Boservice för äldre

Motion 2003/04:Sk311 av Sven Brus (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över villkor och former för service i hemmet till äldre personer.

Motivering

För att tillgodose äldre människors berättigade önskan om valfrihet och möjlighet till makt över sin egen livssituation måste kvarboendeprincipen hävdas. Tillgång till sådan biståndsbedömd service i hemmet som ingår i hemtjänstbegreppet är en viktig faktor. Men en större tillgång till hemservice utan behovsprövning skulle därtill möjliggöra ett längre kvarboende för en väsentligt utökat grupp äldre människor. Ett ytterligare syfte med utökad tillgång till service i hemmet är att verka förebyggande. Tillgång till stöd i vardagsfunktionerna kan erfarenhetsmässigt skjuta upp eller förhindra mer omfattande vård- och omsorgsbehov i ett senare skede av livet. Därmed ökas den enskilda människans totala livskvalitet.

Service i hemmet kan omfatta dels inslag som normalt ingår i hemtjänstbegreppet, dels sådan bostadsanknuten service som mera sällan utförs av hemtjänsten. Städning, tvätt, matlagning samt vissa inköp är exempel på hemtjänstens insatser, medan enklare reparationer och underhåll, transporter, trädgårdsskötsel och snöskottning ligger utanför denna.

Det vanligaste hjälpbehovet hos äldre gäller städning. En aktuell studie visar att i åldersgruppen 75–79 år behöver 27 procent städhjälp helt eller delvis. I åldersgruppen 80–84 år är motsvarande behov 35 procent och hos personer över 85 år så mycket som 58 procent. De vanligaste behoven efter städning är tvätt och matinköp. För båda dessa sysslor säger sig 46 procent i åldersgruppen 85 år och äldre behöva hjälp.

Idag tillgodoses dessa hjälpbehov oftast av anhöriga eller andra närstående. Det ligger i sakens natur att tillgången till denna hjälp varierar bland äldre personer och att denna beroendeställning har inslag av otrygghet. Vissa tjänster finns att köpa på den privata marknaden. Hur denna marknad fungerar och dess tillgänglighet varierar beroende på bostadsort och andra förhållanden. Vissa uppgifter tyder också på att olika tjänster finns att köpa på den svarta marknaden men i vilken omfattning detta nyttjas av äldre personer är av naturliga skäl svårbedömt.

Kommunernas ansvar för äldreomsorgen regleras i socialtjänstlagen. Av denna framgår att kommunen genom exempelvis hemtjänst bör underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Dessa offentligt finansierade tjänster utfördes fram till början av 1990-talet huvudsakligen i kommunal regi men har därefter konkurrensutsatts i betydande omfattning främst i de större kommunerna. Det handlar dels om entreprenader, dels om olika valfrihetsmodeller eller kundval. Själva myndighetsutövningen får enligt socialtjänstlagen inte överlåtas utan endast utföras i kommunen.

I ett antal kommuner har utöver den traditionella hemtjänsten också servicetjänster utan biståndsbedömning erbjudits äldre människor. I flera kommuner har denna verksamhetsform benämnts boservice. I regel avses personer över en viss ålder och i ordinärt boende. Innehållet i serviceinsatserna och villkoren varierar mellan kommunerna. Ett övergripande motiv för denna verksamhet är att stödja kvarboendeprincipen.

Svenska Kommunförbundet har hävdat att äldres tillgång till hemtjänst bör utökas och att detta kan ske inom ramen för socialtjänstlagen eller genom prisnedsättning av hushållsnära tjänster. En annan diskussion gör gällande att verksamheten bör läggas utanför socialtjänstlagens krav på biståndsbedömning av hjälpbehovet. För detta kan en särskild lag eller ett tillägg i socialtjänstlagen krävas.

Frågan om boservice för äldre behöver nu få en skyndsam lösning och regeringen bör ta initiativ att se över detta. Ett steg i denna riktning kan vara en nationell försöksverksamhet byggd på de erfarenheter som vunnits i ett antal kommuner under 1990-talet.

En omedelbar åtgärd kan vara att genomföra en delreform som innebär skattelättnader för hushållstjänster. Idag är det endast personer med mycket höga inkomster som kan köpa hushållsnära tjänster. Om skatterna sänks på dessa tjänster skulle det bli möjligt för fler att köpa dem. Därmed skulle dessa tjänster också bli tillgängliga för flera äldre med stödbehov.

Stockholm den 3 oktober 2003

Sven Brus (kd)