Åtgärder mot underhållningsvåldet

Motion 1996/97:K709 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

av Åke Carnerö m.fl. (kd)
Situationen idag
I slutet av 1991 hade praktiskt taget alla barnfamiljer en TV
hemma. De allra flesta hade också en video och cirka hälften
hade tillgång till satellit. Det kan vara svårt som förälder att
veta vad barnen tittar på eftersom det inte alltid finns tid att
sitta med. I en artikel i DN 941026 skriver Gunilla
Bergström, författarinna till böckerna Alfons Åberg: -"Elva
döda hemma hos mig i TV:n en fredagskväll. Elva jagade,
nedslagna, skjutna och blodiga kroppar. Hemma hos
kulturministern också. Liksom hos miljoner svenskar med
TV hemma. Sedan kom åtta lik på lördagen. Vad ska våra
ungar tro? Att vi vuxna tycker att det är jätteroligt? Att detta
är alldeles normalt när vuxna vill roa sig vid TV:n efter en
arbetsvecka?"
Våren 1996 presenterades den första stora vetenskapliga undersökningen
av våldet i svensk TV. Under en stickprovsvecka tittade man på alla program
som visades i SVT1, SVT2, TV3, TV4, kanal 5 och TV1000 mellan klockan
6.30 och 01.00. Nyhetsprogrammen undantogs.
TV1000 innehöll mest våld - 12,7 procent av all sändningstid. TV3 hade
8,3 procent våldssekvenser. Kanal fem och TV4 innehöll cirka 6 procent
våldsscener vardera. Minst våld förekommer i Sveriges televisions kanaler
med 4,2 procent våld i SVT1 och 2,3 procent i SVT2. Det uppmätta våldet
omfattade endast tydligt avgränsade våldsamma sekvenser som innehöll
fysiskt och uppenbart våld. Undersökningen konstaterade också att det under
en vecka sänds 1 924 våldsinslag. 7 procent av all undersökt sändningstid
utgörs av våld. 65 procent av våldsscenerna förekommer i fiktionsprogram.
Totalt under en vecka sändes 456 sekvenser med dödande. Det svensktill-
verkade våldet utgjorde 12 procent medan det våld som producerats i USA
uppgick till 62 procent. Det är 9- till 14-åringarna som tittar mest på de nya
kommersiella kanalerna. 77 % tittar på dessa kanaler varje dag och i snitt
tittar denna ålderskategori på TV 102 minuter per dag. Frågan är om och i så
fall hur detta TV-tittande påverkar våra barn och ungdomar? Leder det fiktiva
underhållningsvåldet till aggressioner eller är påverkansgraden marginell?
Påverkas vi av
underhållningsvåldet?
Kunskaper om bildvåldets effekter har ökat på senare tid.
Man har kunnat konstatera att våldsinslagen i medierna kan
leda till aggressioner på kort sikt. På lång sikt är det däremot
svårare att dra slutsatser om orsakssambanden. Professor
Karl-Erik Rosengren som sysslar med mediaforskning vid
Lunds universitet skriver i DN 950130: "Förenklat skulle
man kunna säga att 10-20 % av alla sparkar och
knytnävsslag på våra skolgårdar och efter hand på våra gator
och torg i denna mening kan förklaras som direkta och
indirekta effekter av TV-våldet. En rännil av våld sipprar
från TV:n ut på skolgårdar, gator och torg. Den når också in
bland otåligt köande utanför nattklubbarna".
Mediavåldet ger också upphov till rädsla både hos barn och ungdomar.
Dessutom kan videovåldet innebära en tillvänjning vid själva våldet - det vill
säga man tycker att vissa typer av videovåld är mindre skrämmande om man
ser det gång på gång. Slutligen visar forskningen att såväl barn som
ungdomar och vuxna kan få en felaktig bild om mängden och typen av våld
som faktiskt förekommer i verkligheten. Sammanfattningsvis kan konstateras
att de flesta rön tyder på att tittaren på ett eller annat sätt omedvetet eller
medvetet påverkas av underhållningsvåldet i media.
Åtgärder för att skydda
barn och ungdomar
Respekten för människovärdet är grunden för ett gott
samhälle. Demokratin undergrävs om inte människovärdet är
en levande del i människors tänkande och handlande.
Människovärdet som demokratins stöttepelare hotas ständigt.
Det är därför viktigt att skapa sådana relationer, normer och
regler som minimerar riskerna för kränkningar av
människovärdet.
Flera åtgärder finns redan idag för att motverka videovåldets verkningar.
Forskning bedrivs på området, de filmer som visas på biograferna förhands-
granskas och vissa åldersgränser har satts upp på biograferna. Allt detta är bra
men mycket återstår att göra. Samtidigt ser situationen något annorlunda ut
jämfört med för bara några år sedan. Vi påverkas allt mer av det som sker
internationellt samtidigt som mediavåldet hittar nya kanaler.
Forskning om typ av våld
För att vi ska få ännu mer kännedom om effekterna av
mediavåldet är det viktigt att resurser till forskning sätts av
även i framtiden. En allsidig forskning är nödvändig. Den av
våldsskildringsrådet beställda rapporten har behandlat många
frågor och är en bra början. Men många frågor återstår.
Vilken typ av våld har mest negativ påverkan på barn och
ungdomar? Är det rått våld där konsekvenserna är tydliga
eller är det våld som inte visar de verkliga skadorna som är
värst? Det uppmätta våldet som våldsskildringsrådet
omfattade var bara tydligt avgränsade våldsamma sekvenser
som innehöll fysiskt eller uppenbart våld. Hur påverkas barn
och ungdomar av psykisk terror eller små barn av våldsam
tecknad film?
En fråga som ligger nära detta område är den information som bör ges ute i
skolorna om det verkliga våldets konsekvenser. Många ungdomar har aldrig
sett vad som händer med en kropp som utsatts för sparkar eller ett ansikte
som utsatts för slag. Informationsverksamhet ute i skolorna är nödvändig för
att i möjligaste mån förhindra det våld som genereras av underhållnings-
våldet.
Trailrar på TV, video och på bio
Trailer är den programtyp på TV som innehåller största
andelen våld. Trailrar sänds 30 timmar i veckan, att jämföra
med nyheter som sänds 34 timmar i veckan och sport som
sänds 23 timmar i veckan. Den undersökning som beställts
av våldsskildringsrådet visar också att skillnaderna mellan
trailervåldet i kanalerna är stor: SVT2:s trailrar innehåller 4
procent våld, TV1000:s trailrar däremot innehåller 50
procent våld.
Trailrar förekommer också på de videofilmer som kan köpas och de som
kan hyras. Sannolikheten är också stor att trailrar visas i anslutning till en
film på bio, oftast i samma genre som den film som kommer att visas men
avvikelser förekommer.
Visandet av en trailer kräver särskilt ansvar. Reklam för ett program med
våldsinslag ska visas med återhållsamhet. På TV får de inte förekomma under
de tider på dygnet som barn kan förväntas vara uppe. Själva trailern ska
beskriva det kommande programmet på ett sakligt sätt. Vad gäller trailrar på
bio och video ska samma regler gälla. Dessutom bör dessa inte visas i
samband med filmer av en annan karaktär. Återhållsamhet bör vara
huvudregeln vid visandet av trailrar.
Tid på dygnet
Våld sänds idag ganska jämnt fördelat över veckan. Lördagar
sänds mest våld, 8,1 procent. På måndagar däremot sänds
minst våld, 5,1 procent. Vad gäller tid på dygnet när våldet
sänds stegras detta markant i flertalet kanaler efter klockan
20. Det är viktigt att program med våldsinslag inte sänds på
de tider när man kan förvänta sig att barn är uppe. Repriser
av denna typ av program bör därför inte förekomma på
dagtid. Dessutom ska barnprogram inte föregås av program
med våldsinslag. Inte heller direkt efter ett barnprogram får
våldsinslag förekomma. Nyheter bör därför inte, på samma
kanal, förläggas i samband med barnprogram. Om dessa tider
respekteras innebär detta ett skydd för de mindre barnen.
Censur av videofilmer
Riksdagen antog en ny yttrandefrihetsgrundlag 1991. Den
enda censur som ska vara tillåten enligt denna lag gäller
filmer som ska visas offentligt. Någon möjlighet till
förhandsgranskning av hyr- och säljvideogram ges inte. Den
1 januari 1992 trädde lagen i kraft. Nu är tiden mogen för att
göra en utvärdering. Ett förslag till lag om obligatorisk
förhandsgranskning av videogram bör läggas fram. Trots att
förhandsgranskning blir mindre effektiv ju längre vi väntar
med den, är den dock mer effektiv än varje form av
efterhandsgranskning. Skälet till att så många
extremvåldsfilmer finns på den svarta marknaden är inte bara
den olagliga importen utan också att vi saknar
förhandsgranskning i Sverige. Filmer som kommer ut på
marknaden privatkopieras. Obligatorisk förhandsgranskning
av videogram är en nödvändighet för att stoppa videovåldet.
Internationella förhållanden
Det internationella utbudet av underhållningsvåld når oss
snabbt idag via satellitkanalerna. Beslut inom EU tyder på att
det i framtiden inte längre är möjligt för Sverige att ingripa
mot de TV-bolag som sänder utanför Sveriges gränser. Vi får
stå tillbaka för andra länders lagstiftning som är mycket
mildare. Till exempel berörs inte TV3 eller kanal 5 av den
svenska lagstiftningen eftersom de sänder från England
respektive Luxemburg. Om det är så att EU:s TV-direktiv
ska gälla framför den svenska lagstiftningen är det inte
tillräckligt om ett enskilt land som Sverige skulle skärpa
reglerna mot mediavåldet.
 Internationella överenskommelser är nödvändiga för att få till stånd
effektiva åtgärder. Sverige bör inom det nordiska samarbetets ram och i den
europeiska unionen följa utvecklingen på mediaområdet och verka för
gemensamma regler som begränsar utbudet av grovt underhållningsvåld.
Detta är det enda sättet att i framtiden skydda barnen och ungdomarna från
mediavåldet.
Gemensamma insatser
Idag finns det möjlighet att via Internet få tag på olika
våldssekvenser. Man ringer ett samtal som kostar en viss
summa och förses med ett lösenord. Därefter kan man
tillbringa ett antal timmar med att ladda ned klipp ur
våldsfilmer eller pornografiska filmer. Detta kan komma att
bli ett stort problem i framtiden. Det är därför viktigt att vara
medveten om vilka kanaler våld kan spridas genom och med
kraftfulla åtgärder förhindra dessa företeelser.
Vi är ofta väl medvetna om barns fysiska behov av trygghet. Vi är mycket
noga med folkhälsan i vårt land och vad barnen får i sig. Det finns vitaminer,
konstgjorda tillsatser i mat och godis som är förbjudna. Kontrollen är med
andra ord god. Men barn påverkas inte bara av materiell standard och
kroppslig vård. Barn påverkas också starkt av sinnesupplevelser, psykiskt
våld och otrygghet. Om vi i vuxenvärlden avstår från att skydda, förklara och
förmana, ge positiva förebilder och berömma fylls barns sinnen av det som
kan skapa oro och otrygghet och det som förbereder våld. Videovåldet och de
våldsamma data- och TV-spelen kan istället komma att spela rollen som
normöverförare. Alla vi vuxna måste därför bli mer medvetna om att det i
informationssamhället krävs en bättre inre miljövård.
Samhället måste på ett mer kraftfullt sätt ta avstånd från våld i alla dess
former. Det handlar bland annat om att sända signaler till de unga att våldet
inte kan accepteras. För att vi ska kunna skapa den goda samhällsatmosfär
där det växande släktet ges trygghet och goda förebilder måste vi våga
angripa och bekämpa spridningen av grovt underhållningsvåld.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning vad gäller underhållningsvåldets påverkan
på barn och ungdomar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsverksamhet ute i skolorna om våldets konsekvenser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trailrar på TV, video och bio,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förekomsten av underhållningsvåld på TV under dagtid och tidig
kväll,
5. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lag om obligatorisk
förhandsgranskning av de filmer och videogram som säljs eller uthyrs till
allmänheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella överenskommelser i syfte att begränsa utbudet av
underhållningsvåld.

Stockholm den 5 oktober 1996
Åke Carnerö (kd)
Fanny Rizell (kd)

Tuve Skånberg (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)