföretagare. Inte minst måste jordbrukares situation beaktas då många ägare och brukare av jordbruksfastigheter har hel- eller deltidsarbete utanför den egna gårdens verksamhet. Viljan att bedriva en mindre rörelse för att behålla det öppna landskapet tillintetgörs med dagens regler. Grundregeln bör vara att den inkomst av tjänst som löntagaren haft under sin anställning också ska ligga till grund för a-kassa.

För att en egenföretagare ska betraktas som arbetslös ska han enligt lagens krav ha upphört med sin verksamhet mer än tillfälligt. Endast vid ett tillfälle kan företagaren ha sitt företag vilande och vara berättigad till a-kassa. Nuvarande arbetslöshetsförsäkring är dåligt anpassad till de enskilda näringsidkarnas ekonomiska situation och bidrar till att försvåra ett upprätthållande av rörelsen i samband med arbetslöshet. Dagens regler med krav på avregistrering av firma och varaktigt avbrytande av verksamheten för att äga rätt till ersättning från försäkringen motverkar arbetslinjen.Det måste också vara möjligt att låta ett företag, med relativt långa tidsintervall, vara vilande mer än en gång. Företagare kan, liksom anställda, hamna i situationer som tvingar dem att vara frånvarande längre tider. Allt talar för att vi måste forma regler som möjliggör större rörlighet mellan olika anställningsformer, varav egenföretagande är en.

Tillämpningen av nuvarande a-kasseregler för småföretagare skiljer sig mycket åt mellan de olika kassorna. Problemet är störst vad gäller bedömning av nivån på ersättningen. AMS har inte heller givit några tydliga tillämpningsföreskrifter på området. Även avgörandena från domstolarna skiljer sig åt.

Ovan nämnda problematik kommer av att den generalklausul som i dag ligger till grund för bedömningen av a-kassa för småföretagare har mycket knapphändiga förarbeten. Småföretagare lever därmed utan rättstrygghet på området. Detta måste betecknas som utomordentligt allvarligt. Ett klart regelverk är nödvändigt. En utredning måste skyndsamt tillsättas för att komma med förslag till nytt tydligt regelverk för småföretagares a-kassa.

Om man är delägare i ett kooperativ och samtidigt anställd får man inte med självklarhet rätt till a-kassa. Vid vissa arbetsförmedlingar betraktas man som ägare och inte som anställd om man ingår i styrelsen. Tio fall har prövats av Arbetsdomstolen. Prövningarna har lett till olika domslut. Lagen bör förtydligas även på detta område.

7.5 Familjehemsföräldrar

Familjehemmen efterfrågas alltmer för familjevårdande uppgifter. Kommunerna har i dag stora svårigheter att rekrytera familjehem.

Uppdraget som familjehem måste godkännas som ett arbete med rätt till arbetsrättslig trygghet. En familjehemsförälder har som regel inte rätt att vara ansluten till arbetslöshetsförsäkringen i sin egenskap av familjehemsförälder. Ersättning från a-kassan utgår inte trots gjorda inbetalningar. Arbetsdomstolen har slagit fast att familjehemmet inte presterar arbete för någon annans räkning, vilket är en generell utgångspunkt för ett anställningsförhållande. Kammarrätten fastslog 1999 att den praxis som kommit till vid tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen fortfarande gäller. Kristdemokraterna anser att arbetstagarbegreppet måste gälla även för familjehem och därmed möjliggöra ersättning från a-kassan.

7.6 Personal från enskilda organisationer

När utredningen "Socialförsäkringens personkrets" presenterades våren 1999 saknades det aviserade lagförslag som innebär att personal från enskilda organisationer, exempelvis biståndsarbetare och missionärer, ej ska ha rätt att vara anslutna till a-kassa om deras utlandsvistelse överstiger ett år. I dag finns möjligheten för denna yrkesgrupp att vara ansluten till a-kassa. Det är viktigt att denna rätt finns kvar även fortsättningsvis.

7.7 Studenter

Den nuvarande lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) innebär att studerande inte kan få arbetslöshetsersättning under ferierna. Förändringen har inneburit svåra påfrestningar framför allt för äldre studenter med försörjningsansvar. Det har förekommit att studenter tvingats avbryta sina studier för att åter få rätt till ersättning. Lagen bör ändras så att det åter blir möjligt för studerande att erhålla arbetslöshetsersättning under ferierna.

7.8 Utred kopplingen mellan fackliga organisationer och arbetslöshetskassorna

Arbetslöshetsförsäkringen är en märklig försäkring. Den sköts av från staten fristående arbetslöshetskassor, med i de flesta fall starka band till olika fackliga organisationer. Samtidigt är de beslut a-kassorna fattar myndighetsbeslut och deras verksamhet bekostas nästan helt med statliga medel. Två utredningar som presenterades hösten 1999, från Statskontoret och från Riksrevisionsverket, RRV, ifrågasätter dagens system med fristående a-kassor knutna till fackliga organisationer. RRV kommer i sin utredning fram till att a-kassornas privaträttsliga ställning utgör ett hinder för en effektiv tillsyn. Statskontoret pekar på att statsbidragen inte är utformade på ett sätt som stimulerar till god hushållning med skattebetalarnas pengar. En annan allvarlig brist enligt Statskontoret är att statens möjlighet till insyn i arbetslöshetskassornas verksamhet via den styrelseledamot man utser har förfuskats.

Statskontoret föreslår till exempel att statsbidraget till a-kassorna ändras så att de får ekonomiska motiv för att agera striktare. Kristdemokraterna anser att regeringen bör utreda en alternativ organisationsmodell samt konsekvenserna av att förändra relationerna mellan de fackliga organisationerna och arbetslöshetskassorna för att därigenom lösa de problem som bland annat Statskontoret och Riksrevisionsverket pekar på.

7.9 Minskade kostnader för arbetslöshetsförsäkringen

I Ds 1999:58 "Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen" betonas värdet av en strukturerad sökprocess. Arbetsgruppen som presenterat utredningen menar att de krav som ställs på en arbetssökande måste bli tydligare och mer strukturerade än i dag. Målet är att söktiderna på sikt förkortas och därmed också den totala omfattningen av antalet ersatta dagar. Varje dag som söktiden kan förkortas minskar såväl den enskildes arbetslöshetsperiod som statens utgifter. Kristdemokraterna stöder de förslag som läggs fram i utredningen i detta avseende.

I 2004/05:A356 redovisar vi kristdemokrater en ny organisation för arbetsmarknadspolitiken med en mindre statlig myndighet och en mångfald av aktörer som tillhandahåller förmedlingstjänster och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa aktörer ersätts efter hur duktiga de är på att placera arbetslösa i anställningar. Erfarenheterna från bl.a. Australien visar att en sådan modell kan sänka kostnaderna betydligt för arbetsmarknadspolitiken och snabbare få människor ut i arbete, och därmed minska sökperioderna. Ett system med bonus för dem som snabbt bryter sin arbetslöshetsperiod bör ocksåövervägas.

Av stor betydelse för arbetslöshetens utveckling är också att matchningsarbetet fungerar väl, det vill säga att arbetsförmedlarna kan prioritera kunskapsinhämtande såväl om arbetsgivares önskemål och arbetsplatsen som om arbetstagaren. Arbetsförmedlaren är en nyckelperson i att skapa tillit mellan parterna. Kristdemokraterna menar att regeringen försummat att tydliggöra denna uppgift.

Våra övriga förslag på näringslivs- och arbetsmarknadsområdet leder till att arbetslösheten antas sjunka vilket innebär minskade kostnader för arbetslöshetsersättning. Vårt budgetförslag innebär bland annat en satsning på sänkt skatt inom tjänstesektorn och en förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomiska resurser som kommer att innebära personalförstärkningar ute i verksamheterna. Till detta kommer en rad företagsfrämjande och tillväxtorienterade åtgärder som bidrar till att ytterligare sänka arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen.

Stockholm den 4 oktober 2004

Annelie Enochson (kd)

Mats Odell (kd)

Stefan Attefall (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Per Landgren (kd)

Maria Larsson (kd)

Lars Lindén (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (10)