Bostäder för äldre och funktionshindrade

Motion 2007/08:C254 av Jörgen Johansson (c)

av Jörgen Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag inkluderande förändringar av den 1 juli 2000.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av hissbidrag för äldre flerbostadshus.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla äldreboenden med bostäder över markplan är utrustade med hiss.

Motivering

Samhällets målsättning är att alla människor ska kunna delta i samhällets aktiviteter och bo så länge som möjligt i sin bostad.

Bidrag för funktionshindrade personers anpassning av boendet infördes på försök 1959. Sedan dess har ett otal utredningar gjorts och beslut tagits beträffande bostadsanpassningsbidrag. Nuvarande lag är från 1992, vilken i vissa delar förändrades under år 2000. Gemensamt för alla förändringar är att en generösare syn på bidragen ges. Detta återspeglas också i kommunernas kostnadsutveckling på området. Detta tillsammans med en allt äldre befolkning och ett allt äldre och mindre väl underhållet bostadsbestånd bidrar till kostnadsökningarna.

I tidigare lagstiftning på området fanns det restriktioner beträffande standardhöjande åtgärder i bostaden. Numera är den restriktionen borta, vilket medför problem och prioriteringar. Boverkets utredning om dagsläget av underhållet i svenska bostäder talar sitt eget språk. Underhållet är idag eftersatt, vilket medför att mindre nogräknade hyresvärdar utnyttjar systemet med bostadsanpassningsbidrag i syfte att samhället skall betala delar av det eftersatta underhållet. Normer för hur avgränsningar skall ske är luddiga och kräver rättsprövning för att finna klara riktlinjer. Det medför en ständig rättsprocess på området, vilket knappast gagnar den funktionshindrade.

Bostadsanpassningsbidrag är som namnet tydliggör ett bidrag. Ofta installeras hissar som nyttjas under en kort tid, vilka borde kunna återanvändas inom systemet. Då de är bidrag är det inte möjligt för kommunen att återanvända hissen vid t.ex. förmånstagarens död. Detta bör förändras så att möjligheten att ge stöd utvidgas till fler personer.

Bostadsanpassningsbidraget ges som bidrag efter prövning av kostnadsnivån från kommunens sida. En effektivare hantering av frågan är att åtgärden, i samband med ärendets bedömning, hanteras i enlighet med lagen om offentlig upphandling, vilket inte är brukligt i nuvarande system.

Kostnadsutvecklingen inom bostadsanpassningssektorn är av naturliga skäl stor samtidigt som kommunernas ekonomi är ansträngd. Trots detta ska målet om att ge alla människor med funktionshinder en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende uppfyllas. För att klara detta behöver förändringar göras i gällande lagstiftning så att en smidigare, och för de funktionshindrade mer positiv, hantering av dessa ärenden kan ske.

Möjligheten att bo kvar i sin invanda miljö ställer nya krav. Det gäller även i tämligen nyproducerade bostäder då dessa knappast utformats utifrån de nya tillgänglighetskrav som aktualiseras. Det är krav som vård- och omsorgspersonal kan ställa när omfattande behov av vård skall tillgodoses i det ordinarie boendet. Det förhållandet framstår som en överlastning av kostnader mellan huvudmännen där den enskildes krav om välbefinnande bedöms av andra än vårdtagaren själv. En djupanalys över en vårdfilosofi som ständigt är i förändring och därmed utgör en planeringssvårighet för kommuner och bostadsplanerare behöver göras. Att skapa normer där alla bostäder utformas med samma krav som en vårdsal framstår som orimligt. En översyn av bostadsanpassningsbidraget är därför behövlig. Detta bör ges regeringen till känna.

Många bostäder saknar hiss. Den demografiska utvecklingen gör att tillgänglighetskravet växer allt starkare. Under 2004 erbjöds ett hissbidrag, vilket utnyttjades av många. Många var även de sökande som inte fick del av bidraget. Detta visar ett uppdämt behov som, om inte staten stimulerar införandet av hissar i det äldre bostadsbeståndet, drabbar kommunerna som en kostnad i form av bostadsanpassningsbidrag. Staten bör därför återinföra hissbidraget enligt samma normer som tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.

Normen för att i nybyggnad ha hiss är givetvis beroende på antalet våningar som byggs. I dag byggs ofta kategoriboenden för äldre som då av kostnadsskäl byggs i två våningar för att undvika hisskravet. Ansvaret för att klara de äldres tillgänglighet i boendet åläggs därefter kommunen, via bostadsanpassningsbidraget, vilket uppenbarligen har blivit ett vedertaget sätt att finansiera äldreboenden med mer än ett våningsplan. Detta är inte ett rumsrent förfaringssätt, vilket innebär att kravet om hiss i alla äldreboenden över markplan bör införas. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2007

Jörgen Johansson (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämning: 2007-10-02 Hänvisning: 2007-10-16 Bordläggning: 2007-10-16

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)