Åtgärder för barn och ungdomar med hörselnedsättning

Motion 2007/08:Ub383 av Sven Gunnar Persson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn med hörselnedsättningar bör få bättre tillgång till teckenspråk, hörseltekniska anpassningar och hörselutbildade lärare i skolan.

Motivering

Över en 1,1 miljon människor har i dag olika grader av hörselnedsättning. Antalet ökar och har blivit ett stort och växande folkhälsoproblem. En utsatt grupp är barn. Enligt Hörselskadades Riksförbund (HRF) finns i dag över 10 000 hörselskadade och döva barn i Sverige i åldern 0–20 år.

För att barn med hörselnedsättningar ska få samma möjligheter till utbildning som hörande elever behöver de gå i en skola med små klasser, god ljudmiljö, hörselteknisk utrustning, tillgång till teckenspråk samt personal med hörselpedagogisk utbildning. Statistik från HRF visar dock att endast 16 % av alla hörselskadade, döva barn och ungdomar erbjuds en sådan skola. Majoriteten, 84 %, går i vanliga skolor där ljudmiljön ofta är dålig och tillgången till hörselteknisk utrustning obefintlig. Risken är att de kan få problem med att följa undervisningen med utanförskap som följd eftersom det kan vara svårt att höra vad som sägs i klassrum och på raster.

Konsekvenserna kan bli förödande, inte minst senare i livet. Många hörselskadade elever lämnar grundskolan och gymnasiet utan godkända betyg. Hela 36,7 % av de sökande 2001–2006 till Riksgymnasiet för hörselskadade var obehöriga. Det innebar att de inte var godkända i ett eller flera av kärnämnena svenska, engelska och matematik. Det kan jämföras med att genomsnittet för hela landet under samma tidsperiod var 10,5 %. Endast 10–15 % av alla hörselskadade beräknas gå vidare till högskolan efter gymnasiet.

Under 2006 gjordes en utredning SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkiga – Översyn av teckenspråkets ställning. I utredningen framkommer det att barns behov av teckenspråk inte alltid uppmärksammas och att bristen på kunskap om vilka som behöver teckenspråk ofta beror på att många hörselskadade går integrerade i skolor där deras behov inte uppmärksammas.

För att hörselskadade barn ska få en bra start i livet är det viktigt att utbildningsväsendet kan tillhandahålla skolor med teckenspråk, hörseltekniska anpassningar och hörselutbildade lärare. Det är en förutsättning för att barn med hörselnedsättningar ska kunna utveckla relationer, språk och färdigheter på sina egna villkor.

Stockholm den 4 oktober 2007

Sven Gunnar Persson (kd)