Avkodningsutrustning

Motion 1998/99:K255 av Ewa Larsson (mp)

av Ewa Larsson (mp)
Användningen av otillåten utrustning för avkodning av
krypterade TV-tjänster, s k piratutrustning, är ett stort
problem. Kryptering av TV-program används idag för att
skydda TV-program och andra tjänster så att de inte kan tas
emot av personer utanför abonnentkretsen. Anledningen är
att man ska kunna ta betalt men i växande utsträckning också
för att av upphovsrättsskäl kunna begränsa mottagningen av
ett satellitdistribuerat program till ett visst geografiskt
område.
Användningen av piratutrustning innebär att kodande företag, program-
bolag och upphovsmän går miste om intäkter på en halv miljard kronor
årligen. I samband med övergången från analog till digital TV-distribution
kommer problemet att bli ännu mer påtagligt eftersom marknaden för
krypterade TV-tjänster och andra krypterade elektroniska tjänster kommer att
öka. Frågan är aktuell inom EU och ett minimidirektiv ligger nu hos EU-
parlamentet för beslut.
Pirat-tittandet innebär en urholkning av det upphovsrättsliga skyddet och
kraftigt försämrade ekonomiska villkor för upphovsmännen och de utövande
konstnärerna. De som arbetar inom film, teater och musik går miste om
mycket stora belopp varje år. Ett förbättrat skydd för krypterade TV-tjänster
skulle inte bara vara viktigt för konstnärernas försörjning och innebära en
viktig signal för att stärka den allmänna respekten för det upphovsrättsliga
skyddet. Det skulle med största sannolikhet också kunna innebära fler
svenska program.
Den nuvarande svenska lagstiftningen ger ett mycket begränsat skydd.
Lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning (pirat-
lagen) innebär ett förbud mot att yrkesmässigt tillverka och/eller sälja
piratutrustning. Piratlagen innehåller dock inte något förbud mot att den
enskilde använder piratutrustningen för olovlig avkodning av krypterade TV-
tjänster. Det har gjort det socialt acceptabelt och riskfritt att använda sådan
utrustning. I flera länder, däribland Norge, Finland och Frankrike, är även
innehavet förbjudet vilket visat sig minskat problemen betydligt. Lagen bör
därför utökas med ett uttryckligt förbud mot enskilt innehav.
För att någon skall dömas till böter eller fängelse för brott mot lagen om
förbud beträffande viss avkodningsutrustning krävs särskilda skäl och att det
kan motiveras från allmän synpunkt. Denna sk särskilda åtalsregel gör lagen
tandlös och har i praktiken inneburit att åklagarna inte driver åtal vidare om
man inte kan visa att försäljningen av piratutrustning överstigit 200.000
kronor. Denna begränsning ska jämföras med den sk snatterigränsen som
innebär att åtal regelmässigt väcks om stöldgodset har ett värde över 2.000
kronor.
Straffsatsen för brott mot lagen om förbud beträffande viss avkodnings-
utrustning är maximalt sex månaders fängelse. Dock har ännu ingen med
stöd av den här lagen dömts till fängelse. Den låga straffsatsen verkar inte
avskräckande och innebär dessutom ett hinder i arbetet med att utreda
misstänkta brott. Kravet för att kunna genomföra en husrannsakan är miss-
tanke om brott som kan ge minst sex månaders fängelse. Straffsatsen för
grovt brott bör därför höjas till maximalt två års fängelse.
Vid tillämpningen av piratlagen har det visat sig att de skadelidandes
möjligheter att erhålla skadestånd är mycket begränsade. Piratlagen saknar
regler för beräkning av skadestånd och måste därför kompletteras med
sådana regler.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
förbud beträffande viss avkodningsutrustning att det medför ett förbud mot
innehav av utrustning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
förbud beträffande viss avkodningsutrustning att en straffsats för grovt brott
mot lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning införs med
maximalt två års fängelse vid yrkesmässig hantering i stor omfattning eller
där stor skada förorsakats de kodande företagen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
att avskaffa den s.k. allmänna åtalsregel som innebär att åtal väcks endast om
det föreligger särskilda skäl och att det kan motiveras från allmän synpunkt,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att lagen om förbud
beträffande viss avkodningsutrustning utökas med regler för beräkning av
skadestånd.

Stockholm den 26 oktober 1998
Ewa Larsson (mp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)