Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska erkänna Aleksandr Lukasjenko som Belarus rättmätiga president och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktioner riktade mot alla individer som har varit inblandade i utövandet av våld, i fängslandet och tortyr som riktats mot fredliga demonstranter i Belarus bör införas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till demokratiska organisationer i Belarus bör utökas inom ramen för biståndsbudgeten och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en fredlig övergång till demokrati i Belarus och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Belarus är en stor och viktigt land i Sveriges närområde i Östersjöregionen, gränsade till

tre av våra grannländer som också är medlemsländer inom EU. Många belarusier söker

sig varje år till Sverige för att arbeta och studera i Sverige, inom allt från avancerad

matematik och programmering till hantverk och konst. Belarus utveckling berör Sverige

därmed nära och direkt.

De senaste decennierna har situationen i detta grannland präglats av ett alltmer

auktoritärt styre under president Aljaksandr Lukasjenka, med ständiga brott mot

pressfriheten, mot invånarnas fri- och rättigheter och brutal repression, tortyr och

fängslande av oppositionella och oliktänkande. Flera av de senaste valen har präglats av

valfusk och manipulationer rösträkningen.

Under och efter presidentvalet 9 augusti 2020 framkom dock bevis för ännu mer

flagrant och systematiskt valfusk, så omfattande att resultatet omöjligen kan anses

legitimt och sittande president därmed kan anses återvald som det belarusiska folkets

legitima representant. Vid de fåtal vallokaler där internationella valobservatörer tilläts

övervaka valprocessen avvek resultaten dramatiskt från det som redovisades officiellt på

andra platser och indikerade tydligt att röstetalen i övrigt var grovt manipulerade.

Efter valet utbröt som en följd av detta fredliga demonstrationer för demokratiska

rättigheter och ett omval över hela Belarus och alla de största städer. Dessa slogs ned

med ett besinningslöst våld från myndigheterna, med tusentals medborgare som

fängslades, varav många utsattes för tortyr och förnedringar, och, i några få fall

mördades.

Reaktionen på detta övervåld blev dock ännu större fredliga demonstrationer med

hundratusentals deltagare, samt omfattande strejker vid större fabriker. Regimen vägra

dock att lyssna på sitt eget folk, den fortsätter att använda våld och fängslanden mot

sina egna medborgare, och har ännu inte gjort några medgivande om ett nytt rättvist val,

eller utökade demokratiska fri- och rättigheter. Ledare inom oppositionsrörelsen

tillfångatas, deporteras eller placeras under husarrest.

Det är därför av största vikt att EU ställer sig bakom sanktioner mot alla de personer

inom regimen som deltar i förtrycket av, och våldsutövning mot det egna folket och de

fredliga demonstranterna. Detta bör inkludera frysta tillgångar för dessa personer inom

EU.

Men enskilda länder inom EU kan och bör markera sin ståndpunkt. Den svenska

regeringen har genom statsministern och utrikesministern tydligt fördömt utvecklingen i

Belarus, verkat aktivt för sanktioner och även tagit konkreta steg för att på diplomatisk

väg erbjuda stöd för förföljda och oppositionella i Belarus.

Vissa EU-länders parlament har också antagit formella förkastande av den sittande

presidenten och hans regims agerande inför, under och efter presidentvalet. Det litauiska

parlamentet förklarade den 18 augusti 2020 president Aljaksandr Lukasjenka som inte

längre varandes Belarus legitima president, att man inte erkänner valresultatet, samt

uppmanade till sanktioner mot de personerna om deltagit i förtrycket och stöd till

oppositionen. På samma sätt bör det vara möjligt för den svenska riksdagen att markera

att Aljaksandr Lukasjenka inte längre är att betrakta som Belarus legitime president, att

förorda en generell hållning för strikta sanktioner mot dem som deltagit i våld,

fängslande och torterande av fredliga demonstranter, samt visa sitt stöd för de

belarusiska folkets demokratiska strävan och den demokratiska oppositionen.