Beskattning av diselfordon

Motion 1997/98:Sk606 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c)

1993 avskaffades kilometerskatten för dieseldrivna fordon. Dieseldrivna personbilar belades istället med en kraftigt höjd fordonsskatt. Idag betalas för en bensindriven personbil som väger 1 200 kg och förbrukar 0,80 liter/mil en fordonsskatt på 786 kr/år.

Motsvarande summa för en dieselbil med samma vikt och med en bränsleförbrukning på 0,53 liter/mil är 3 932 kr/år!

Fordonsskatten för dieselbilar från 1994 års modell är alltså fem (5) gånger så hög som skatten på bensinbilar.

I kampen för en ren miljö och ett uthålligt kretsloppsanpassat samhälle måste det beträffande bilsektorn vara en gemensam målsättning att fordonen skall vara bränslesnåla, ha god reningsutrustning och drivas med miljövänliga, helst inhemska, drivmedel. Skattebefrielsen av etanol som drivmedel är ett steg i rätt riktning.

Att dieselbilar som idag är fyra år eller äldre och som ofta ger upphov till stora mängder miljöfarliga utsläpp har en betydligt lägre fordonsskatt än nya drivmedelssnåla och miljövänliga dieselbilar, som dessutom med framgång kan drivas med biobränslen som etanol eller rapsmetylester, ger däremot helt fel signaler till konsumenten. En sådan beskattning är vare sig rättvis, klok eller miljöfrämjande om man dessutom tar i beaktande att utsläppen av kväveoxider och kolväten är 25 % resp. 35 % mindre från dieselbilen jämfört med den bensindrivna bilen.

Förhållandet mellan fordons- och bränslebeskattning för dieselbilar skall, enligt vår mening, vara likvärdigt med det som gäller för bensinbilar.

I kommittédirektiven till Översyn av vägtrafikens samlade beskattning heter det bl.a.: ”Möjligheterna att genom skatter och andra ekonomiska styrmedel uppnå positiva effekter på vägtrafiken ur såväl miljö- som trafiksäkerhetssynpunkt har således diskuterats ingående under senare år. Trots det har någon samlad bedömning av vilka styreffekterna är av de skatter som träffar vägtrafiken inte gjorts. Det är därför enligt regeringens mening angeläget att en sådan analys kommer till stånd. I avsaknad av detta underlag finns annars risk för bl.a. att de olika skatterna har effekter som motverkar varandra och därigenom försvårar att de mål som ställts upp kan nås.”

Ovanstående styrker med all tydlighet att en justering av fordonsskatten på dieseldrivna personbilar är ett steg i rätt riktning beträffande såväl accepterad rättvisa som framsynt miljöklokhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkt fordonsskatt för dieselbilar.

Stockholm den 24 september 1997
Sivert Carlsson (c)	Eskil Erlandsson (c)